Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Dags för regionråd i Stockholm

Mångfald, ett hårdnande arbetsklimat och uppladdning inför kommande avtalsrörelse. Det är frågor som förmodligen dyker upp på agendan när det är dags för Unionen Stockholms regionråd (årsmöte). Kollega har pratat med fyra förväntansfulla personer i regionstyrelsen.
Linnea Andersson Publicerad
Bild på Berns: Tomas Oneborg / TT
På Berns i Stockholm samlas i dag 300 medlemmar i Unionen för regionråd. Infällda i bilden, från vänster och uppifrån: Theres Sysimetsä, Hans Fryklund, Claes Tullbrink och längst ner till höger Anne Thelander. Bild på Berns: Tomas Oneborg / TT
  1. Vad händer på regionrådet?
  2. Vad har du för förväntningar? Vilka frågor tror du kommer komma upp?
  3. Förra året antog ni ett uttalande mot rasism. Hur följer ni upp det?
  4. Påverkar det er att Unionen har kongress i höst?
     

Hans Fryklund, ordförande regionstyrelsen
– Vi kommer fira att vi har blivit 600 000 medlemmar. Det är över 300 anmälda till årsmötet. En annan stor fråga är avtalsdiskussionerna inför nästa år. Vi kommer dels att höra med medlemmarna och dels med förtroendevalda om vilka krav vi har inför kommande avtalsrörelse.

– Det är nog de vanliga frågorna som kommer upp. Arbetstid, flextid och lön. Och arbetsmiljön, att vi är mer sjukskrivna i dag än tidigare. Man kan inte andas ut utan måste köra hårdare och hårdare.

– Vi ska redovisa vad vi har gjort under året sedan uttalandet mot rasism. Tanken är att det ska genomsyra hela verksamhetsberättelsen och det vi kommer prata om under dagen, utöver årsmötet. Dessutom kommer det dyka upp gäster som berör ämnet.

–Vi har ett antal motioner som har kommit in. Bland annat en om att vi måste ta starkare ställning mot rasism och att det måste genomsyra förbundet.

 

Theres Sysimetsä, ledamot i regionstyrelsen
– Det jag ser fram emot mest är att vi har en gäst som kommer och pratar om tolerans, mångfald, rasism och kopplingen till facket. Det känns som det allra mest spännande. Och så ska vi sparka igång avtalsrörelsen.

– Jag vet att vi tycker olika men jag tyckte att det blev väldigt bra förra året, när det blev en så intensiv diskussion om ideologi och värderingar. Många fick fundera över sina egna åsikter och val. Och jag tror att vi kommer att få se en fortsättning på diskussionen om mångfald och allas lika värde, som har varit lite väl frånvarande under många år.

– Inför avtalsrörelsen kommer vi att prata om att det blivit ett hårdare klimat som många av medlemmarna verkligen märker av nu. Framför allt inom Almegas avtalsområden. Arbetsgivarna vässar ytterligare och ifrågasätter strejkrätten, anställningsformer och LAS. Vi har ett läge där det är mycket i arbetsrätten i stort som är aktuellt på ett sätt som det nog inte har varit tidigare. Det kommer finnas folk på plats som kan berätta om sin situation. Och det tycker jag är det roligaste med stormöten, att man känner solidaritet och att vi gör det här tillsammans. Även om man själv kanske inte jobbar inom en bransch som genomgår de här stora förändringarna.

 

Claes Tullbrink, vice ordförande regionstyrelsen
– Min förhoppning är att de som kommer blir väldigt nöjda och tycker att det är trevligt och nyttigt så att de känner sig välmotiverade att komma på nästa års regionråd. Vi har ökat antalet deltagare år för år och vill gärna tro att det beror på att vi har lyckats ha så bra regionråd att gamla besökare återkommer och att nya tillkommer.

– Nu går vi in i en avtalsrörelse som ser ut att bli ganska tuff, och där halva förbundet inte har fått igenom flexpensionen i sina avtal. Det är väldigt olyckligt att avtalsvillkoren dras isär, så att olika medlemskategorier får olika nivåer på sina avtal.

– Vi har jobbat väldigt mycket med uttalandet mot rasism under året som har gått. Med vår kampanj ”Lika olika” som vi hade som tema på vårt firande av 600 000 medlemmar. Hur mycket fokus den frågan får i år vet vi inte riktigt, men den frågan är ständigt aktuell. Vi får se vad ombuden säger. Det var inte inplanerat förra året utan dök upp spontant.

– Vi ska välja kongressombud under regionrådet, men i övrigt tror jag inte att det märks särskilt mycket att det är kongress.

 

Anne Thelander, ledamot och ansvarig för likabehandlingsgruppen i regionstyrelsen
– Det ska bli kul att träffa och prata med klubbföreträdare från olika branscher. Det brukar vara en så rolig blandning av folk.

– Det kan kanske bli diskussioner igen om allas lika värde. Vi har i alla fall laddat lite för det. Sedan kommer naturligtvis avtalsfrågorna som är jätteviktiga. En fråga som säkert kommer upp inför avtalsrörelsen är bekymret med att vi inte får det inflytande som vi vill ha i de lokala löneförhandlingarna, att det är arbetsgivaren som bestämmer. I de bästa av världar är kollektivavtalet ett golv, där vi lokalt ska kunna göra förbättringar. Men på många arbetsplatser blir det både golv och tak.

– Man märker på motionerna som har kommit in att det är kongressår. De är lite annorlunda och flera rör frågor som inte vi kan påverka i regionen, att ändra förbundets stadgar till exempel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).

Fackligt

Föryngring i facket nödvändigt för överlevnad

Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Föryngring i facket nödvändigt för överlevnad
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Föryngring i facket nödvändigt för överlevnad
Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden. 

Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.