Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Lönetakten kan inte växlas upp"
Ökad arbetslöshet och tuffa tider för svensk industri. Det var i huvudsak dystra tongångar när Teknikföretagen presenterade sin konjunkturprognos.
– Jag har svårt att se några riktiga ljusglimtar, säger Mats Kinnwall, chefekonom.
– Jag har svårt att se några riktiga ljusglimtar, säger Mats Kinnwall, chefekonom.
För två år sedan inleddes en global avmattning av ekonomin. Sedan dess har både investeringstakten och industriproduktionen minskat. I början av nästa år räknar arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen med att den globala bruttonationalprodukten, BNP, slår i botten.
– Men vi tror inte på någon djup och varaktig nedgång. Botten sker någonstans runt årsskiftet, sedan vänder det långsamt uppåt, sa Mats Kinnwall, organisationens chefekonom, under torsdagens presentationen av konjunkturprognosen.
Men fortfarande finns en hel del orosmoln, enligt Teknikföretagen. Ett är den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina. Ett annat att världens riksbanker, bortsett från den amerikanska, redan har sänkt räntorna så mycket att de har svårt att stimulera ekonomin. Dessutom skapar en åldrande befolkning och kompetensbrist lägre tillväxt.
Läs mer: Handelskrig hot mot svensk industri
För Sverige, som är beroende av vad som händer i andra delar av världen, är den knackiga världsekonomin ett bekymmer. Teknikföretagen räknar därför med negativ tillväxt för Sveriges teknikindustri första halvåret nästa år, men svagt positiv för andra halvåret.
– Det är väldigt tydligt att svensk industri får en svag utveckling. De glada åren för svensk teknikindustri ligger bakom oss. Svensk export går i krypfart de närmaste åren, exporten av lastvagnar faller och personbilsexporten bromsas.
Teknikföretagen räknar också med att arbetslösheten ökar från årets 6,7 procent till 7,1 procent nästa år.
Tidigare i veckan presenterade Facken inom industrin sina krav inför nästa års avtalsrörelse. Facken kräver löneökningar på 3,0 procent – vilket är mer än i förra avtalsrörelsen. Enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det en rimlig nivå trots svajig konjunktur.
Läs mer: Facken kräver 3 procent högre löner
Mats Kinnwall anser dock att ekonomin inte tillåter det.
– Vi håller med om att det inte bara är konjunkturen som spelar roll för lönesättningen, men i ett läge där världsekonomin bromsar in har vi svårt att se att lönetakten kan växlas upp. Och vi anser inte heller att det är arbetsmarknadens parters uppgift att ägna sig åt konjunkturpolitik.
Martin Linder sa också att arbetsgivarsidan alltid ser dystert på ekonomin när det närmar sig avtalsrörelse. Vad tycker du om det?
– Det där är ett stående inslag i retoriken. För ett år sedan släppte vi en konjunkturrapport som vi kallade ”Balansakt på recessionens rand”. Då blev vi utskrattade och fick höra att det var typiskt arbetsgivarsidan. Men vi gör sakliga prognoser. Som ekonomer gör vi vårt jobb oavsett vem som betalar vår lön. Jag tycker inte om den typen av retoriska slängar.
Kan du se några riktiga ljusglimtar för nästa år?
– Nej. Det skulle i så fall vara att Trump och Xi Jinping (Kinas president, reds. anm.) bestämmer sig för att semestra på Hawaii och kommer överens om att riva alla murar. Men det är inte så sannolikt.
Finns det något som kan bli värre än det ni räknar med?
– Att Trump inleder ett tvåfrontskrig mot både Europa och Kina, men det är inte heller så sannolikt. Det skulle inte öka hans chanser att bli omvald.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
