Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fackligt massavhopp på Cytiva – Unionen sitter kvar

Umeåföretaget Cytiva anklagas för grovt antifackligt beteende. Hela IF Metall-styrelsen har avgått i protest. Unionens fackklubb sitter kvar, men kallar situationen tragisk och ohållbar.
Noa Söderberg Publicerad
Till vänster en person med munskydd i ett laboratorium, till höger Unionen-skylt på en fasad.
Hela IF Metall-styrelsen på Umeå-företaget Cytiva har avgått i protest. Unionens fackklubb sitter kvar, men kallar situationen tragisk och ohållbar. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT.

Amerikanskägda life science-företaget Cytiva är den näst största privata arbetsgivaren i Umeå, enligt uppgifter från kommunen. Drygt 750 personer jobbar med att tillverka medicinsk utrustning som sedan säljs till bland annat vaccinforskare och företag som tillverkar insulin.

I slutet av september rapporterade Västerbottens-Kuriren att hela IF Metalls arbetsplatsklubb lämnar sitt uppdrag med omedelbar verkan. I ett brev till medlemmarna skrev den avgående styrelsen att de under en längre tid känt sig ”hotade, trakasserade och kränkta” i sitt fackliga engagemang. De skrev också att företaget ”medvetet kränker föreningsrätten”.

Cytiva kallas antifackligt

Förra veckan rapporterade Dagens Arbete att företaget ska ha tvingat anställda att stämpla ut vid samtal med sin fackliga representant och velat begränsa antalet ledamöter i IF Metalls klubbstyrelse. Förbundsjurist Darko Davidovic sade till tidningen att Cytiva är ”Sveriges mest fackföreningsfientliga arbetsställe”.

Nu uttalar sig Roine Karlsson, klubbordförande för Unionen på Cytiva i Umeå, om situationen.

– Det var med viss förvåning vi mottog det här. Sedan har vi förståelse för, utifrån det vi hört, och sett själva också, att någonstans går det en gräns. Men det är beklagligt, säger han till Kollega.

Vad är det ni har hört och sett?

– Det har historiskt sett varit lite gnissligt mellan IF Metall och företaget och det har pågått i många, många år. Sedan är det två parter och vad som är sant... vi sitter utanför och är inte med i deras förhandlingsrum och enskilda diskussioner, så vi kan bara bilda oss en uppfattning utifrån vad respektive sida säger.

Roine Karlsson säger att Unionen vanligtvis har ett gott samtalsklimat med Cytiva och ett välfungerande samarbete med IF Metall. Samtidigt uttrycker han frustration över att samarbetet nu är ”i limbo”. På tvärfackliga möten står numera en stol tom.

– Det här är inget hållbart scenario och långt ifrån vad vi inom svensk fackföreningsrörelse, oavsett varifrån vi kommer, är vana vid, säger han och fortsätter:

– Jag och mina kollegor i tjänstemannafacken, även Unionen, har påpekat för företaget hur negativt det här påverkar hela verksamheten, i och med att det är en stor del av de anställda som hör till dem (IF Metall, reds. anm). Våra kollegor jobbar med dem dagligdags. Vi ska lyckas producera. Det här är oerhört tråkigt och oerhört frustrerande.

Men ni har inte behandlats på ett antifackligt vis?

– Nej. Inte några av våra medlemmar har varit inbegripna i något sådant. Det är ingenting vi har märkt.

Dagens Arbetes artikel inleds med ett konstaterande om att konflikten stått mellan IF Metall-klubben och cheferna på Cytiva. Unionen organiserar chefer. Har det varit några konflikter mellan Unionen och IF Metall?

– Nej. Vi har ett antal medlemmar i chefsroll, men vi har inte haft några förhandlingar där vi behövt företräda någon av våra medlemmar gentemot IF Metall. Det har inte varit något som berört oss som facklig organisation.

"Behandlar facket på bästa sätt"

Dodi Axelsson, kommunikatör på Cytiva, har tidigare sagt till Dagens Arbete att företaget beklagar IF Metall-styrelsens beslut att avgå. Han sade samtidigt att företaget behandlat klubben med ”ömsesidig respekt och professionalism”. På en följdfråga om hur företaget ställer sig till anklagelserna om antifackligt beteende säger Dodi Axelsson:

Jag har inga fler kommentarer. Jag tycker vi har behandlat facket på bästa sätt. Vi har verkligen behandlat dem med respekt på samma sätt som vi gör med alla våra fackföreningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.