Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Handelskrig hot mot svensk industri
Handelskriget mellan USA och Kina. Det är det enskilt största hotet för svensk industri i närtid. Det konstaterar Industrin ekonomiska råd i en rapport om långsiktiga trender.
Klimatförändringarna kommer att innebära påtagliga risker för svensk industri framöver. Det konstaterar Industrins ekonomiska råd i en rapport som analyserar faktorer som har betydelse för industrin och svensk ekonomi på lång sikt. Nu när en stor avtalsrörelse står för dörren blir rådets analys extra viktig.
Enligt rådet har svensk industri dock goda förutsättningar att bidra med klimatsmarta lösningar på växande marknader som Kina och Indien. Dessa länder står inför stora investeringsbehov när det gäller exempelvis förnyelsebar energi, elektrifiering och så kallade hållbara städer.
– Sverige står väl rustat genom att redan ha fler konkurrenskraftiga företag inom viktiga sektorer och har etablerade handelskontakter till Kina och Indien. Svensk industri har dessutom redan genomgått en betydande omställning och har god tillgång till förnyelsebar energi, säger Anna Breman, chefekonom på Swedbank och en av författarna till rapporten.
Läs mer: Unionen kommenterar rapporten
Det största enskilda orosmolnet i närtid är en upptrappning av handelskriget mellan USA och Kina. Handelshindren har bidragit till att global handel saktar in men Sverige har hittills inte drabbats i alls samma utsträckning som till exempel Tyskland, beroende på att vi är mindre beroende av export till Kina. Men om konflikten trappas upp kan det få allvarliga konsekvenser för svensk och europeisk ekonomi, konstaterar rådet.
– Vi ser en stor risk att exporten kommer att minska vilket kommer att slå mot produktionen, främst mot varor men svensk tjänstesektor är nära kopplad till industrin så risken finns att det sprider sig. Vår bedömning är att handelshindren kommer att bestå de närmaste åren, oavsett vem som sitter vid makten i USA, säger Anna Breman.
Vad kan industrin göra för att motverka utvecklingen?
– Man har sett riskerna länge och är delvis förberedd på sämre tider. Det enda man kan göra är att försöka höja produktiviteten och bli så konkurrenskraftiga som möjligt. En god inhemsk ekonomi skulle motverka om industrin drabbas av en nedgång och där har politikerna gjort för lite, risken är att hushållen spär på utvecklingen.
Enligt rapporten har tjänstesektorn haft en högre produktivitetstillväxt än tillverkningsindustrin mellan 2012 och 2018. Att tjänstesektorn ökat sin export är gynnsamt för svensk ekonomin men det råder inget tvivel om att sämre tider är på väg, enligt industrin ekonomiska råd.
– Det finns stora orosmoln och det börjar synas i faktiska siffror. Vår bedömning är tyvärr att det ser sämre ut än vad vi hade hoppats på. Det gäller att ha en beredskap på att det kommer bli tuffare de kommande åren. Men samtidigt har industrin behov av kompetens så vi är inte jätteoroliga för någon markant ökad arbetslöshet, bolagen vill behålla den kompetens man har, säger Anna Breman.
Vidare konstaterar rådet att tillgång till utländsk arbetskraft är en viktig resurs. Även om andelen utlandsfödda i näringslivet ökar ligger industrin inte i spetsen och det kan finnas en outnyttjad potential där.
– Fackförbunden bör utgå från att utländsk rekrytering inte används för att försämra arbetsvillkoren för den befintliga arbetskraften. Det är viktigt för industrin att de är delaktiga i strävandet efter utländsk kompetensförsörjning, säger Mauro Gozzo, nationalekonom och ordförande i Industrins ekonomiska råd.
Rådet räknar inte med att AI kommer att förändra arbetsmarknaden i större utsträckning än andra teknologier, på kort sikt kan AI till och med bidra till fler jobb. Det är dock tveksamt om AI kommer att ha någon betydande exportpotential för svensk industri, konstaterar rådet i sin rapport.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
