Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det var i början av december 2015 som det hände. Jenny hade jobbat som telefonförsäljare på ett elbolag i en knapp månad när det var dags för julfest.
– Det var mitt första heltidsjobb efter studenten och självklart var jag förväntansfull. Även om jobbet kunde vara väldigt stressigt och tungt på grund av klagande kunder så hade vi säljare väldigt kul ihop. Jag hoppades också kunna tjäna mycket pengar på jobbet, så att jag kunde spara till annat, säger Jenny.
Hon såg också fram emot julfesten, på vilken hon visste att hon skulle få någon slags utmärkelse för att hon hade sålt väldigt bra.
– Jag var glad och peppad för att få höra siffrorna och få uppleva en julfest som man bara har hört talas om att man har på företag. Att vi skulle bli bjudna på mat och dryck. Det var häftigt.
Läs också: Sextrakasserades av chef på after work
Restaurangbesöket var trevligt. Det otrevliga började när alla gick vidare till en annan restaurang. Där hamnade hon bredvid företagets ägare och vd. En medelålders man som hon bara hade träffat kort en gång tidigare.
Plötsligt kände hon hans hand på sitt lår. Först ville hon tro att den bara hade hamnat där. Att det inte var så insåg hon snabbt när hon flyttat på sig för att komma undan och han genast flyttade efter och la sin hand på henne lår igen.
Jenny beslöt då att gå upp och dansa med en kvinnlig chef. Varpå hon fick se hur vd:n kom fram och daskade hennes chef på stjärten.
Jag kände mig så smutsig
Senare på kvällen gjorde vd:n nya närmanden mot Jenny. Nu genom att sätta sig bredvid henne, åter lägga handen på hennes lår och föra upp den i riktning mot hennes skrev. När hon försökte trycka bort handen höll han den kvar. Hon reste sig upp och trängde sig förbi honom för att kunna lämna bordet varpå han tog tag i hennes stjärt.
Under kvällen undrade en manlig chef om vd:n betett sig opassande mot Jenny. När hon berättade att det var så uppmanade han henne att hålla sig undan vd:n.
Läs mer: Var fjärde utsätts för sexuella trakasserier
Några dagar senare hade hon och hennes kvinnliga chef ett möte med den manliga chefen, där de berättade att de ansåg att vd:n hade utsatt dem för sexuella trakasserier. Med på mötet var också en av Jennys kollegor som också upplevt att vd:n tafsat på henne under julfesten.
Jenny mådde allt sämre av det som hänt.
– Jag kände mig så smutsig, på ett sätt som är svårt att beskriva. Men det handlar om att någon verkligen har inkräktat på ens integritet, att någon, som inte skulle vara där har varit väldigt nära. Jag var äcklad och kände mig också äcklig själv och ville inte ha någon sexuell beröring av min pojkvän heller eftersom jag då såg vd:n framför mig.
Hon tampades också med skuldkänslor.
– I efterhand var jag så arg på mig själv för att jag inte bara hade ställt mig upp och slagit till honom. Samtidigt var jag bara 19 och han kanske 45 och det där är nog klassiskt om man är en ung kvinna. Att man tänker att, jamen nu ska jag väl ändå inte ställa till en scen och förstöra stämningen för alla kollegor och så. Samtidigt som man är rädd för vad folk ska tro om en.
– Sedan är det så klart ännu svårare om man utsatts av en person som honom, av en man som sitter i en väldigt hög position, som ju faktiskt äger företaget.
Ett par veckor efter julfesten gjorde hon och den kvinnliga kollegan en polisanmälan. Samma dag sade också Jenny upp sig och gick direkt från arbetsplatsen.
– Jag hade pratat med min kvinnliga chef flera gånger om hur vi skulle gå vidare. Men till sist kom jag och min jobbarkompis fram till att vi måste göra en polisanmälan eftersom vi nog inte var ensamma om att bli utsatta, och just då kändes polisen som det mest naturliga steget att ta.
– När vi kom tillbaka till kontoret efter att ha varit på polisstationen kände jag så starkt att jag måste lämna jobbet. Det var så påtagligt efter att jag hade suttit med en polis och berättat allt. Att jag inte kunde vara kvar på ett företag där vd:n trakasserar kvinnor på det här viset.
