Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Flera fördelar med särskild fackklubb för chefer

Även chefer kan behöva ha ett eget fackligt stöd på jobbet. Men Unionens chefsklubbar är få. Ett undantag är Systembolaget, som har ett 20-tal chefsektioner.
Anita Täpp Publicerad
Lisa Wikstrand
Butikschefer i chefssektionens styrelse: Fredrik Johansson i citybutiken i Helsingborg, Pradeep Holmqvist i Helsingborg/Råå och Janet Karlsson i Ängelholm. Lisa Wikstrand

Att vara butikschef på Systembolaget har sina särskilda utmaningar. Förutom att se till att bemanningen fungerar och att medarbetarna mår bra, kan det också innebära att behöva ta itu med kunder som hotar personalen eller försöker stjäla från butiken. Viktigt är naturligtvis också att se till att arbetsgivaren är nöjd med ens arbete.

Att ha en chefsklubb har stora fördelar, tycker Pradeep Holmqvist, butikschef i Helsingborg och ordförande för regionens chefssektion – som det heter inom Systembolaget – med nio medlemmar.

Butikscheferna kan vara anonyma

Om man exempelvis som chef för en butik får problem som man kanske inte vill eller vågar ta upp med sin områdeschef, kan chefssektionen i stället för butikschefen ta upp problemet.

– Då behöver vi inte ens berätta vilken butikschef som mår dåligt utan kan i stället driva den frågan så att det blir bättre förutsättningar för alla butikschefer, säger han.

En annan sak som Pradeep Holmqvist är nöjd med när det gäller chefssektionen är att man har lyckats få till regelbundna möten med områdeschefen.

–Tidigare har det kunnat ifrågasättas om vi har haft tid med de här mötena. Men nu har vi lyckats skapa tid och resurser till det med hjälp av en beräkningsmodell på hur många timmar varje butik ska ha till det.

– Tack vare det kan vi nu föra en dialog om vilka utmaningar vi har och vilka resurser vi behöver på det lokala planet. Och i de här mötena kan vi också ta upp hur nöjda vi är och vilka mandat vi vill ha för att kunna bestämma själva i en del frågor. Det är viktigt för vår arbetsmiljö.

Sjukskrivningar till följd av ledarskapet

En av de gånger man haft störst nytta av den nya mötesstrukturen var för några år sedan då flera butikschefer blev sjukskrivna.

– Då handlade det om ledarskapet, om vilken dialog våra närmaste chefer haft med butikscheferna, om hur de behandlades och hur deras arbetsmiljö var, säger Pradeep Holmqvist.

– I grunden handlade det om för hög arbetsbelastning och då kunde vi tack vare den här dialogen skapa bättre förutsättningar för alla chefer. Och att vi på ett ärligt sätt kan diskutera sådana här problem och skapa förståelse är också viktigt för arbetsgivaren.

En annan fördel med chefssektionen är att man även kan lyfta frågor som berör alla butikschefer till Unionens riksklubb.

– Om högsta ledningen vill förändra något så kan områdescheferna ändå tolka det på olika vis och göra olika i regionerna. Genom riksklubben kan vi då ändå jämföra hur det fungerar och agera utifrån att det ska vara likadant i alla butiker, oavsett om det exempelvis handlar om en lönerevision eller om att göra riskbedömningar.

De olika rollerna kan vara förvirrande

Att som mellanchef, då man redan sitter på två stolar, även vara fackligt aktiv kan ibland skapa viss förvirring, både hos ledningen och hos honom själv, medger han.

För vems intresse ska han egentligen prioritera i ett skarpt läge?

– Därför brukar jag alltid inleda en förhandling med att klargöra att jag nu har den fackliga hatten på mig.

Systembolaget

  • Företaget har nästan 6 500 anställda.
  • Av dessa är runt 80 procent fackligt organiserade.
  • Cirka 3 500 anställda är med i Unionen.
  • Alla medlemmar företräds av Unionens riksklubb.
  • I varje landsdel finns också bland annat säljarsektioner och chefssektioner som företräder just dessa yrkesgrupper.
  • Inom Systembolaget finns runt 20 chefssektioner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.