Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Svenska fack tycker till om TTIP

Just nu diskuteras arbetstagarnas rättigheter i frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP) i EU-kommissionen, som också har bett de svenska facken att säga sitt i frågan och komma med en gemensam formulering. Här är Unionens ståndpunkter.
Linnea Andersson Publicerad
Barack Obama, David Cameron och Angela Merkel i diskussion om TTIP
Barack Obama, David Cameron och Angela Merkel i diskussion om TTIP, det omtvistade frihandelsavtalet mellan USA och Europa. Foto: Glenn Hunt/AP

Som Kollega skrivit tidigare har Unionen, tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Teknik- och Industriarbetsgivarna, tagit fram en ny policy för frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP). Den nya skrivelsen skiljer sig delvis åt från den gemsamma policy som LO, TCO och Saco tog fram för ett år sedan. En skillnad gäller det kontroversiella investeringsskyddet, ISDS.

Det var under förra veckans besök i Bryssel som EU-kommissionens chefsförhandlare Ignacio Gracia Bercero uppmanade de svenska facken att lämna in en gemensam formulering om arbetstagares rättigheter. En fråga som är aktuell i och med att kommissionen diskuterar de kapitel i TTIP som rör just arbetstagarna.

Nyligen tecknades ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada, CETA, som fått kritik från fackligt håll. Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, säger att det är viktigt att se till att arbetstagares rättigheter aldrig ses som ett handelshinder. Och viktigt att facken får komma med inspel så att TTIP inte blir som CETA-avtalet.

Att TTIP väcker starka reaktioner, samtidigt som CETA i stort sett gått obemärkt förbi, tror hon beror på att det är oroligt i Europa sedan den ekonomiska krisen.

Det ökar rädslan för frihandel och gör att man försöker värna om det som man tror är tryggt i det korta perspektivet. Men vi behöver verkligen se till att få bra frihandel. Vi vet att frihandel ökar tillväxten och det gynnar oss på sikt.

Cecilia Fahlberg tror att alla, inklusive hon själv, har lärt sig mycket om TTIP sedan TCO/LO/Saco-policyn togs fram för ett år sedan. Hon säger att en viktig skillnad med den nya policyn är att både fack och arbetsgivare står bakom den.  

– Sedan har vi det väldigt omtvistade investeringsskyddet. I den nya policyn har vi valt att inte ta ställning för hur det ska se ut, om det ska vara en skiljenämnd eller om det ska vara något mellan stater. Men vi är överens om att det måste finnas en tvistlösningsmekanism, och där går vi något längre än i den första policyn, säger hon.

Trots skillnaderna mellan den nya och gamla policyn tror Cecilia Fahlberg inte att det blir några problem att komma fram till en gemensam formulering angående arbetstagarnas rättigheter i TTIP.

– Absolut inte. Både Karl-Petter Thorwaldsson (LO), Göran Arrius (Saco) och Eva Nordmark (TCO), var med under mötet med Bercero och jag känner att det finns en stor gemensamhet där.

– Under arbetet med den nya policyn har vi hela tiden bollat med TCO:s jurister. Det är inte så att vi går olika vägar, utan de är lika involverade i den här policyn.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”

Närbild på två kuvert eller papper med CSN:s röda logotyp, som illustrerar studielån och återbetalning.
Enligt CSN skulle fler kunna nyttja möjligheten att betala in mindre pengar för sina studielån. Foto: Jessica Gow/TT

Av 1,5 miljoner återbetalningsskyldiga låntagare hos CSN får ungefär sex procent varje år en skuld överlämnad till Kronofogden. Den som har svårt att betala tillbaka på sitt studielån har möjlighet att ansöka om att betala mindre. Det kan exempelvis vara om du har låg inkomst, är beroende av försörjningsstöd eller får sjukersättning från Försäkringskassan. Trots det är det få som utnyttjar möjligheten.

 Av alla som får studieskulder överlämnade till Kronofogden är det bara en av tio som ansöker. Enligt myndighetens egna genomgång skulle en av fyra haft rätt att slippa betala helt under året, om de ansökt.

 

Då kan du ansöka om att betala mindre till CSN

  • Om du är beroende av försörjningsstöd under minst tre månader i följd.
  • Om du får hel aktivitets- eller sjukersättning från Försäkringskassan (din totala inkomst får inte vara högre än garantinivån, vilket 2026 motsvarar 164 576 kronor).
  • Om du har tillfälligt begränsad betalningsförmåga på grund av oförutsedda händelser.
  • Om din inkomst är låg.
  • Om du studerar med studiemedel från CSN.
  • Om du gör värnplikt eller går en utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

 

När kan CSN skriva av lånet helt?

  • CSN skriver av ditt lån det året du fyller 68 eller 72 år om du har följt din betalningsplan. (De olika åldersgränserna beror på om du fått ditt lån utbetalat före eller efter 2022)
  • Vid dödsfall.
  • Om du har hel sjukersättning och din årsinkomst inte är högre än ett visst belopp.
  • Om du får en skada som innebär att du inte kommer att ha nytta av den utbildning du tagit lån för.
  • Om du fått en funktionsnedsättning som förlängt din studietid.

Vad gör CSN?

CSN (Centrala studiestödsnämnden) är den myndighet som administrerar och betalar ut studiestöd, studielån och bidrag till personer som studerar. 
 

  • Ansökningshantering: Tar emot ansökningar och beslutar om studiemedel.
  • Studiemedel: Beviljar och betalar ut bidrag och lån för studier på gymnasienivå, komvux, yrkeshögskola och universitet/högskola.
  • Kontroll av studier: Säkerställer att studerande uppfyller kraven på studietakt och studieresultat.
  • Återbetalning: Administrerar återbetalningen av studielån när studierna är avslutade.
  • Speciallån: Hanterar körkortslån och hemutrustningslån.

Källa: CSN