Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

5 skäl att vara med i facket

”Jag förhandlar bäst själv och får inte mycket för avgiften”. Så resonerar en del. Men stämmer det? Här är fem exempel på vilken nytta du har av att vara med i facket.
Lina Björk Publicerad
Hand sträcker sig efter kuvert.
Om du blir uppsagd på felaktiga grunder kan facket stämma arbetsgivaren. Illustration: Christina Hägerfors

1. Hjälp om du inte får ut din lön

Om din arbetsgivare skulle vägra att betala ut rätt lön eller säga upp dig utan anledning finns det möjlighet att stämma i domstol. Står du utan fack kan det bli en både dyr och långdragen historia.

Som medlem har du förhandlingshjälp och 90 procent av alla tvister blir lösta redan på arbetsplatserna när Unionen kliver in. Det går på några veckor och handlingarna blir inte offentliga. Några procent går vidare till central förhandling och då fortsätter Unionen och motpartens arbetsgivarorganisation att förhandla.

Kommer inte heller de överens finns möjligheten att stämma arbetsgivaren i domstol. Som medlem kan du då beviljas rättshjälp. Då får du ett ombud av förbundet som hjälper dig i processen och skulle ni förlora står Unionen normalt för rättegångskostnaderna.

Är du inte medlem i facket får du betala en advokat själv när du går till domstol. Skulle du förlora tvisten får du också betala rättegångskostnaderna för arbetsgivaren, vilket kan handla om flera hundra tusen kronor. När en stämningsansökan lämnas in till en domstol blir det en offentlig handling.

2. Förhandlar om arbetsgivaren vill göra förändringar

Det finns en rad saker som arbetsgivaren kan vilja ändra på en arbetsplats som får stora konsekvenser för dig som anställd. Omplaceringar, tillsättningar av nya chefer eller utplacering på andra orter är några exempel.

Enligt MBL, medbestämmandelagen, får arbetsgivaren inte göra några större förändringar utan att förhandla med facket först. Det innebär inte att facket kan säga nej och att planerna går i stöpet, men arbetsgivaren måste ge sina argument och inte godtyckligt ändra saker efter eget huvud.

3. Extra ersättning om du blir blir uppsagd

Om du blir uppsagd och är med i a-kassan kan du få arbetslöshetsersättning, men aldrig mer än 80 procent av ersättningstaket som ligger på 33 000 kronor i månaden. Efter 100 dagar sänks taket till 27 500 kronor.

Är du med i facket har du ett extra tillskott genom inkomstförsäkringen som kompletterar din ersättning upp till 80 procent av din inkomst upp till 60 000 kronor. Ersättningen kan du få ut i 150 dagar, runt sju månader. 

4. Försäkringar

Hemförsäkringar, sjukförsäkringar och livförsäkringar ingår helt eller delvis i många fackförbunds medlemsavgifter.

Unionen har bland annat en livförsäkring vid arbetslöshet. Det innebär att medlemmar som inte längre omfattas av efterskyddet i tjänstegrupplivförsäkringen, får ett skydd för de efterlevande om du skulle dö.

Du har även möjlighet att söka förmånligare bolån, villa- och bilförsäkring med hjälp av ditt medlemskap.

 

5. Kollektivavtal

Bara för att du är med i facket innebär det inte per automatik att din arbetsplats har ett kollektivavtal, det är något som förhandlas fram.

Men är fler på arbetsplatsen med i facket kan man öka trycket på att skaffa avtal, som reglerar allt från semester, pension, garanterade löneökningar, arbetstider och försäkringar.

Exempelvis kan sjuklönen skilja sig stort mellan arbetsplatser som har kollektivavtal och inte.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.