Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Klimatförändringarna kommer att innebära påtagliga risker för svensk industri framöver. Det konstaterar Industrins ekonomiska råd i en rapport som analyserar faktorer som har betydelse för industrin och svensk ekonomi på lång sikt. Nu när en stor avtalsrörelse står för dörren blir rådets analys extra viktig.
Enligt rådet har svensk industri dock goda förutsättningar att bidra med klimatsmarta lösningar på växande marknader som Kina och Indien. Dessa länder står inför stora investeringsbehov när det gäller exempelvis förnyelsebar energi, elektrifiering och så kallade hållbara städer.
– Sverige står väl rustat genom att redan ha fler konkurrenskraftiga företag inom viktiga sektorer och har etablerade handelskontakter till Kina och Indien. Svensk industri har dessutom redan genomgått en betydande omställning och har god tillgång till förnyelsebar energi, säger Anna Breman, chefekonom på Swedbank och en av författarna till rapporten.
Läs mer: Unionen kommenterar rapporten
Det största enskilda orosmolnet i närtid är en upptrappning av handelskriget mellan USA och Kina. Handelshindren har bidragit till att global handel saktar in men Sverige har hittills inte drabbats i alls samma utsträckning som till exempel Tyskland, beroende på att vi är mindre beroende av export till Kina. Men om konflikten trappas upp kan det få allvarliga konsekvenser för svensk och europeisk ekonomi, konstaterar rådet.
– Vi ser en stor risk att exporten kommer att minska vilket kommer att slå mot produktionen, främst mot varor men svensk tjänstesektor är nära kopplad till industrin så risken finns att det sprider sig. Vår bedömning är att handelshindren kommer att bestå de närmaste åren, oavsett vem som sitter vid makten i USA, säger Anna Breman.
Vad kan industrin göra för att motverka utvecklingen?
– Man har sett riskerna länge och är delvis förberedd på sämre tider. Det enda man kan göra är att försöka höja produktiviteten och bli så konkurrenskraftiga som möjligt. En god inhemsk ekonomi skulle motverka om industrin drabbas av en nedgång och där har politikerna gjort för lite, risken är att hushållen spär på utvecklingen.
Enligt rapporten har tjänstesektorn haft en högre produktivitetstillväxt än tillverkningsindustrin mellan 2012 och 2018. Att tjänstesektorn ökat sin export är gynnsamt för svensk ekonomin men det råder inget tvivel om att sämre tider är på väg, enligt industrin ekonomiska råd.
– Det finns stora orosmoln och det börjar synas i faktiska siffror. Vår bedömning är tyvärr att det ser sämre ut än vad vi hade hoppats på. Det gäller att ha en beredskap på att det kommer bli tuffare de kommande åren. Men samtidigt har industrin behov av kompetens så vi är inte jätteoroliga för någon markant ökad arbetslöshet, bolagen vill behålla den kompetens man har, säger Anna Breman.
Vidare konstaterar rådet att tillgång till utländsk arbetskraft är en viktig resurs. Även om andelen utlandsfödda i näringslivet ökar ligger industrin inte i spetsen och det kan finnas en outnyttjad potential där.
– Fackförbunden bör utgå från att utländsk rekrytering inte används för att försämra arbetsvillkoren för den befintliga arbetskraften. Det är viktigt för industrin att de är delaktiga i strävandet efter utländsk kompetensförsörjning, säger Mauro Gozzo, nationalekonom och ordförande i Industrins ekonomiska råd.
Rådet räknar inte med att AI kommer att förändra arbetsmarknaden i större utsträckning än andra teknologier, på kort sikt kan AI till och med bidra till fler jobb. Det är dock tveksamt om AI kommer att ha någon betydande exportpotential för svensk industri, konstaterar rådet i sin rapport.
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.