Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Jenny blev sexuellt trakasserad på sitt första jobb

Det var 19-åriga Jennys första jobb. Men på den julfest som hon sett fram emot tafsade företagets vd på Jenny och fick henne att känna sig smutsig. Nu har DO stämt företaget för sexuella trakasserier i Arbetsdomstolen och kräver skadestånd på 75 000 kronor.
Anita Täpp Publicerad
Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT
19-åriga Jenny utsattes för sexuella trakasserier av vd:n på sitt första jobb och på sin första julfest. Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

Det var i början av december 2015 som det hände. Jenny hade jobbat som telefonförsäljare på ett elbolag i en knapp månad när det var dags för julfest.

– Det var mitt första heltidsjobb efter studenten och självklart var jag förväntansfull. Även om jobbet kunde vara väldigt stressigt och tungt på grund av klagande kunder så hade vi säljare väldigt kul ihop. Jag hoppades också kunna tjäna mycket pengar på jobbet, så att jag kunde spara till annat, säger Jenny.

Hon såg också fram emot julfesten, på vilken hon visste att hon skulle få någon slags utmärkelse för att hon hade sålt väldigt bra.

– Jag var glad och peppad för att få höra siffrorna och få uppleva en julfest som man bara har hört talas om att man har på företag. Att vi skulle bli bjudna på mat och dryck. Det var häftigt.

Läs också: Sextrakasserades av chef på after work

Restaurangbesöket var trevligt. Det otrevliga började när alla gick vidare till en annan restaurang. Där hamnade hon bredvid företagets ägare och vd. En medelålders man som hon bara hade träffat kort en gång tidigare.

Plötsligt kände hon hans hand på sitt lår. Först ville hon tro att den bara hade hamnat där. Att det inte var så insåg hon snabbt när hon flyttat på sig för att komma undan och han genast flyttade efter och la sin hand på henne lår igen.

Jenny beslöt då att gå upp och dansa med en kvinnlig chef. Varpå hon fick se hur vd:n kom fram och daskade hennes chef på stjärten.

Jag kände mig så smutsig

Senare på kvällen gjorde vd:n nya närmanden mot Jenny. Nu genom att sätta sig bredvid henne, åter lägga handen på hennes lår och föra upp den i riktning mot hennes skrev. När hon försökte trycka bort handen höll han den kvar. Hon reste sig upp och trängde sig förbi honom för att kunna lämna bordet varpå han tog tag i hennes stjärt.

Under kvällen undrade en manlig chef om vd:n betett sig opassande mot Jenny. När hon berättade att det var så uppmanade han henne att hålla sig undan vd:n.

Läs mer: Var fjärde utsätts för sexuella trakasserier

Några dagar senare hade hon och hennes kvinnliga chef ett möte med den manliga chefen, där de berättade att de ansåg att vd:n hade utsatt dem för sexuella trakasserier. Med på mötet var också en av Jennys kollegor som också upplevt att vd:n tafsat på henne under julfesten.

Jenny mådde allt sämre av det som hänt.

– Jag kände mig så smutsig, på ett sätt som är svårt att beskriva. Men det handlar om att någon verkligen har inkräktat på ens integritet, att någon, som inte skulle vara där har varit väldigt nära. Jag var äcklad och kände mig också äcklig själv och ville inte ha någon sexuell beröring av min pojkvän heller eftersom jag då såg vd:n framför mig.

Hon tampades också med skuldkänslor.

– I efterhand var jag så arg på mig själv för att jag inte bara hade ställt mig upp och slagit till honom. Samtidigt var jag bara 19 och han kanske 45 och det där är nog klassiskt om man är en ung kvinna. Att man tänker att, jamen nu ska jag väl ändå inte ställa till en scen och förstöra stämningen för alla kollegor och så. Samtidigt som man är rädd för vad folk ska tro om en.

– Sedan är det så klart ännu svårare om man utsatts av en person som honom, av en man som sitter i en väldigt hög position, som ju faktiskt äger företaget.

Ett par veckor efter julfesten gjorde hon och den kvinnliga kollegan en polisanmälan. Samma dag sade också Jenny upp sig och gick direkt från arbetsplatsen.

– Jag hade pratat med min kvinnliga chef flera gånger om hur vi skulle gå vidare. Men till sist kom jag och min jobbarkompis fram till att vi måste göra en polisanmälan eftersom vi nog inte var ensamma om att bli utsatta, och just då kändes polisen som det mest naturliga steget att ta.

– När vi kom tillbaka till kontoret efter att ha varit på polisstationen kände jag så starkt att jag måste lämna jobbet. Det var så påtagligt efter att jag hade suttit med en polis och berättat allt. Att jag inte kunde vara kvar på ett företag där vd:n trakasserar kvinnor på det här viset.

