Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

5 skäl att vara med i facket

”Jag förhandlar bäst själv och får inte mycket för avgiften”. Så resonerar en del. Men stämmer det? Här är fem exempel på vilken nytta du har av att vara med i facket.
Lina Björk Publicerad 7 mars 2022, kl 13:03
Hand sträcker sig efter kuvert.
Om du blir uppsagd på felaktiga grunder kan facket stämma arbetsgivaren. Illustration: Christina Hägerfors

1. Hjälp om du inte får ut din lön

Om din arbetsgivare skulle vägra att betala ut rätt lön eller säga upp dig utan anledning finns det möjlighet att stämma i domstol. Står du utan fack kan det bli en både dyr och långdragen historia.

Som medlem har du förhandlingshjälp och 90 procent av alla tvister blir lösta redan på arbetsplatserna när Unionen kliver in. Det går på några veckor och handlingarna blir inte offentliga. Några procent går vidare till central förhandling och då fortsätter Unionen och motpartens arbetsgivarorganisation att förhandla.

Kommer inte heller de överens finns möjligheten att stämma arbetsgivaren i domstol. Som medlem kan du då beviljas rättshjälp. Då får du ett ombud av förbundet som hjälper dig i processen och skulle ni förlora står Unionen normalt för rättegångskostnaderna.

Är du inte medlem i facket får du betala en advokat själv när du går till domstol. Skulle du förlora tvisten får du också betala rättegångskostnaderna för arbetsgivaren, vilket kan handla om flera hundra tusen kronor. När en stämningsansökan lämnas in till en domstol blir det en offentlig handling.

2. Förhandlar om arbetsgivaren vill göra förändringar

Det finns en rad saker som arbetsgivaren kan vilja ändra på en arbetsplats som får stora konsekvenser för dig som anställd. Omplaceringar, tillsättningar av nya chefer eller utplacering på andra orter är några exempel.

Enligt MBL, medbestämmandelagen, får arbetsgivaren inte göra några större förändringar utan att förhandla med facket först. Det innebär inte att facket kan säga nej och att planerna går i stöpet, men arbetsgivaren måste ge sina argument och inte godtyckligt ändra saker efter eget huvud.

3. Extra ersättning om du blir blir uppsagd

Om du blir uppsagd och är med i a-kassan kan du få arbetslöshetsersättning, men aldrig mer än 80 procent av ersättningstaket som ligger på 33 000 kronor i månaden. Efter 100 dagar sänks taket till 27 500 kronor.

Är du med i facket har du ett extra tillskott genom inkomstförsäkringen som kompletterar din ersättning upp till 80 procent av din inkomst upp till 60 000 kronor. Ersättningen kan du få ut i 150 dagar, runt sju månader. 

4. Försäkringar

Hemförsäkringar, sjukförsäkringar och livförsäkringar ingår helt eller delvis i många fackförbunds medlemsavgifter.

Unionen har bland annat en livförsäkring vid arbetslöshet. Det innebär att medlemmar som inte längre omfattas av efterskyddet i tjänstegrupplivförsäkringen, får ett skydd för de efterlevande om du skulle dö.

Du har även möjlighet att söka förmånligare bolån, villa- och bilförsäkring med hjälp av ditt medlemskap.

 

5. Kollektivavtal

Bara för att du är med i facket innebär det inte per automatik att din arbetsplats har ett kollektivavtal, det är något som förhandlas fram.

Men är fler på arbetsplatsen med i facket kan man öka trycket på att skaffa avtal, som reglerar allt från semester, pension, garanterade löneökningar, arbetstider och försäkringar.

Exempelvis kan sjuklönen skilja sig stort mellan arbetsplatser som har kollektivavtal och inte.

Källa: Unionen

Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.

