Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Unionen: "Lägre tillväxt men ingen dramatik"

Svagare tillväxt, men god marginal till lågkonjunktur. Det spår Unionen i sin konjunkturprognos.
– Även om avmattningen kommer påverka svensk industri är förutsättningarna goda att det inte fortsätter nedåt, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Unionens fackklubbar tror på tillväxt inom handeln, bland annat tack vare satsningar på e-handel. På Bilden nätapoteket Apoteas lager i Morgongåva. Fredrik Sandberg/TT

Svensk ekonomi kommer att fortsätta att växa, men i lägre takt än under de senaste åren. Den svagare tillväxten beror i år inte på att industrin går sämre utan att vi bygger färre bostäder, både i storstadsregionerna och ute i landet. Det kan Unionen konstatera i sin konjunkturprognos, som presenteras under torsdagen.

– Nästa år tror vi att läget för industrin kommer att mattas av lite och att exporten inte kommer att öka lika mycket som i år. Men det balanseras av att både hushållskonsumtionen och offentlig konsumtionen ökar, säger Katarina Lundahl.

I konjunkturprognosen ingår även den så kallade Branschbarometern, där man frågat över 600 fackklubbar om vad de tror om framtiden. Inom industrin svarar klubbarna att stämningsläget är betydligt svagare än i våras, men då kommer man också från ett väldigt starkt läge.

– Klubbarna inom industrin tror på minskad orderingång och försäljning, men säger samtidigt att man kommer fortsätta att investera och ha en god lönsamhet. Vår bedömning är att branschen har tagit höjd för sämre tider och kan investera trots sämre tider.

Även inom tjänstesektorn har man is i magen enligt Branschbarometern. Framför allt inom handeln tror man på tillväxt av försäljning och vinster, men storsatsar också på ökade investeringar för att inta nya marknader som e-handel. Även på konsultbolagen är stämningsläget positivt, även om man inte tror på några nyanställningar men inte heller några uppsägningar.

Trots att konjunkturen mattas av tror Katarina Lundahl inte att det ska påverka avtalsrörelsen. Konjunkturer svänger upp och ner.

– Den här lägre tillväxttakten är ingen dramatik. Om små svängningar får spela roll så blir det slumpen som avgör vad löneökningstakten blir. Dessutom så förespråkar arbetsgivarna alltid att man ska växla ned löneökningstakten i sämre tider, men aldrig att man ska växla upp i högkonjunktur. Jag tror att både fackförbund och arbetsgivare inser att det är bra att löneökningarna är stabila över tid så att det inte förstärker konjunktursvängningar och man har pengar att konsumera för, säger hon.

Då svensk export inte kommer vara samma draglok för tillväxten nästa år får politikerna en extra viktig roll. Dels hoppas Unionen att några pengapåsar till Sveriges kommuner håller hjulen snurrande, då neddragningar i offentlig sysselsättning är en dålig kombination med en industri som haltar.

– Något politikerna också borde fokusera på är insatser för att få igång bostadsbyggandet. Och få på plats ett system för korttidsarbete likt det man har i Tyskland, för att vara väl förberedd på stökiga tider.

Bild: Pontus Lundahl

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.