Polisutredningen lades senare ner i brist på bevis. Men DO, dit Jenny också gjort en anmälan, beslöt så småningom att driva fallet. Vilket var en stor lättnad för henne.

– Det har betytt jättemycket för mig, för annars hade han bara kunnat fortsätta utan att det hade gått till domstol. Nu vet jag att jag har gjort allt jag kan mot det här beteendet.

Jenny är fortfarande påverkad av det som hände på elbolaget.

– För det första gav det mig ett uppvaknade om hur sjukt det kan vara. Det ledde att jag bestämde mig för att jag måste gör allt för att få stopp på det här, för att det inte ska hända någon annan.

Jag kunde inte vara kvar på ett företag där vd:n trakasserar kvinnor

– Men det hänger fortfarande kvar hos mig. Nu är jag på ett företag där jag stortrivs och blir behandlad med respekt av alla, ändå går jag hem två, tre timmar innan alla andra när vi har julfest eller som nu en sommaravslutning. Jag är rädd för att det ska hända igen. Jag kan också tycka det är obehagligt om en äldre man kommer fram till mig och pratar på en privat fest och drar mig gärna undan då.

Sedan Diskrimineringsombudsmannen (DO) beslutat stämma elbolaget för diskriminering i form av sexuella trakasserier inför AD, Arbetsdomstolen, och krävt en diskrimineringsersättning på 75 000 kronor, hölls rättegången för några veckor sedan.  

– Det var en riktig milstolpe för mig. Att  rättegången blev av, att jag kom dit och fick berätta min historia, att jag vågade och att vd:n var där. Det var fruktansvärt jobbigt innan och jag skakade under hela rättegången, men nu känns det jätteskönt att jag gjorde det.

Läs också: Kiruna pastorat döms för diskriminering

Domen kommer den 12 juli.

– Blir företaget fällt för de sexuella trakasserierna så kommer det att betyda jättemycket eftersom det också visar att vårt rättssystem fungerar. Det blir en markering mot det han gjorde och ännu tydligare att det inte är okej. Men störst för mig är ändå att rättegången blev av. Oavsett vad domen blir så känns det som jag har vunnit, för att jag har kommit så här långt. Nu förstår han att det inte alltid går att komma undan med sådant här.

Anna Rosenmüller Nordlander på DO, som företräder Jenny, säger:

– Det är viktigt att vi driver de här fallen. Vi behöver uppmärksamma hur unga kvinnor kan behandlas på sitt första jobb, när de är på väg ut i arbetslivet.

Fotnot: Jenny heter egentligen något annat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

Diskriminering

Arbetssökande Victoryia: ”Är det så här de ska behandla människor?”

Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 06:00
Arbetssökande Victoryia: ”Är det så här de ska behandla människor?”
Porträtt av Victoriya Järvelä-Uchebe som arbetstränar via Arbetsförmedlingen och berättar om hur hennes ADD påverkar möjligheten att få jobb.
Arbetssökande Victoryia: ”Är det så här de ska behandla människor?”

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO

Diskriminering

Victoriya söker jobb med ADD: ”Är det så här de ska behandla människor?”

Victoriya Järvelä-Uchebe har diagnosen ADD och vill arbeta. Men hon upplever att diagnosen gör det svårare att få jobb.
– Även om du kommer på intervju säger de bara: tack men vi har gått vidare med andra, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 06:00
Porträtt av Victoriya Järvelä-Uchebe som arbetstränar via Arbetsförmedlingen och berättar om hur hennes ADD påverkar möjligheten att få jobb.
Victoriya Järvelä-Uchebe deltar i Arbetsförmedlingens program Steg till arbete. Hon har ADD, drömmer om en fast tjänst inom event eller vården – och vill se sänkt arbetsgivaravgift för arbetsgivare som anställer personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Foto: Johan Nilsson_TT/Privat

Malmöbon Victoriya Järvelä-Uchebe är 38 år och har den neuropsykiatriska diagnosen ADD, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Hon upplever att diagnosen, som är en form av ADHD, gör det svårare att få jobb. Just nu arbetstränar hon 16 timmar i veckan med att plocka och fronta varor på Axfood. 

Det krävs för att få ersättning via Arbetsförmedlingens program Steg till arbete. Jobbet är trevligt tycker hon. Praktiken ska utökas till halvtid och kan pågå i ett år. Men allra helst hade hon velat göra något helt annat. 

Jobba med evenemang och nattklubb, eller inom vården. Men jag har väntat på hjälp i två år från Arbetsförmedlingen för att utreda min arbetsförmåga, säger hon. 