Fackligt

Kollektivavtal på Cityjet ger stora lönelyft

Rejäla lönehöjningar och högre ersättning utomlands. Flygbolaget Cityjet har tecknat kollektivavtal med Unionen – efter ett års förhandlingar.
− Vi är jättenöjda. Avtalet kommer definitivt ge oss mer trygghet än förut, säger Agata Vikenroth, ordförande i Unionenklubben.
Ola Rennstam Publicerad 6 mars 2024, kl 14:34
Ett flygplan från Cityjet till vänster och till höger Unionens huvudkontor.
Bättre löner och trygghet hos Cityjet. Flygbolaget har tecknat kollektivavtal - efter ett års förhandlingar. Foto: Cityjet/Janerik Henriksson/TT.

För ett år sedan väckte Unionenklubben på Cityjet frågan om ett kollektivavtal och efter långa förhandlingar är pappren nu påskrivna.

– Det har varit konstruktiva förhandlingar med bolaget och Unionen har haft stort tålamod med oss. Under året som gått har vi lärt oss mycket om hur det funkar på svensk arbetsmarknad. Nu har vi tryggat försäkringar, bättre pension och högre lön som definitivt kommer att ge oss mer trygghet än förut. Många kollegor har hört av sig med glada reaktioner, säger ordföranden Agata Vikenroth.

Personalen på Cityjet kommer att få ett rejält lönelyft eftersom deras tidigare löner var satta enligt 2019 års lönenivåer, berättar Jonas Eriksson, centralombudsman på Unionen med ansvar för flygbranschen.

– Den stora knäckfrågan under förhandlingen var ersättningen under utlandsvistelser, men även där lyckades vi få till en förbättring. I gengäld har arbetsgivaren fått rätt att schemalägga personalen en timma tidigare på morgonen. Jag är väldigt nöjd med avtalet, säger han.

10 av 12 bolag har kollektivavtal

Enligt Unionen har det blivit något mer ordning och reda inom flyget på senare år. Oseriösa underleverantörer, baserade utanför Sverige, dumpade tidigare villkoren men har nu dragit sig tillbaka.
I dagsläget har 10 av 12 flygbolag som är baserade i Sverige kollektivavtal, de som saknar är Lufthansaägda Eurowings och Braathen Crew. Av Unionens sammanlagt 1 200 kabinanställda medlemmar omfattas cirka 1 100 av avtal.

Efter pandemin, då många valde att lämna flygbranschen för gott, har många bolag fått svårt att hitta personal i Sverige. Att skaffa kollektivavtal är ett sätt att bli en mer attraktiv arbetsgivare men Unionen understryker att lönerna fortfarande är alldeles för låga.

– Idag är det lätt att få jobb som kabinanställd, alla bolag skriker efter folk. Samtidigt har lönerna pressats ner och många svenska arbetssökande tycker att villkoren helt enkelt är för dåliga. Det innebär att bolagen måste rekrytera i Sydeuropa, säger Jonas Eriksson.

Cityjet: ”Ökar vår attraktionskraft”

Cityjets HR-chef, Konstantinos Bitsiaras, konstaterar att det nya kollektivavtalet är ett sätt skapa en god arbetsmiljö och bra villkor genom att följa den svenska modellen. Han tror – precis som Unionen – att avtalet kommer underlätta rekrytering av personal.

– Genom att erbjuda tydliga, rättvisa och konkurrenskraftiga anställningsvillkor ökar vi vår attraktionskraft som arbetsgivare inom den svenska flygindustrin. Dessutom skapar ett kollektivavtal stabilitet och förutsägbarhet som är avgörande för att upprätthålla en hög kvalitet på vår service, säger han.

Cityjet

Det irländska flygbolaget Cityjet har varit verksamt i Sverige i många år, främst som underleverantör åt SAS. Våren 2020 begärdes de svenska och finska dotterbolagen i konkurs som en följd av pandemin och numera sköts flygtrafiken i Norden av det danska bolaget Cityjet AS. För ett drygt år sedan bildade de kabinanställda vid Arlanda en Unionenklubb.