Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Svenska fack tycker till om TTIP
Just nu diskuteras arbetstagarnas rättigheter i frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP) i EU-kommissionen, som också har bett de svenska facken att säga sitt i frågan och komma med en gemensam formulering. Här är Unionens ståndpunkter.
Som Kollega skrivit tidigare har Unionen, tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Teknik- och Industriarbetsgivarna, tagit fram en ny policy för frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP). Den nya skrivelsen skiljer sig delvis åt från den gemsamma policy som LO, TCO och Saco tog fram för ett år sedan. En skillnad gäller det kontroversiella investeringsskyddet, ISDS.
Det var under förra veckans besök i Bryssel som EU-kommissionens chefsförhandlare Ignacio Gracia Bercero uppmanade de svenska facken att lämna in en gemensam formulering om arbetstagares rättigheter. En fråga som är aktuell i och med att kommissionen diskuterar de kapitel i TTIP som rör just arbetstagarna.
Nyligen tecknades ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada, CETA, som fått kritik från fackligt håll. Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, säger att det är viktigt att se till att arbetstagares rättigheter aldrig ses som ett handelshinder. Och viktigt att facken får komma med inspel så att TTIP inte blir som CETA-avtalet.
Att TTIP väcker starka reaktioner, samtidigt som CETA i stort sett gått obemärkt förbi, tror hon beror på att det är oroligt i Europa sedan den ekonomiska krisen.
Det ökar rädslan för frihandel och gör att man försöker värna om det som man tror är tryggt i det korta perspektivet. Men vi behöver verkligen se till att få bra frihandel. Vi vet att frihandel ökar tillväxten och det gynnar oss på sikt.
Cecilia Fahlberg tror att alla, inklusive hon själv, har lärt sig mycket om TTIP sedan TCO/LO/Saco-policyn togs fram för ett år sedan. Hon säger att en viktig skillnad med den nya policyn är att både fack och arbetsgivare står bakom den.
– Sedan har vi det väldigt omtvistade investeringsskyddet. I den nya policyn har vi valt att inte ta ställning för hur det ska se ut, om det ska vara en skiljenämnd eller om det ska vara något mellan stater. Men vi är överens om att det måste finnas en tvistlösningsmekanism, och där går vi något längre än i den första policyn, säger hon.
Trots skillnaderna mellan den nya och gamla policyn tror Cecilia Fahlberg inte att det blir några problem att komma fram till en gemensam formulering angående arbetstagarnas rättigheter i TTIP.
– Absolut inte. Både Karl-Petter Thorwaldsson (LO), Göran Arrius (Saco) och Eva Nordmark (TCO), var med under mötet med Bercero och jag känner att det finns en stor gemensamhet där.
– Under arbetet med den nya policyn har vi hela tiden bollat med TCO:s jurister. Det är inte så att vi går olika vägar, utan de är lika involverade i den här policyn.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Konkurser – de fem största krascherna i Sverige
Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Kreugerkraschen
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Northland Resources AB
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Saab Automobile
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Panaxia
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
IT-kraschen
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.