Riksrevisionen har också riktat kritik mot Arbetsförmedlingen för långa handläggningstider för att få sin funktionsnedsättning identifierad. 

Tidigare har hon städat, jobbat som personlig assistent, scentekniker och stödperson. Men det har varit svårt att få en fast tjänst och hon har prövat olika banor och utbildningar utan att hitta rätt.

Fler anmälningar om diskriminering vid funktionsnedsättning

Antalet anmälningar om diskriminering i arbetslivet i samband med funktionsnedsättning har ökat senaste åren. Att vara öppen med sin diagnos kan minska möjligheten att få ett jobb man sökt enligt DO:s rapport om diskriminering 2025. 

Påverkar din öppenhet jobbchanserna tror du?

Ja det tror jag, men jag tror också det kan bli lättare att få jobb om jag kan få ett med lönebidrag eller nystartsjobb. Det kan öka chanserna på sikt, säger Victoriya Järvelä-Uchebe.

Att söka jobb med NPF – Victoriya upplever att hon väljs bort

Hon har också upplevt sig diskriminerad vid rekrytering. 

Jag hade varit på en arbetsintervju och bjöd mycket på mig själv och hur jag fungerar. Sedan hade jag även skrivit att jag var intresserad. Sedan svarade de att jag inte hade svarat på deras mejl, men det hade jag. Och sedan hörde de inte av sig mer. 

Hur kändes det?

Då upplevde jag att de avvisade mig helt. Jag kände: Fan är det så här de ska behandla människor. 

Drömmer om jobb i Norrland eller Köpenhamn

Framtiden är oviss, men ändå full av drömmar. Victoriya Järvelä-Uchebe planerar att flytta till norra Sverige eller jobba i Köpenhamn. Där finns fler jobb och färre fördomar hoppas hon. 

Hela livet har hon kämpat med svårigheter, som ung var det länge oklart vilket stöd hon behövde.

Jag fick diagnosen ADD först när jag var 24 år. Men man märke i grundskolan och gymnasiet att jag behövde mer tid än andra att läsa och skriva. 

Vilket stöd har du fått av samhället?

Jag hade en elevassistent i grundskolan. Jag har klarat mig genom folkhögskolan. Den behövs verkligen för det är inte många med NPF som fixar Yrkeshögskolan eller Komvux. 

Vilket stöd skulle du vilja ha?

Det viktigaste är anpassningar på arbetsplatsen. Att jag kan säga när jag behöver ta en paus och kanske inte kan jobba med precis alla uppgifter. 

Vill se sänkt arbetsgivaravgift för att fler med NPF ska få jobb

Vad behövs för att fler personer med funktionsnedsättning både ska få och kunna behålla jobb?

Det viktigaste är sänkt arbetsgivaravgift för personer med NPF. Arbetsgivare borde bli mer öppna för att anställa personer med någon funktionsnedsättning och våga fråga vad människor behöver. 

DO: Öppenhet om funktionsnedsättning kan påverka jobbchanser

• Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.

• Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen. 

• Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO

Diskriminering

Funktionsrätt Sverige rasar: ”Det är stötande”

Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Funktionsrätt Sverige rasar: ”Det är stötande”
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Funktionsrätt Sverige rasar: ”Det är stötande”
Diskriminering

Allt fler anmäler diskriminering till DO: “Arbetssökande väljs bort”

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp.
Elisabeth Brising Publicerad 11 mars 2026, kl 13:02
En person använder en tryckknapp i offentlig miljö, illustrerande tillgänglighet och hinder som tas upp i DO:s rapport om diskriminering av personer med funktionsnedsättning.
Enligt DO ökar anmälningarna om diskriminering i arbetslivet, och många med funktionsnedsättning vittnar om hinder i både rekrytering och arbetsmiljö. Foto: Colourbox

Arbetssökande med funktionsnedsättning sorteras bort i olika steg av rekryteringsprocessen. Det visar DO:s senaste årsrapport om diskriminering. 

Det kan handla om allt från otillgängliga webbformulär och tester, till lokaler som inte är tillgängliga, eller nedlåtande frågor och fördomar om personens kompetens. 

Katarina Rouane
Katarina Rouane. Foto: Tomas Gunnarsson

Vi kan se att den här gruppen upplever diskriminering, att arbetssökande väljs bort. Både enkäter, anmälningar och forskningen visar att det här förekommer, säger Katarina Rouane, utredare på DO och projektledare för rapporten Förekomst av diskriminering 2025. 

Varför väljer chefer bort de här personerna?

Negativa föreställningar. Generaliserande uppfattningar. De får inte en individuell prövning av meriter och kapacitet. 

