Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Jenny såg till att fyra visstidare fick fasta jobb

”Har man verkligen rätt att säga upp mig?” undrade en visstidsanställd medlem i ett mejl till fackklubben på Fiskarhedenvillan.
Sedan klubbens sekreterare Jenny Ekeblad tagit tag i frågan fick snart fyra visstidsanställda fast jobb på företaget
Anita Täpp Publicerad
Lars Dahlström
Jonatan Augustsson, Jenny Ekeblad och Caroline Ahlgren på Fiskarhedenvillan är glada att fyra visstidsanställda fått fast jobb. Lars Dahlström

Det var strax före midsommar förra året som klubben vid Fiskarhedenvillans huvudkontor i Borlänge fick mejlet.

Medlemmen, som just hade blivit uppsagd, undrade om inte den så kallade 5:2 regeln i las, lagen om anställningsskydd, borde gälla i dennes situation.

Enligt den regeln ska en visstidsanställning som varat i mer än två år under en femårsperiod automatiskt övergå i en tillsvidareanställning.

Medlemmen hade nu varit visstidsanställd i mer än två år.

De flesta i klubbstyrelsen var just på väg att gå på semester. Men eftersom klubbens sekreterare Jenny Ekeblad skulle jobba i flera veckor till beslutade hon ta tag i saken.

Vad stod det egentligen om det här i det kollektivavtal som gäller för anställda på Fiskarhedenvillan?

Jenny fann snart att 5:2-regeln var bortförhandlad i avtalet. Men bara om någon hade blivit visstidsanställd till följd av en särskild situation, som vid en tillfällig arbetstopp.

Och så hade det inte varit när det gällde den uppsagde medlem som hade mejlat till klubben, och inte heller för en annan visstidsanställd som hade sagts upp i samma veva, insåg Jenny. Det eftersom de till största delen hade haft ordinarie arbetsuppgifter.

När hon fortsatte sina efterforskningar fick hon också veta att det fanns ytterligare två visstidsanställda som utförde ordinarie arbetsuppgifter.

Rustad med den informationen och med stöd av Unionens regionkontor i Borlänge beslutade Jenny att agera för de visstidsanställda, först genom ett samtal med företagets dåvarande HR-chef.

Efter det mötet, tog det bara några dagar innan de två som blivit uppsagda, liksom de två andra visstidsanställda, fick besked om att de nu var tillsvidareanställda i stället.

- När företaget insåg att man hade gjort fel så gjorde man det rätta på en gång, vilket var jätteskönt. Det har känts som det här blev en win-winsituation för alla berörda. Vi har ett bra samarbete med ledningen där vi alltid kan lyfta frågor och det är okej att ha en dialog om olika saker, säger Jenny.

- Det blev aldrig någon konflikt av det här. Jag tror hela problemet berott på att man inte tänkt på den här regeln, att det här agerandet bara var av gammal vana så att säga.

En av de visstidsanställda som inte blivit uppsagd men plötsligt fick en tillsvidareanställning är Jonatan Augustsson som jobbar med hustillverkarens kökssupport.

För honom var visstidsanställningen en fortsättning på hans första sommarjobb.

- Jag var införstådd med att det fanns ett slutdatum när jag skrev på anställningskontraktet. Sedan förlängdes det ytterligare ett år och sedan förlängdes det igen. Och sedan blev det alltså klart att man gjort fel och så var jag plötsligt tillsvidareanställd.

- Till en början var jag mest förvånad. Jag är inte så insatt i vad regelverket säger om anställningsformer men eftersom jag stortrivs med jobbet så blev jag jätteglad. Det är ju också en stor trygghet i att man vet att man har ett jobb att fortsätta gå till och har en fast inkomst, säger Jonatan.

Också för Jenny har den här historien inneburit ett stort personligt lyft.

- Det har betytt väldigt mycket att det jobb jag lade ner ledde till något väldigt bra. Att jag fick känna att man har en röst, får göra sig hörd och att klubben och företaget vill åt samma håll, att det ska vara rätt för våra anställda. Det gör det också otroligt motiverande att jobba fackligt.

