Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Facken bättre än bolagen på jämställdhet

För första gången på tre år ökar andelen kvinnor i börsbolagsstyrelserna, enligt Andra AP-fondens årliga kvinnoindex. Med nuvarande takt dröjer det 30 år innan vi har jämställda styrelser. Men facken sköter sig bättre än bolagen.
Linnea Andersson Publicerad
Ulf Berglund/TT
Jämställdheten är högre i fackförbundens styrelser än i bolagens. Ulf Berglund/TT

I år är andelen kvinnor i bolagsstyrelserna 24,7 procent jämfört med förra årets fördelning på 22,3 procent, det skriver Dagens Nyheter. Det är första gången sedan 2011 som andelen ökar. Men trots årets ökning kommer det att dröja 30 år innan varannan damernas råder i styrelserna och hela 48 år i företagsledningarna. Där har dock andelen kvinnor ökat stadigt de senaste åren, från 13,8 procent 2010 till dagens 18,4 procent.

De branscher som har flest kvinnor i styrelserna är ”Tjänster” och ”Konsumentvaror” på runt 30 procent vardera. Inom industrin är andelen kvinnor 23,3 procent i bolagsstyrelserna.

Kollegas genomgång av industrifackens styrelser visar dock att facken har ett betydligt högre snitt på 35,4 procent kvinnor. Bäst i klassen är Unionen där nästan varannan styrelseledamot är kvinna (46 procent), tätt följt av Livs på 45 procent. Den enda fackförbundsstyrelse som är sämre än bolagsstyrelserna inom industrin är GS-facket där bara två av tio ledmöten är kvinnor.

Bland företagen har andelen styrelseordföranden som är kvinnor ökat från 4,3 procent till 4,8 procent under det senaste året, vilket innebär att det i nuläget är 12 kvinnor som är ordförande. Unionen är det enda av industrifacken med en kvinna på ordförandeposten.

Kvinnor i industrifackens styrelser

Unionen 46 %

Livs 45 %

IF Metall 35 %

Sveriges Ingenjörer 27 %

GS 20 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.