Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Saabtoppar frias från ekobrott

Samtliga sju tidigare Saab-topparna som åtalats efter konkursen 2011 frias i tingsrätten efter en utredning som pågått i flera år. Åklagarna på Ekobrottsmyndigheten hade väckt åtal mot bland annat företagets siste vd och styrelseordförande Victor Muller, hans vd-företrädare Jan Åke Jonsson samt chefsjuristen Kristina Geers.
Publicerad
Victor Muller på väg ut ur tingsrätten.
Saabs tidigare vd Victor Muller frias i tingsrätten. Foto: Thomas Johansson/TT

Chefsåklagare Olof Sahlgren kommer att samla sin stab för att gå igenom den 120 sidor tjocka domen.

– Vad jag och mina kollegor anser om de olika delarna i målet håller vi för oss själva. Men vi måste naturligtvis sätta oss ner och gå igenom domen och fundera över var det fallerat. Först därefter bestämmer vi oss för om vi ska ta det vidare, säger han till TT efter domen i Vänersborgs tingsrätt på fredagen.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tror att sannolikheten att domen kommer att prövas i hovrätten är ganska stor.

– Men om den inte prövas eller står sig i hovrätten kommer det rättsliga efterspelet kring Saab-konkursen ta slut, säger Martin Wästfelt.

Åtalet gällde bland annat hur företagets siste vd och styrelseordförande Victor Muller fick betalt, samt ett försäljningsavtal till Ukraina som påstås vara påhittat för att få in 30 miljoner kronor från affärsmannen Vladimir Antonov. Det gällde också svindleri genom att Saab-ledningen gav en förskönad och felaktig bild av företagets ekonomi, och årsredovisningar som påstods vara manipulerade.

Men enligt tingsrätten var det rätt att bokföra utbetalningarna av cirka sju miljoner kronor i konsultarvode till vd Victor Muller som extern tjänst. Dessutom var pengarna inte skattepliktiga i Sverige, vilket innebär att Skatteverkets kontrollverksamhet inte hotades.

Tingsrätten finner det inte heller bevisat att det omdiskuterade avtalet om försäljning till Ukraina, som gav 30 miljoner från finansmannen Vladimir Antonov, var ett falsarium.

När det gäller åtalet om svindleri påpekar rätten att de åtalade i bilföretagets Saabs styrelse inte kan hållas ansvariga för pressmeddelanden från moderbolaget, nederländska Spyker.

Punkten om svindleri är den del i åtalet som varit svårast för tingsrätten att bedöma.

– Där finns konkreta uttalanden där man, om man bryter ut det precis som åklagaren gjort, skulle kunna komma fram till att de varit vilseledande. Victor Muller har sagt att snart kommer våra leverantörer att få betalt, till exempel, och vi vet ju med facit i hand att så blev det inte, säger rådman Per Hjort, som varit en av tingsrättens två domare i målet, till TT.

Men det anses inte räcka för att döma Muller.

Under rättegången har ett 20-tal vittnen hörts. Ett av dem har varit Anette Hellgren, som var Unionens bolagsstyrelserepresentant i Saab Automobile under den ekonomiska krisen. Hon har fått stöd av Unionen inför rättegången.

I dag är Anette Hellgren anställd som ombudsman på Unionen Skaraborg/Väst och har tidigare suttit i Unionens förbundsstyrelse.

Biltillverkaren Saab i Trollhättan hade 3 400 anställda vid konkursen i december 2011. Nu har fabriken tagits över av svensk-kinesiska Nevs, med ambitionen att tillverka elbilar.

De friades i tingsrätten

Victor Muller, vd och styrelseordförande i Saab Automobile vid konkursen 2011. Har även en huvudroll i nederländska Spyker, som ägde Saab under den sista tiden. Han stod åtalad för grovt svindleri samt två fall av grovt försvårande av skattekontroll.

Jan Åke Jonsson, mångårig vd som avgick på våren 2011. Åtalad för grovt svindleri, två fall av grovt försvårande av skattekontroll samt grovt osant intygande.

Kristina Geers, chefsjurist och styrelsemedlem. Åtalad för grovt svindleri, två fall av grovt försvårande av skattekontroll, två fall av grovt osant intygande samt grov urkundsförfalskning.

Åklagarna har yrkat på fängelsestraff för dessa tre och ytterligare två Saab-anställda.

Två revisorer var också åtalade. Alla har friats av Vänersborgs tingsrätt.

Gertrud Dahlberg

Saab Automobile

  • Verkstadsföretaget Saab (Svenska Aeroplan Aktiebolaget) började tillverka bilar 1946.
  • 1969—90 var biltillverkningen sammanslagen med lastbilsföretaget Scania.
  • 1990 bildades Saab Automobile, med General Motors som ensam ägare från 1999.
  • 2010 köptes Saab Automobile av nederländska Spyker.
  • 2011 sattes företaget, med 3 400 anställda, i konkurs.
  • 2012 köptes det mesta i konkursboet av Nevs (National Electric Vehicle Sweden).

TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.