Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Som Kollega skrivit tidigare har Unionen, tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Teknik- och Industriarbetsgivarna, tagit fram en ny policy för frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP). Den nya skrivelsen skiljer sig delvis åt från den gemsamma policy som LO, TCO och Saco tog fram för ett år sedan. En skillnad gäller det kontroversiella investeringsskyddet, ISDS.
Det var under förra veckans besök i Bryssel som EU-kommissionens chefsförhandlare Ignacio Gracia Bercero uppmanade de svenska facken att lämna in en gemensam formulering om arbetstagares rättigheter. En fråga som är aktuell i och med att kommissionen diskuterar de kapitel i TTIP som rör just arbetstagarna.
Nyligen tecknades ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada, CETA, som fått kritik från fackligt håll. Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, säger att det är viktigt att se till att arbetstagares rättigheter aldrig ses som ett handelshinder. Och viktigt att facken får komma med inspel så att TTIP inte blir som CETA-avtalet.
Att TTIP väcker starka reaktioner, samtidigt som CETA i stort sett gått obemärkt förbi, tror hon beror på att det är oroligt i Europa sedan den ekonomiska krisen.
Det ökar rädslan för frihandel och gör att man försöker värna om det som man tror är tryggt i det korta perspektivet. Men vi behöver verkligen se till att få bra frihandel. Vi vet att frihandel ökar tillväxten och det gynnar oss på sikt.
Cecilia Fahlberg tror att alla, inklusive hon själv, har lärt sig mycket om TTIP sedan TCO/LO/Saco-policyn togs fram för ett år sedan. Hon säger att en viktig skillnad med den nya policyn är att både fack och arbetsgivare står bakom den.
– Sedan har vi det väldigt omtvistade investeringsskyddet. I den nya policyn har vi valt att inte ta ställning för hur det ska se ut, om det ska vara en skiljenämnd eller om det ska vara något mellan stater. Men vi är överens om att det måste finnas en tvistlösningsmekanism, och där går vi något längre än i den första policyn, säger hon.
Trots skillnaderna mellan den nya och gamla policyn tror Cecilia Fahlberg inte att det blir några problem att komma fram till en gemensam formulering angående arbetstagarnas rättigheter i TTIP.
– Absolut inte. Både Karl-Petter Thorwaldsson (LO), Göran Arrius (Saco) och Eva Nordmark (TCO), var med under mötet med Bercero och jag känner att det finns en stor gemensamhet där.
– Under arbetet med den nya policyn har vi hela tiden bollat med TCO:s jurister. Det är inte så att vi går olika vägar, utan de är lika involverade i den här policyn.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.