Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det var strax före midsommar förra året som klubben vid Fiskarhedenvillans huvudkontor i Borlänge fick mejlet.
Medlemmen, som just hade blivit uppsagd, undrade om inte den så kallade 5:2 regeln i las, lagen om anställningsskydd, borde gälla i dennes situation.
Enligt den regeln ska en visstidsanställning som varat i mer än två år under en femårsperiod automatiskt övergå i en tillsvidareanställning.
Medlemmen hade nu varit visstidsanställd i mer än två år.
De flesta i klubbstyrelsen var just på väg att gå på semester. Men eftersom klubbens sekreterare Jenny Ekeblad skulle jobba i flera veckor till beslutade hon ta tag i saken.
Vad stod det egentligen om det här i det kollektivavtal som gäller för anställda på Fiskarhedenvillan?
Jenny fann snart att 5:2-regeln var bortförhandlad i avtalet. Men bara om någon hade blivit visstidsanställd till följd av en särskild situation, som vid en tillfällig arbetstopp.
Och så hade det inte varit när det gällde den uppsagde medlem som hade mejlat till klubben, och inte heller för en annan visstidsanställd som hade sagts upp i samma veva, insåg Jenny. Det eftersom de till största delen hade haft ordinarie arbetsuppgifter.
När hon fortsatte sina efterforskningar fick hon också veta att det fanns ytterligare två visstidsanställda som utförde ordinarie arbetsuppgifter.
Rustad med den informationen och med stöd av Unionens regionkontor i Borlänge beslutade Jenny att agera för de visstidsanställda, först genom ett samtal med företagets dåvarande HR-chef.
Efter det mötet, tog det bara några dagar innan de två som blivit uppsagda, liksom de två andra visstidsanställda, fick besked om att de nu var tillsvidareanställda i stället.
- När företaget insåg att man hade gjort fel så gjorde man det rätta på en gång, vilket var jätteskönt. Det har känts som det här blev en win-winsituation för alla berörda. Vi har ett bra samarbete med ledningen där vi alltid kan lyfta frågor och det är okej att ha en dialog om olika saker, säger Jenny.
- Det blev aldrig någon konflikt av det här. Jag tror hela problemet berott på att man inte tänkt på den här regeln, att det här agerandet bara var av gammal vana så att säga.
En av de visstidsanställda som inte blivit uppsagd men plötsligt fick en tillsvidareanställning är Jonatan Augustsson som jobbar med hustillverkarens kökssupport.
För honom var visstidsanställningen en fortsättning på hans första sommarjobb.
- Jag var införstådd med att det fanns ett slutdatum när jag skrev på anställningskontraktet. Sedan förlängdes det ytterligare ett år och sedan förlängdes det igen. Och sedan blev det alltså klart att man gjort fel och så var jag plötsligt tillsvidareanställd.
- Till en början var jag mest förvånad. Jag är inte så insatt i vad regelverket säger om anställningsformer men eftersom jag stortrivs med jobbet så blev jag jätteglad. Det är ju också en stor trygghet i att man vet att man har ett jobb att fortsätta gå till och har en fast inkomst, säger Jonatan.
Också för Jenny har den här historien inneburit ett stort personligt lyft.
- Det har betytt väldigt mycket att det jobb jag lade ner ledde till något väldigt bra. Att jag fick känna att man har en röst, får göra sig hörd och att klubben och företaget vill åt samma håll, att det ska vara rätt för våra anställda. Det gör det också otroligt motiverande att jobba fackligt.
- En av de visstidsanställda som fick en tillsvidareanställning bestämde sig sedan för att börja engagera sig fackligt och sitter nu i klubbstyrelsen, vilket också är jättekul, säger Jenny.
Enligt den 5:e paragrafen i las, lagen om anställningsskydd, har den som har varit visstidsanställd i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod rätt att bli tillsvidareanställd. Det ska ske automatiskt så snart den tidsgränsen har uppnåtts.
Ibland har las 2-års regel bortförhandlats i det kollektivavtal som gäller på en arbetsplats, så att arbetsgivaren, utan krav på en tillsvidareanställning, kan ha visstidsanställda under längre perioder, exempelvis vid tillfälliga arbetstoppar.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
