Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Frilans Finans startar "gul" fackklubb

Under lång tid har företaget Frilans Finans diskuterat möjligheterna att teckna kollektivavtal med Unionen. Men parterna visade sig stå för långt ifrån varandra. Nu har arbetsgivaren startat en så kallad gul fackklubb.
Lina Björk Publicerad
Colourbox.com
"För mig känns det som ett utspel för att röra om i grytan och verka mer legitima", säger Unionens chefsjurist om Frilans Finans arbetsgivarstyrda fackklubb. Colourbox.com

Unionen har fört diskussioner med egenanställningsföretaget Frilans Finans och dess branschorganisation under längre tid för att försöka få till ett kollektivavtal. Utgångspunkten har varit att företaget säger sig ta ansvar för sina anställda likt ett bemanningsföretag, men så har inte varit fallet.

– Grundläggande problem som vi trodde var barnsjukdomar har visat sig finnas kvar. Till exempel om en person blir sjuk så har det hänt att det inte betalas ut någon sjuklön, eller om kunden inte betalat fakturan så har det hänt att lön uteblivit. Det är allvarligt för de anställda och något vi inte kan acceptera, säger Martin Wästfelt, som är chefsjurist på Unionen.

Frilans Finans har en affärsmodell som går ut på att frilansare blir anställda av företaget och därmed inte själva behöver skaffa sig f-skattsedel. Parterna har inte enbart varit oense om hur arbetsgivaransvaret ska se ut, utan också om tryggheten i kollektivavtalen så som uppsägningslön, omställning, semester och anställningsformer. Här har Frilans Finans kommit med en del konkreta förslag, men de har legat långt under den lägstanivå som Unionen kan acceptera.

– Då bedömde vi att det inte var meningsfullt att fortsätta diskussionen, säger Martin Wästfelt.  

Nu har Frilans Finans också tagit initiativ till att förse sina egenanställda med fackliga tjänster, genom att starta en egen så kallad gul fackklubb. Alltså en facklig sammanslutning som styrs av arbetsgivaren.

– För mig känns det mer som ett utspel för att röra om i grytan och verka mer legitima än någonting annat.

Fackklubben, som enligt tidningen Arbetsvärlden går under namnet Frilans Finans Råd, bildades i maj och fokuserar enligt företagets VD Stephen Schad på frågor som arbetsmiljö, löneutveckling och trygghet. Än så länge är tio egenanställda med i fackklubben. Frilans Finans hade under 2017 drygt 18 000 egenanställda.

Oavsett tidigare diskussioner är egenföretagarbranschen en växande bransch, och därmed värd att hålla koll på.

– Vi kan som fackförbund ha två ingångar. Antingen tycker vi att allt nytt är dåligt eller så kan vi se att de finns ett behov av de här tjänsterna på arbetsmarknaden och titta på vad vi kan göra för att skapa trygghet för de anställda. Unionen har valt det senare alternativet, förutsatt att arbetsgivaren visar ett genuint intresse av att svara upp för ett skydd som vi aldrig kommer att ge avkall på, säger Martin Wästfelt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.