Antalet som anmäler ojämlik behandling blir också fler. 2024 fick DO in 447 anmälningar om diskriminering i arbetslivet av personer med funktionsnedsättning. Antalet anmälningar har ökat kraftigt sedan 2015 med en topp de senaste åren. 

Vad beror ökningen på?

– Det vet vi faktiskt inte. Vi gör bedömningen att det beror på att fler väljer att anmäla, säger Katarina Rouane, på DO. 

Samtidigt är mörkertalet stort. I rapporten hänvisar DO till flera olika undersökningar. Enligt SCB:s senaste enkät upplever 33 procent i gruppen med en funktionsnedsättning att de utsatts för diskriminering någon gång i arbetslivet. 

Enligt DO:s rapport säger en procent, cirka 53 000 svenskar, att de har upplevt diskriminering på arbetsplatsen bara under det senaste året kopplat till en funktionsnedsättning.

Chefer anmäls mest för diskriminering

Bland anmälningarna till DO år 2020-2024 handlade den största gruppen om att chefer diskriminerat funktionsnedsatta. 

– Det kan till exempel handla om vilka arbetsuppgifter man får, att man inte får uppgifter som motsvarar ens kompetens, eller lönesättningen, säger Katarina Rouane på myndigheten. 

Vad ska man göra om man känner sig utsatt?

Ta vara på sina rättigheter. Om man är fackmedlem ska man vända sig till sitt fack för de har företrädesrätt. Du är också välkommen att vända dig till DO direkt om du inte är med i facket eller inte tycker du får hjälp, säger Katarina Rouane.

Så anmäls diskriminering – DO:s statistik 2020–2024

Anmälningar till DO år 2020–2024 om upplevd diskriminering i arbetslivet på grund av en funktionsnedsättning: 

➧ 34 procent handlar om att chefer diskriminerat i hur de leder och fördelar arbete. 
➧ 26 procent om missgynnande vid uppsägning eller avsked. 
➧ 22 procent om anställningsvillkoren. 
➧ 18 procent om diskriminering vid rekrytering.

Heltidsnorm och bristande anpassningar skapar hinder

Det finns också andra hinder. Enligt SCB vill 40-50 procent av de aktiva på arbetsmarknaden med en funktionsnedsättning ha en mer anpassad arbetstid, något som DO också tar upp. 

– Vi kan se att en del arbetsgivare väljer bort arbetssökande som på grund av en funktionsnedsättning har behov av att arbeta deltid, säger  säger Katarina Rouane. 

En annan svårighet är att få till rätt anpassningar och tillgänglighet i arbetsmiljön. 

Man har rätt till anpassningar enligt diskrimineringslagen. Sedan hur långt den skyldigheten går är svårt att säga generellt, säger Katarina Rouane.

Studier visar att personer med funktionsnedsättning har en lägre sysselsättning och sämre ekonomi genom livet än genomsnittet. Enligt DO kan dessutom öppenhet om en funktionsnedsättning minska chansen att få en tjänst man sökt.

Hur påverkar konjunkturen nu de med någon funktionsnedsättning? 

Vid tuffare tider blir grupper med en svagare ställning på arbetsmarknaden hårdare drabbade. Den här gruppen har en mycket sämre position, säger Katarina Rouane.

Den som söker ett jobb har som regel ingen skyldighet att berätta om sin diagnos (om möjligheten finns att inte göra det). Risken med att inte berätta är att prestera sämre eller till och med bli sjuk av en arbetsmiljö som inte fungerar. En strategi för arbetssökande kan bli att ta upp särskilda behov senare under en anställning. 

Kan det vara svårt att kräva anpassningar om man berättar senare om sina behov?

– Nej skyldigheten att göra skäliga anpassningar finns där först när arbetsgivaren får kännedom om behovet, oavsett när man berättar om funktionsnedsättningen, säger Katarina Rouane.

DO:s  rapport om diskriminering 2025

 ➧ Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.

➧ Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.

➧ Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar. 

➧ Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ytterligare risk för diskriminering. Nära hälften uppger att de har någon gång upplevt diskriminering i arbetslivet som har samband med funktionsnedsättning.

Länk till DO-rapporten här.  

Diskriminering

Arbetssökande Victoryia: ”Är det så här de ska behandla människor?”

Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 06:00
Arbetssökande Victoryia: ”Är det så här de ska behandla människor?”
Porträtt av Victoriya Järvelä-Uchebe som arbetstränar via Arbetsförmedlingen och berättar om hur hennes ADD påverkar möjligheten att få jobb.
Arbetssökande Victoryia: ”Är det så här de ska behandla människor?”
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige rasar: ”Det är stötande”

Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Funktionsrätt Sverige rasar: ”Det är stötande”
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Funktionsrätt Sverige rasar: ”Det är stötande”