Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I dag, tisdag, startar rättegången om misstänkta ekobrott i Saab Automobile. Sju tidigare chefer står åtalade, bland dem finns biltillverkarens tidigare vd Jan Åke Jonsson och företagets siste ägare, holländaren Victor Muller. Båda misstänks för grovt svindleri och grovt försvårande av skattekontroll. Jonsson är även åtalad för grovt osant intygande. Samtliga åtalade nekar till brott.
Rättegången mot de tidigare Saabcheferna hålls i Vänersborgs tingsrätt och kommer att pågå i två månader. 23 vittnen kommer att höras. Ett av dem är Anette Hellgren, som var Unionens bolagsstyrelserepresentant i Saab Automobile under den ekonomiska krisen. Nu får hon stöd av förbundet inför rättegången.
– Det handlar om hur en brottsmålsrättegång fungerar, vad man är skyldig att svara på. Det var länge sedan det skedde och det är ett komplicerat material som vi har hjälpt till att orientera henne i, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.
Den 6 juli 2011, fem månader före konkursen, valde Anette Hellgren och de övriga arbetstagarrepresentanterna att lämna sina styrelseuppdrag. Martin Wästfelt har svårt att bedöma om Anette Hellgren också skulle ha blivit åtalad om hon inte frånträtt styrelsen före konkursen.
– Huvudpunkterna i åtalet skedde innan hon frånträdde styrelsen. Jag vill betona att Anette Hellgren var medveten om sitt ansvar och sin roll som styrelseledamot och gjorde ett extremt bra jobb för medlemmarna som förtroendevald, säger Martin Wästfelt, som i nuläget inte vill kommentera varför Hellgren valde att lämna styrelen.
Att sitta som arbetstagarrepresentant i en bolagsstyrelse är en roll som förpliktigar. Går företaget knackigt bör man vara extra vaksam, enligt Martin Wästfelt.
– Det är ett viktigt och svårt uppdrag. Man måste känna till att man har samma ansvar som övriga ledamöter i styrelsen och verkligen sätta sig in i vad man beslutar om. Ju mer röda siffror desto mer utmanande blir uppgiften och det är därför som vi har omfattande utbildning genom PTK, säger han.
I vilket läge bör man som bolagsrepresentant kontakta Unionen?
– Uppdraget handlar mycket om att ställa jobbiga motfrågor. Får man obegripliga eller otydliga svar är det läge att hojta till. Eller om man behöver hjälp av oss att bedöma om svaren är begripliga.
Anette Hellgren är numera anställd som ombudsman på Unionen Skaraborg/Väst och har tidigare suttit i Unionens förbundsstyrelse.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
