Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

"Lönetakten kan inte växlas upp"

Ökad arbetslöshet och tuffa tider för svensk industri. Det var i huvudsak dystra tongångar när Teknikföretagen presenterade sin konjunkturprognos.
– Jag har svårt att se några riktiga ljusglimtar, säger Mats Kinnwall, chefekonom.
David Österberg Publicerad 7 november 2019, kl 15:04
Izabelle Nordfjell/TT, Adam Ihse/TT
"De glada åren för svensk teknikindustri ligger bakom oss. Exporten av lastvagnar faller och personbilsexporten bromsas", säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen. Izabelle Nordfjell/TT, Adam Ihse/TT

För två år sedan inleddes en global avmattning av ekonomin. Sedan dess har både investeringstakten och industriproduktionen minskat. I början av nästa år räknar arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen med att den globala bruttonationalprodukten, BNP, slår i botten.

– Men vi tror inte på någon djup och varaktig nedgång. Botten sker någonstans runt årsskiftet, sedan vänder det långsamt uppåt, sa Mats Kinnwall, organisationens chefekonom, under torsdagens presentationen av konjunkturprognosen.

Men fortfarande finns en hel del orosmoln, enligt Teknikföretagen. Ett är den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina. Ett annat att världens riksbanker, bortsett från den amerikanska, redan har sänkt räntorna så mycket att de har svårt att stimulera ekonomin. Dessutom skapar en åldrande befolkning och kompetensbrist lägre tillväxt.

Läs mer: Handelskrig hot mot svensk industri

För Sverige, som är beroende av vad som händer i andra delar av världen, är den knackiga världsekonomin ett bekymmer. Teknikföretagen räknar därför med negativ tillväxt för Sveriges teknikindustri första halvåret nästa år, men svagt positiv för andra halvåret.

– Det är väldigt tydligt att svensk industri får en svag utveckling. De glada åren för svensk teknikindustri ligger bakom oss. Svensk export går i krypfart de närmaste åren, exporten av lastvagnar faller och personbilsexporten bromsas.

Teknikföretagen räknar också med att arbetslösheten ökar från årets 6,7 procent till 7,1 procent nästa år.

Tidigare i veckan presenterade Facken inom industrin sina krav inför nästa års avtalsrörelse. Facken kräver löneökningar på 3,0 procent – vilket är mer än i förra avtalsrörelsen. Enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det en rimlig nivå trots svajig konjunktur.

Läs mer: Facken kräver 3 procent högre löner

Mats Kinnwall anser dock att ekonomin inte tillåter det.

– Vi håller med om att det inte bara är konjunkturen som spelar roll för lönesättningen, men i ett läge där världsekonomin bromsar in har vi svårt att se att lönetakten kan växlas upp. Och vi anser inte heller att det är arbetsmarknadens parters uppgift att ägna sig åt konjunkturpolitik.

Martin Linder sa också att arbetsgivarsidan alltid ser dystert på ekonomin när det närmar sig avtalsrörelse. Vad tycker du om det?
– Det där är ett stående inslag i retoriken. För ett år sedan släppte vi en konjunkturrapport som vi kallade ”Balansakt på recessionens rand”. Då blev vi utskrattade och fick höra att det var typiskt arbetsgivarsidan. Men vi gör sakliga prognoser. Som ekonomer gör vi vårt jobb oavsett vem som betalar vår lön. Jag tycker inte om den typen av retoriska slängar.

Kan du se några riktiga ljusglimtar för nästa år?
– Nej. Det skulle i så fall vara att Trump och Xi Jinping (Kinas president, reds. anm.) bestämmer sig för att semestra på Hawaii och kommer överens om att riva alla murar. Men det är inte så sannolikt.

Finns det något som kan bli värre än det ni räknar med?
– Att Trump inleder ett tvåfrontskrig mot både Europa och Kina, men det är inte heller så sannolikt. Det skulle inte öka hans chanser att bli omvald.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.