Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Hos HSB är olika åsikter en styrka

Jane Svensk och Tommy Sörstrand i HSB:s riksklubb tycker inte alltid lika. Men en kreativ miljö kräver ja- och nejsägare och det gynnar i längden medlemmarna, anser de.
Petra Rendik Publicerad
Fackliga representanterna Jane Svensk och Tommy Sörstrand på HSB diskuterar ofta olika perspektiv, något som de menar främjar kreativiteten. Trots tuffa tider, inklusive uppsägningar hösten 2023, fortsätter de kämpa för sina medlemmar och stärka fackets röst.
Tommy Sörstrand och Jane Svensk har tillsammans över 40 års erfarenhet på HSB. Som fackliga företrädare hanterade de nyligen en svår omorganisation, där de räddade flera tjänster men också fick ta svåra beslut som påverkade sina kollegor djupt. Foto: Anders G Warne.

När Jane Svensk och Tommy Sörstrand diskuterar kan det ibland låta som att de är oense. Som när Kollega kommer på besök till exempel.

– Jag tycker vi har mjukare värden här jämfört med industribranschen där jag jobbat förut. Och vi har generösa förmåner ändå, säger Jane Svensk.

Tommy Sörstrand är inte lika imponerad.

– Visst, vi har kollektivavtal, det är ju förstås mer än andra har.

De fackliga parhästarna tycker ibland lika. Och ganska ofta inte. Men det är ingen nackdel anser de, tvärtom.

– Det kommer oftast något bra ur att tycka olika, det gynnar kreativiteten. Men det har hänt att HR-chefen sagt lite skämtsamt ”kan inte facket komma överens någon gång”, säger Tommy Sörstrand och skrattar.

Jane Svensk och Tommy Sörstrand är en rutinerad duo, både i sina yrkesroller och som fackliga representanter.

Jane Svensk har jobbat inom HSB i över 25 år, Tommy Sörstrand i nästan 14. Hon har varit styrelseordförande i fackklubben ungefär lika länge som han har varit anställd och ledamot.

Ingen av dem hade några planer på att engagera sig fackligt, men när dåvarande ordförande skulle avgå menade hon att det inte fanns någon annan ordförandekandidat än Jane Svensk, eftersom hon dagligen arbetar med förhandlingar.

– Jag tänkte testa ett år. Sedan sprang jag på Tommy och sa att jag hade ett uppdrag till honom.

På den vägen är det. De har fortsatt att få de drygt 70 medlemmarnas förtroende. De beskriver sig själva som en förhandlingsdelegation som kan det mesta om löner och mbl, medbestämmandelagen.

Det är ofta roligt, som när klubben i våras fyllde 80 år, och lärorikt. Men också tufft.

Som hösten 2023.

Hårda förhandlingar

Arbetsgivaren tillkännagav att en omorganisation var nödvändig efter pandemiåren. Uppsägningar var ett faktum.

Det blev en månad av hårda förhandlingar där klubben lyckades rädda några tjänster, men många fick också gå. Att sitta på vetskapen om vilka kollegor som skulle bli uppsagda, men utan att få säga något innan allt var klart, var väldigt tungt. Känslan av att komma i kläm mellan ledsna kollegor och arbetsgivare var en ny, jobbig erfarenhet.

– Många blev fruktansvärt besvikna på oss, varför gör inte facket mer? Det var så infekterat ett tag. Men när arbetsgivaren har bestämt sig kan vi som klubb inte göra så mycket mer än att lindra smällen, säger Jane Svensk.

Såren har börjat läka, men det tog tid. Jane Svensk kan fortfarande fundera på om de som klubb hade kunnat göra något annorlunda.

– Om vi ska vara självkritiska borde vi väl ha informerat medlemmarna mer successivt och tidigare än vad vi gjorde. Vi skulle också ha förklarat klubbens roll bättre, säger hon.

Tommy Sörstrand nickar instämmande.

– Brinner det så brinner det. Men en bra sak är att vi också lärde oss att arbetsgivaren faktiskt lyssnar på oss. Mycket av det vi sa anammades, säger han.

Det råder fortfarande tuffa ekonomiska tider – är ni oroliga för fler nedskärningar?

– Vi har mycket i pipeline, men det är fortsatt rätt stilla i försäljningen av nyproduktionerna där vi får in våra pengar. Så visst är jag lite orolig, men hoppas på ljusare tider, säger Jane Svensk.

DET HÄR ÄR HSB

➧ Centralorganisationen består av fyra bolag med runt 150 anställda, varav 71 är medlemmar i Unionens fackklubb.

➧ Är Sveriges största bostadskooperation med 24 regionala föreningar.

➧ Har en lång historia inom bostadsutvecklingen i Sverige, från att bygga moderna bostäder på 1920-talet till dagens fokus på hållbarhet och medlemsägande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.