Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Rusta erkänner diskriminering

Varuhuset Rusta gav en nyanställd man arbetskläder i dammodell. När han tog upp det med chefen möttes han av nedsättande kommentarer om sin sexuella läggning. Nu har butiken medgett diskriminering.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
En anställd på varuhuset Rusta utsattes för diskriminering på grund av sexuell läggning. Nu erkänner företaget, och ger den anställde förlikning. Fredrik Sandberg/TT

Det var i december förra året som mannen började sitt nya jobb på varuhuset. När han skulle prova ut sina arbetskläder konstaterade han att de var i dammodell, men han fick snabbt ett löfte om att nya kläder var på väg. Tre månader senare, när några nya kläder fortfarande inte syntes till tog han ett snack med chefen och krävde att få arbetskläder i sin egen storlek.

Chefen svarade ” det spelar väl ingen roll, du är väl ändå lagd åt det hållet” vilket fick mannen att anmäla arbetsplatsen till Diskrimineringsombudsmannen, som Kollega rapporterat om tidigare. DO hade efter utredning beslutat att stämma varuhuskedjan, men eftersom företaget har medgett överträdelsen har parterna i stället träffat en överenskommelse som innebär att mannen får 20 000 kronor.

– Det är glädjande att man från företagets sida ser sitt ansvar och tar det inträffade på allvar. Man har bett mannen om ursäkt, men även erbjudit honom stöd, säger Marie Nordström, som fört processen för DO:s räkning, i ett pressmeddelande.

Så många diskrimineras

 37 procent har upplevt främlingsfientliga, sexistiska eller homofoba kommentarer på sin arbetsplats, enligt en undersökning som undersökningsföretaget Novus har gjort på uppdrag av Kollega.

10 procent av de svarande har upplevt att främlingsfientliga, sexistiska eller homofoba kommentarer har riktats mot dem personligen.

I en undersökning som Novus genomförde för LO 2011 svarade endast 30 procent att de skulle säga ifrån om någon på arbetsplatsen skämtade om HBT-personer.

Kollega/Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.