Polisutredningen lades senare ner i brist på bevis. Men DO, dit Jenny också gjort en anmälan, beslöt så småningom att driva fallet. Vilket var en stor lättnad för henne.
– Det har betytt jättemycket för mig, för annars hade han bara kunnat fortsätta utan att det hade gått till domstol. Nu vet jag att jag har gjort allt jag kan mot det här beteendet.
Jenny är fortfarande påverkad av det som hände på elbolaget.
– För det första gav det mig ett uppvaknade om hur sjukt det kan vara. Det ledde att jag bestämde mig för att jag måste gör allt för att få stopp på det här, för att det inte ska hända någon annan.
Jag kunde inte vara kvar på ett företag där vd:n trakasserar kvinnor
– Men det hänger fortfarande kvar hos mig. Nu är jag på ett företag där jag stortrivs och blir behandlad med respekt av alla, ändå går jag hem två, tre timmar innan alla andra när vi har julfest eller som nu en sommaravslutning. Jag är rädd för att det ska hända igen. Jag kan också tycka det är obehagligt om en äldre man kommer fram till mig och pratar på en privat fest och drar mig gärna undan då.
Sedan Diskrimineringsombudsmannen (DO) beslutat stämma elbolaget för diskriminering i form av sexuella trakasserier inför AD, Arbetsdomstolen, och krävt en diskrimineringsersättning på 75 000 kronor, hölls rättegången för några veckor sedan.
– Det var en riktig milstolpe för mig. Att rättegången blev av, att jag kom dit och fick berätta min historia, att jag vågade och att vd:n var där. Det var fruktansvärt jobbigt innan och jag skakade under hela rättegången, men nu känns det jätteskönt att jag gjorde det.
Läs också: Kiruna pastorat döms för diskriminering
Domen kommer den 12 juli.
– Blir företaget fällt för de sexuella trakasserierna så kommer det att betyda jättemycket eftersom det också visar att vårt rättssystem fungerar. Det blir en markering mot det han gjorde och ännu tydligare att det inte är okej. Men störst för mig är ändå att rättegången blev av. Oavsett vad domen blir så känns det som jag har vunnit, för att jag har kommit så här långt. Nu förstår han att det inte alltid går att komma undan med sådant här.
Anna Rosenmüller Nordlander på DO, som företräder Jenny, säger:
– Det är viktigt att vi driver de här fallen. Vi behöver uppmärksamma hur unga kvinnor kan behandlas på sitt första jobb, när de är på väg ut i arbetslivet.
Fotnot: Jenny heter egentligen något annat.
Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning.
På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.
Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.
Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.
Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten.
– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.
Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?
– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.
En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.
Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?
– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.
Söker du som är mellan 55 och 74 år jobb i Danmark är chansen dubbelt så stor att du får napp än om du håller dig inom Sveriges gränser. Det visar Pluskommissionens kunskapsöversikt och kartläggning av arbetsmarknadsvillkoren för seniorer.
– Internationellt sticker Sverige enligt andra studier ut som ett av de länder med lägst respekt för äldre, men det är intressant att det kan skilja så mycket mellan länderna i Norden, som ligger så nära varandra och är så väldigt lika i mycket annat, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, som är ett privat initiativ för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.
Den privata arbetsmarknaden kan tyckas bättre på att ta vara på erfaren arbetskraft, än den offentliga, men det beror enligt John Mellkvist på att många egenföretagare är äldre. Drygt 40 procent av de yrkesverksamma över 65 år är företagare.
– Många tvingas till att starta eget för att man inte ser någon annan möjlighet. En stor andel äldre slutar söka jobb för att man ser sig som chanslös på arbetsmarknaden.
Chanserna att få svar på en jobbansökning minskar också ju äldre man är enligt rapporten, som lyfter en äldre studie där man skickade ut en mängd fejkade jobbansökningar för att kolla vilka som fick svar.
– Återkopplingsfrekvensen börjar vika redan vid 40-årsåldern och är man över 60 får man i princip ingen återkoppling alls. Det här visar ju tydligt att ålderism existerar. Och den har inte minskat över tid, tvärtom är det en växande företeelse.
Någon quickfix för att få bukt med ålderismen finns inte, enligt John Mellkvist, som dock tror på en quick start.
– Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägvisande exempel och det gäller att jobba med attityder för att förändra synen hos både arbetstagare och arbetsgivare, säger John Mellkvist.