Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionen: "Lägre tillväxt men ingen dramatik"

Svagare tillväxt, men god marginal till lågkonjunktur. Det spår Unionen i sin konjunkturprognos.
– Även om avmattningen kommer påverka svensk industri är förutsättningarna goda att det inte fortsätter nedåt, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.
Lina Björk Publicerad 14 november 2019, kl 09:43
Fredrik Sandberg/TT
Unionens fackklubbar tror på tillväxt inom handeln, bland annat tack vare satsningar på e-handel. På Bilden nätapoteket Apoteas lager i Morgongåva. Fredrik Sandberg/TT

Svensk ekonomi kommer att fortsätta att växa, men i lägre takt än under de senaste åren. Den svagare tillväxten beror i år inte på att industrin går sämre utan att vi bygger färre bostäder, både i storstadsregionerna och ute i landet. Det kan Unionen konstatera i sin konjunkturprognos, som presenteras under torsdagen.

– Nästa år tror vi att läget för industrin kommer att mattas av lite och att exporten inte kommer att öka lika mycket som i år. Men det balanseras av att både hushållskonsumtionen och offentlig konsumtionen ökar, säger Katarina Lundahl.

I konjunkturprognosen ingår även den så kallade Branschbarometern, där man frågat över 600 fackklubbar om vad de tror om framtiden. Inom industrin svarar klubbarna att stämningsläget är betydligt svagare än i våras, men då kommer man också från ett väldigt starkt läge.

– Klubbarna inom industrin tror på minskad orderingång och försäljning, men säger samtidigt att man kommer fortsätta att investera och ha en god lönsamhet. Vår bedömning är att branschen har tagit höjd för sämre tider och kan investera trots sämre tider.

Även inom tjänstesektorn har man is i magen enligt Branschbarometern. Framför allt inom handeln tror man på tillväxt av försäljning och vinster, men storsatsar också på ökade investeringar för att inta nya marknader som e-handel. Även på konsultbolagen är stämningsläget positivt, även om man inte tror på några nyanställningar men inte heller några uppsägningar.

Trots att konjunkturen mattas av tror Katarina Lundahl inte att det ska påverka avtalsrörelsen. Konjunkturer svänger upp och ner.

– Den här lägre tillväxttakten är ingen dramatik. Om små svängningar får spela roll så blir det slumpen som avgör vad löneökningstakten blir. Dessutom så förespråkar arbetsgivarna alltid att man ska växla ned löneökningstakten i sämre tider, men aldrig att man ska växla upp i högkonjunktur. Jag tror att både fackförbund och arbetsgivare inser att det är bra att löneökningarna är stabila över tid så att det inte förstärker konjunktursvängningar och man har pengar att konsumera för, säger hon.

Då svensk export inte kommer vara samma draglok för tillväxten nästa år får politikerna en extra viktig roll. Dels hoppas Unionen att några pengapåsar till Sveriges kommuner håller hjulen snurrande, då neddragningar i offentlig sysselsättning är en dålig kombination med en industri som haltar.

– Något politikerna också borde fokusera på är insatser för att få igång bostadsbyggandet. Och få på plats ett system för korttidsarbete likt det man har i Tyskland, för att vara väl förberedd på stökiga tider.

Bild: Pontus Lundahl

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.