Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

5 skäl att vara med i facket

”Jag förhandlar bäst själv och får inte mycket för avgiften”. Så resonerar en del. Men stämmer det? Här är fem exempel på vilken nytta du har av att vara med i facket.
Lina Björk Publicerad
Hand sträcker sig efter kuvert.
Om du blir uppsagd på felaktiga grunder kan facket stämma arbetsgivaren. Illustration: Christina Hägerfors

1. Hjälp om du inte får ut din lön

Om din arbetsgivare skulle vägra att betala ut rätt lön eller säga upp dig utan anledning finns det möjlighet att stämma i domstol. Står du utan fack kan det bli en både dyr och långdragen historia.

Som medlem har du förhandlingshjälp och 90 procent av alla tvister blir lösta redan på arbetsplatserna när Unionen kliver in. Det går på några veckor och handlingarna blir inte offentliga. Några procent går vidare till central förhandling och då fortsätter Unionen och motpartens arbetsgivarorganisation att förhandla.

Kommer inte heller de överens finns möjligheten att stämma arbetsgivaren i domstol. Som medlem kan du då beviljas rättshjälp. Då får du ett ombud av förbundet som hjälper dig i processen och skulle ni förlora står Unionen normalt för rättegångskostnaderna.

Är du inte medlem i facket får du betala en advokat själv när du går till domstol. Skulle du förlora tvisten får du också betala rättegångskostnaderna för arbetsgivaren, vilket kan handla om flera hundra tusen kronor. När en stämningsansökan lämnas in till en domstol blir det en offentlig handling.

2. Förhandlar om arbetsgivaren vill göra förändringar

Det finns en rad saker som arbetsgivaren kan vilja ändra på en arbetsplats som får stora konsekvenser för dig som anställd. Omplaceringar, tillsättningar av nya chefer eller utplacering på andra orter är några exempel.

Enligt MBL, medbestämmandelagen, får arbetsgivaren inte göra några större förändringar utan att förhandla med facket först. Det innebär inte att facket kan säga nej och att planerna går i stöpet, men arbetsgivaren måste ge sina argument och inte godtyckligt ändra saker efter eget huvud.

3. Extra ersättning om du blir blir uppsagd

Om du blir uppsagd och är med i a-kassan kan du få arbetslöshetsersättning, men aldrig mer än 80 procent av ersättningstaket som ligger på 33 000 kronor i månaden. Efter 100 dagar sänks taket till 27 500 kronor.

Är du med i facket har du ett extra tillskott genom inkomstförsäkringen som kompletterar din ersättning upp till 80 procent av din inkomst upp till 60 000 kronor. Ersättningen kan du få ut i 150 dagar, runt sju månader. 

4. Försäkringar

Hemförsäkringar, sjukförsäkringar och livförsäkringar ingår helt eller delvis i många fackförbunds medlemsavgifter.

Unionen har bland annat en livförsäkring vid arbetslöshet. Det innebär att medlemmar som inte längre omfattas av efterskyddet i tjänstegrupplivförsäkringen, får ett skydd för de efterlevande om du skulle dö.

Du har även möjlighet att söka förmånligare bolån, villa- och bilförsäkring med hjälp av ditt medlemskap.

 

5. Kollektivavtal

Bara för att du är med i facket innebär det inte per automatik att din arbetsplats har ett kollektivavtal, det är något som förhandlas fram.

Men är fler på arbetsplatsen med i facket kan man öka trycket på att skaffa avtal, som reglerar allt från semester, pension, garanterade löneökningar, arbetstider och försäkringar.

Exempelvis kan sjuklönen skilja sig stort mellan arbetsplatser som har kollektivavtal och inte.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.