- En av de visstidsanställda som fick en tillsvidareanställning bestämde sig sedan för att börja engagera sig fackligt och sitter nu i klubbstyrelsen, vilket också är jättekul, säger Jenny.

Las 2-års regel

Enligt den 5:e paragrafen i las, lagen om anställningsskydd, har den som har varit visstidsanställd i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod rätt att bli tillsvidareanställd. Det ska ske automatiskt så snart den tidsgränsen har uppnåtts.

Ibland har las 2-års regel bortförhandlats i det kollektivavtal som gäller på en arbetsplats, så att arbetsgivaren, utan krav på en tillsvidareanställning, kan ha visstidsanställda under längre perioder, exempelvis vid tillfälliga arbetstoppar.

Läs mer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.
Fackligt

Hon ska leda Unionen

Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Hon valdes som ersättare för Martin Johansson, som avgick i somras efter knappt ett år på sin post.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad 14 oktober 2024, kl 13:01
Ulrika Johansson ny andre vice ordförande i Unionen.
Ulrika Johansson ny andre vice ordförande i Unionen, omgärdad av Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande, och Unionens förbundsordförande Peter Hellberg. Ulrika Johansson, verksamhetsutvecklare på Gestamp Hardtech i Luleå, valdes av knappt 150 delegater till Unionens tredje högsta maktposition. Foto: Ola Rennstam.

Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Det är förbundets tredje högsta maktposition. Johansson jobbar som verksamhetsutvecklare på fordonssäkerhetsföretaget Gestamp Hardtech i Luleå och sitter sedan tidigare i Unionens förbundsstyrelse.

Vad kommer du tillföra Unionens högsta ledning?
– Först och främst känns det oerhört hedrande att ha blivit vald. Jag har mycket kunskap om vad som händer och sker i norra Sverige. Jag kan även mycket om industrisektorn, jag har jobbat på ett industriföretag i 33 år och sitter med i IndustriAll som representant för Unionen.

Vilka är dina fackliga hjärtefrågor?
–  På senaste tid har det blivit mycket kring hbtqi-frågor. Mitt äldsta barn har kommit ut som transtjej för några år sedan. 

Vilka utmaningar ser du framöver för Unionen? 
– Det som blir absolut viktigast att fokusera på nu är att få fram 50 000 förtroendevalda. Där kan jag komma med kreativa idéer och hjälpa till att pusha för att fler medlemmar ska engagera sig.

Ni var flera i förbundsstyrelsen som slogs om den här posten. Hur kommer det att påverka styrelsens arbete framöver?
– Haha. Ja, det var många kandidater men jag tror att det kommer att gå bra, vi har alltid bra diskussioner i förbundsstyrelsen.

Johansson valdes av knappt 150 delegater på det så kallade förbundsrådet. Hon ställdes mot flera andra personer i Unionens förbundsstyrelse. Efter en andra omröstning fick hon en tydlig majoritet av rösterna.

Näst mest röster fick Daniel Landin, regionordförande i Unionen Småland och socialdemokratisk lokalpolitiker i Osby. 

Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande, är nöjd med valet av Ulrika Johansson.

Hon är en stabil och förståndig person. Ulrika har stor erfarenhet från industrin och jag ser fram emot att hon ska fortsätta inom IndustriAll, där hon varit aktiv i många år, och även i Facken inom Industrin. 

Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande instämmer:
– Ulrika är en trygg person som kommer hjälpa oss i presidiet att navigera när det blåser. Som presidieledamot ska man kunna representera alla medlemmar men med det sagt finns det en viss finess med att Unionens ledning nu får en person från norr, vilket vi inte haft tidigare. 

Ulrika Johansson tar över efter Martin Johansson, som valdes till andre vice ordförande på Unionens senaste kongress men avgick i somras, efter knappt ett år på posten.

I och med den nya rollen lämnar Ulrika Johansson sin ordinarie plats i förbundsstyrelsen. Det innebär att Edvin Arnby Machata, som valdes till suppleant på Unionens senaste kongress, blir ordinarie ledamot.