Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Handelskrig hot mot svensk industri

Handelskriget mellan USA och Kina. Det är det enskilt största hotet för svensk industri i närtid. Det konstaterar Industrin ekonomiska råd i en rapport om långsiktiga trender.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2019, kl 13:05
AP Photo/Ahn Young-joon/TT
Hittills har Sverige inte drabbats av handelskriget i samma utsträckning som exempelvis Tyskland, eftersom vi är mindre beroende av export till Kina. AP Photo/Ahn Young-joon/TT

Klimatförändringarna kommer att innebära påtagliga risker för svensk industri framöver. Det konstaterar Industrins ekonomiska råd i en rapport som analyserar faktorer som har betydelse för industrin och svensk ekonomi på lång sikt. Nu när en stor avtalsrörelse står för dörren blir rådets analys extra viktig.

Enligt rådet har svensk industri dock goda förutsättningar att bidra med klimatsmarta lösningar på växande marknader som Kina och Indien. Dessa länder står inför stora investeringsbehov när det gäller exempelvis förnyelsebar energi, elektrifiering och så kallade hållbara städer.

– Sverige står väl rustat genom att redan ha fler konkurrenskraftiga företag inom viktiga sektorer och har etablerade handelskontakter till Kina och Indien. Svensk industri har dessutom redan genomgått en betydande omställning och har god tillgång till förnyelsebar energi, säger Anna Breman, chefekonom på Swedbank och en av författarna till rapporten.

Läs mer: Unionen kommenterar rapporten

Det största enskilda orosmolnet i närtid är en upptrappning av handelskriget mellan USA och Kina. Handelshindren har bidragit till att global handel saktar in men Sverige har hittills inte drabbats i alls samma utsträckning som till exempel Tyskland, beroende på att vi är mindre beroende av export till Kina. Men om konflikten trappas upp kan det få allvarliga konsekvenser för svensk och europeisk ekonomi, konstaterar rådet.

– Vi ser en stor risk att exporten kommer att minska vilket kommer att slå mot produktionen, främst mot varor men svensk tjänstesektor är nära kopplad till industrin så risken finns att det sprider sig. Vår bedömning är att handelshindren kommer att bestå de närmaste åren, oavsett vem som sitter vid makten i USA, säger Anna Breman.

Vad kan industrin göra för att motverka utvecklingen?
– Man har sett riskerna länge och är delvis förberedd på sämre tider. Det enda man kan göra är att försöka höja produktiviteten och bli så konkurrenskraftiga som möjligt. En god inhemsk ekonomi skulle motverka om industrin drabbas av en nedgång och där har politikerna gjort för lite, risken är att hushållen spär på utvecklingen.

Enligt rapporten har tjänstesektorn haft en högre produktivitetstillväxt än tillverkningsindustrin mellan 2012 och 2018. Att tjänstesektorn ökat sin export är gynnsamt för svensk ekonomin men det råder inget tvivel om att sämre tider är på väg, enligt industrin ekonomiska råd.

– Det finns stora orosmoln och det börjar synas i faktiska siffror. Vår bedömning är tyvärr att det ser sämre ut än vad vi hade hoppats på. Det gäller att ha en beredskap på att det kommer bli tuffare de kommande åren. Men samtidigt har industrin behov av kompetens så vi är inte jätteoroliga för någon markant ökad arbetslöshet, bolagen vill behålla den kompetens man har, säger Anna Breman.

Vidare konstaterar rådet att tillgång till utländsk arbetskraft är en viktig resurs. Även om andelen utlandsfödda i näringslivet ökar ligger industrin inte i spetsen och det kan finnas en outnyttjad potential där.

– Fackförbunden bör utgå från att utländsk rekrytering inte används för att försämra arbetsvillkoren för den befintliga arbetskraften. Det är viktigt för industrin att de är delaktiga i strävandet efter utländsk kompetensförsörjning, säger Mauro Gozzo, nationalekonom och ordförande i Industrins ekonomiska råd.
 
Rådet räknar inte med att AI kommer att förändra arbetsmarknaden i större utsträckning än andra teknologier, på kort sikt kan AI till och med bidra till fler jobb. Det är dock tveksamt om AI kommer att ha någon betydande exportpotential för svensk industri, konstaterar rådet i sin rapport.

Ekonomi

Kan jag ta ett extrajobb?

Skenande matpriser, höjda bolåneräntor och ruggiga elkostnader. Ett extrajobb kan vara lösningen, men se upp för fällorna innan du skriver på för ett nytt jobb.
Johanna Rovira Publicerad 21 april 2023, kl 06:00
Kvinna med tomma fickor och händerna utsträckta.
Det kan stå dig mycket dyrt om du tar extrajobb som anses konkurrera med din nuvarande arbetsgivare – förutom att du riskerar bli av med jobbet kan du råka på skadestånd. Foto: Colourbox.

Konkurrensklausuler

Får du ta ett extrajobb? Det finns inget i lagen som hindrar dig att jobba extra (såvida du inte jobbar statligt), men kolla igenom ditt anställningsavtal och  kollektivavtal så att det inte finns några konkurrensklausuler eller andra skrivelser som förhindrar dig att ta ett extraknäck.

Det kan stå dig mycket dyrt om du tar jobb som anses konkurrera med din nuvarande arbetsgivare – förutom att du riskerar bli av med jobbet kan du råka på skadestånd om du döms för brott mot lojalitetsplikten.

Ett bra tips är att prata med din huvudarbetsgivare om att du ämnar ta extrajobb, för att ha ryggen fri.

Utmattning

Väger en extrainkomst tyngre än risken för en eventuell utmattningsdepression och sjukskrivning? Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland privatanställda tjänstemän och längre sjukfrånvaro beror nästan alltid på stress, utmattning och depression.

Å andra sidan kanske dålig ekonomi är mer stressande för dig. Dessutom är understimulans, boreout, enligt vissa forskare lika skadligt för hälsan som att drunkna i jobb. 15 procent av kontorsarbetare uppskattas lida av boreout. 

Skattesmäll

Får du inkomster från flera håll är det mycket troligt att dina arbetsgivare var för sig betalar in för lite skatt. Så antingen ber du någon av arbetsgivarna att dra mer skatt eller så spar du undan pengar för att betala kvarskatt när dags.

Blir din sammanlagda årsinkomst över 613 900 kronor under 2023 tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procent av det du tjänar över.  

 A-kassa

Blir du av med ditt heltidsjobb kan det bli knepigt att få a-kassa om du har ett extrajobb eller bisyssla. För att ändå få a-kassa krävs det att du haft extraknäcket i minst 12 månader och att inkomsten från extrajobbet inte överstiger 3 060 kronor i veckan i snitt. Extraarbetet får så klart inte heller hindra dig från att söka nytt heltidsjobb.

Tjänstepension

Det ska inte hända några konstigheter med tjänstepensionen om du tar ett extrajobb, den rullar på som den ska.  Men Unionens pensionsexperter uppmanar alla att alltid noga kolla vilka försäkringslösningar som finns om man tar jobb på ett företag som saknar kollektivavtal.