Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökar för första gången på tre år meddelade Andra AP-fondens årliga kvinnoindex tidigare i år. Enligt Svenska Dagbladet, som granskat 20 storbolag är andelen kvinnor som valts in i styrelserna 25 procent medan de kvinnor som fått sin styrelseplats som fackliga representanter är 19 procent. Facken är alltså sämre på jämställdhet än direktörerna, konstaterar SvD.
- Att det är mansdominerade företag som undersökts kan vara en förklaring, säger Peter Tai Christensen, likabehandlingsexpert på Unionen.
- Det kan också finnas rent praktiska skäl. Många förtroendevalda vittnar om att uppdrag sker på bekostnad av den egna tiden. Eftersom de inte får någon avlastning från sitt ordinarie arbete utan förväntas jobba ifatt på egen tid blir det ett hinder för kvinnor som i högre utsträckning än män upplever att det är svårt att få ihop livspusslet.
I de tjugo bolag SvD granskat har facken mellan en och tre representanter. I Volvo (både PV och AB), Skanska, SSAB, NCC, SCA är samtliga tre ledamöter män.
- Det finns definitivt ingen anledning att bortförklara detta genom att skylla på omständigheter och arbetsgivare, utan vi behöver se över om det finns strukturer som gör att män i högre utsträckning lyfts fram till de styrelseuppdragen, säger Peter Tai Christensen.
Kollegas genomgång av industrifackens styrelser tidigare i år visar att facken har ett betydligt högre snitt - 35,4 procent kvinnor i sina egna styrelser. I Unionens egen styrelse är nästan varannan ledamot kvinna (46 procent), tätt följt av Livs (45 procent). Den enda fackförbundsstyrelse som är sämre än bolagsstyrelserna inom industrin är GS-facket där bara två av tio ledamöten är kvinnor.
Enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda så har företag med 25 arbetstagare rätt till två ledamöter i styrelsen. Arbetstagarrepresentanterna utses av de lokala fack som har kollektivavtal på företaget.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
