Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Unionens representant vittne i rättegång mot Saab
Som arbetstagarrepresentant i en bolagsstyrelse är det viktigt att ställa jobbiga frågor. Inte minst om företaget har ekonomiska problem. Man har nämligen samma juridiska ansvar som övriga ledamöter. Nu inleds rättegången om misstänkta ekobrott i Saab Automobile där Unionens tidigare arbetstagarrepresentant är kallat som vittne.
I dag, tisdag, startar rättegången om misstänkta ekobrott i Saab Automobile. Sju tidigare chefer står åtalade, bland dem finns biltillverkarens tidigare vd Jan Åke Jonsson och företagets siste ägare, holländaren Victor Muller. Båda misstänks för grovt svindleri och grovt försvårande av skattekontroll. Jonsson är även åtalad för grovt osant intygande. Samtliga åtalade nekar till brott.
Rättegången mot de tidigare Saabcheferna hålls i Vänersborgs tingsrätt och kommer att pågå i två månader. 23 vittnen kommer att höras. Ett av dem är Anette Hellgren, som var Unionens bolagsstyrelserepresentant i Saab Automobile under den ekonomiska krisen. Nu får hon stöd av förbundet inför rättegången.
– Det handlar om hur en brottsmålsrättegång fungerar, vad man är skyldig att svara på. Det var länge sedan det skedde och det är ett komplicerat material som vi har hjälpt till att orientera henne i, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.
Den 6 juli 2011, fem månader före konkursen, valde Anette Hellgren och de övriga arbetstagarrepresentanterna att lämna sina styrelseuppdrag. Martin Wästfelt har svårt att bedöma om Anette Hellgren också skulle ha blivit åtalad om hon inte frånträtt styrelsen före konkursen.
– Huvudpunkterna i åtalet skedde innan hon frånträdde styrelsen. Jag vill betona att Anette Hellgren var medveten om sitt ansvar och sin roll som styrelseledamot och gjorde ett extremt bra jobb för medlemmarna som förtroendevald, säger Martin Wästfelt, som i nuläget inte vill kommentera varför Hellgren valde att lämna styrelen.
Att sitta som arbetstagarrepresentant i en bolagsstyrelse är en roll som förpliktigar. Går företaget knackigt bör man vara extra vaksam, enligt Martin Wästfelt.
– Det är ett viktigt och svårt uppdrag. Man måste känna till att man har samma ansvar som övriga ledamöter i styrelsen och verkligen sätta sig in i vad man beslutar om. Ju mer röda siffror desto mer utmanande blir uppgiften och det är därför som vi har omfattande utbildning genom PTK, säger han.
I vilket läge bör man som bolagsrepresentant kontakta Unionen?
– Uppdraget handlar mycket om att ställa jobbiga motfrågor. Får man obegripliga eller otydliga svar är det läge att hojta till. Eller om man behöver hjälp av oss att bedöma om svaren är begripliga.
Anette Hellgren är numera anställd som ombudsman på Unionen Skaraborg/Väst och har tidigare suttit i Unionens förbundsstyrelse.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga
Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser.
– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen,
– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den.
Unionens satsar på unga
På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar. Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You, blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras
– Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser. Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar.
Yngre ratar facket
Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen.
Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa.
Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen.
– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg.
Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad:
–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.
