Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Unionen måste hjälpa till vid diskriminering

Om du blivit kränkt på jobbet och är medlem i Unionen är det i första hand dit du ska vända dig för hjälp. Förra året kallade förbundet 118 arbetsgivare till förhandling om diskriminering på arbetsplatsen.
- Du har ett bättre skydd av facket än av DO, säger Ola Sundström, förbundsjurist på Unionen.
Lina Björk Publicerad

Det finns många valmöjligheter att driva ditt ärende vidare om du missgynnats på jobbet. Är du medlem i ett fackförbund är det dock i första hand det som ska företräda dig. Anmäler du till DO kommer myndigheten att skicka dig vidare till facket och avsluta ditt ärende.

- Vi har inga kriterier som ska uppfyllas utan upplever en medlem att man blivit kränkt på jobbet så har hen i princip rätt till förhandlingshjälp. Det följer av våra stadgar, säger Ola Sundström.

Förra året påkallade Unionen förhandling om 118 ärenden som rörde diskriminering. Dessutom utredde man 12 fall av lönediskriminering och 44 fall av missgynnande under föräldraledighet.

Om facket inte företräder dig kan du göra en ny anmälan till Diskrimineringsombudsmannen. Om DO beslutar att utreda din anmälan behöver myndigheten ett skriftligt besked från din fackliga organisation om att de valt att avstå att företräda dig. Att blir företrädd av DO är dock inte helt lätt.

Förra året anmälde sammanlagt 1 827 personer att de känt sig diskriminerade, 239 av dem rörde arbetslivet.  Av anmälningar som kom in utredde myndigheten ungefär en fjärdedel och gick vidare med 17 ärenden i domstol, alltså mindre än en procent. För att DO ska driva ett ärende går man igenom ett antal kriterier. En fördel är om ärendet tangerar ett prioriterat område eller gäller en rättsfråga som inte har prövats i domstol.

- Går man till DO så är möjligheten mycket mindre att bli företrädd. De har inte samma individskyddsperspektiv som fackförbunden, utan driver ärenden som kan förändra attityder i samhället. Vi säger inte nej när en medlem behöver förhandlingshjälp, medan DO kan säga ja, vi ser att du blivit utsatt för en kränkning, men det finns inget allmänintresse, säger Ola Sundström.

Antidiskrimineringsbyråerna är också en väg att gå, men där skiljer sig både kvalitet och ambitionsnivån över landet.
- Det finns starka antidiskrimineringsbyråer som har profilerat sig. Numera har byråerna dessutom fått en starkare roll, men hur framgångsrikt de driver ärenden skiljer sig en del.

Unionen jobbar mycket med det förebyggande arbetet kring diskriminering. Och att få ombudsmännen att påkalla förhandling i fler diskrimineringsärenden ute i landet.
- Jag vet att intresset för diskrimineringsfrågor är stort bland våra regioner. Men jag tror att en del ombudsmän känner sig mer bekväma med att påkalla förhandling när det gäller de mer traditionella arbetsrättsfrågorna, som las, än att påstå att man har diskriminerat någon. Det är att höja tonläget.

Under förra året lämnades även sju diskrimineringsärenden vidare till Unionens juridiska avdelning för fortsatt handläggning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO