Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Hade ADHD – blev uppsagd

En arbetsgivare avbröt provanställningen för en systemutvecklare med ADHD. Unionen stämmer nu företaget för diskriminering och kräver 100 000 kronor i ersättning.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Unionen stämmer företaget för brott mot diskrimineringslagen. Fredrik Sandberg/TT

En Unionenmedlem som studerar till civilingenjör vid Chalmers tekniska högskola blev i februari kontaktad av ett företag som undrade om han ville arbeta som systemutvecklare hos dem.

Mannen som har ADD, ADHD utan hyperaktivitet och Asperger, en form av autism, berättade inte om sina funktionsnedsättningar vid anställningsintervjun. Men han förklarade bland annat att han ogillade öppna frågor och att han föredrog att arbeta tyst utan att bli störd.

Mannen påbörjade en provanställning i mars. Men trots att han informerat företaget om sina behov frågade en projektledare flera gånger om dagen hur det gick med uppdraget. De oplanerade frågorna blev ett störningsmoment för mannen, som föreslog avstämning vid en fast tidpunkt. När han inte fick något gehör för sitt önskemål förklarade han sina funktionsnedsättningar för bolaget och hur de kan avhjälpas.

Han berättade bland annat att han har svårt att planera arbetsuppgifter och göra tidsuppskattningar, och föreslog därför regelbundna planeringsmöten på i förväg bestämda tider. Men även efter att bolaget fått kännedom om mannens funktionsnedsättningar fortsatta projektledaren att avbryta honom utan förvarning. Inför kollegorna började projektledaren dessutom ifrågasätta hur mannen utförde sitt arbete.

Sådana som du passar inte som konsulter

Under juli, när alla chefer var på semester, fick mannen inget stöd alls och visste inte hur han skulle prioritera bland arbetsuppgifterna. I augusti konstaterade en delägare att mannen inte fått så mycket gjort under sommaren, och tyckte att det var konstigt med tanke på hans höga betyg från universitetet. Mannen förklarade att han hade haft svårt att prioritera bland arbetsuppgifterna eftersom han har ADHD och Asperger.

Då sade arbetsgivaren att mannen borde se sig om efter andra arbeten, och fällde kommentarer som ”Sådana som du passar inte som konsulter” och ”Vi är ett litet företag och kan inte anpassa oss till dina problem, som konsultföretag kan vi inte kräva att våra kunder ska göra det heller.”

Den 10 augusti fick mannen besked om att bolaget skulle avsluta hans provanställning. Han kontaktade då Unionen som har stämt företaget för diskriminering. Förbundet anser att avbrytandet av provanställningen var diskriminerande, eftersom det hade samband med mannens funktionsnedsättning.

– Arbetsgivaren har bland annat uttryckt sig kränkande gentemot honom, säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson.

Företaget har dessutom en skyldighet att anpassa arbetet till mannens förutsättningar enligt såväl arbetsmiljölagen som diskrimineringslagen. Bolagets underlåtenhet att vidta åtgärder utgjorde också diskriminering, anser Unionen.

– Trots att arbetsgivaren hade kännedom om vår medlems funktionsnedsättning fick han inget stöd. Det hade inte krävts stora insatser för att han skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter lika bra som alla andra – till exempel regelbundna avstämningsmöten, där arbetsgivaren hjälpte till att prioritera. De här mötena hade inte behövt ta mer tid än möten med arbetstagare utan funktionsnedsättning, säger Elisabet Ohlsson.

Förbundet kräver nu att bolaget betalar 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till mannen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier – företaget får betala

En chef i ledningsgruppen utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier under en tjänsteresa. Det slår DO fast och begär att arbetsgivaren betalar 50 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) slår fast att arbetsgivaransvar kan gälla även när händelser sker i arbetsrelaterade sammanhang utanför ordinarie arbetstid. I ärendet betalade bolaget 50 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kvinnan hade arbetat på företaget inom byggbranschen i omkring två år. Under tiden uppger hon i en anmälan till DO att både hon och minst två andra kvinnliga kollegor, utsattes för återkommande olämpligt beteende av sexuell karaktär. 

Inviter till sexuella handlingar med kollegor och deras fruar

Händelserna inträffade framför allt i samband med företagsevent utanför arbetstid, där alkohol ofta förekom. Enligt anmälan handlade det om påträngande inviter och förslag från äldre manliga kollegor om sexuella handlingar med dem och även deras fruar. Detta fortsatte trots upprepade tillsägelser från kvinnan. 

Till slut valde den anställda och en kvinnlig kollega att slå larm till arbetsgivaren för att få stopp på beteendet. Efter det upplevde kvinnan att stämningen blev kylig. Enligt bolaget utredde de händelserna noga omedelbart och erbjöd alla medarbetare extra stöd och information om sexuella trakasserier. 

Fick inte förlängd anställning

En kort tid senare kallades kvinnan till sin chef och fick besked om att hennes provanställning skulle avslutas på grund av arbetsbrist. Men enligt kvinnan var det ett svepskäl och hon hade gott om arbetsuppgifter. 

Flera kollegor ifrågasatte också uppsägningen, och vissa uttryckte oro för en tystnadskultur inom bolaget enligt kvinnan. Hon valde sedan att anmäla händelserna till Diskrimineringsombudsmannen hösten 2025. 

Arbetsgivaren berättar i svar till DO att de utrett anklagelserna noga och medger att kvinnan utsatts för sexuella inviter, olämpliga kommentarer och fysisk beröring av sexuell natur av flera kollegor vid flera tillfällen. Bolaget bestrider dock påståendet att avslutandet av provanställningen inte skulle berott på arbetsbrist.  

DO fokuserar på företagets ledningsansvar 

Nu har DO gett sin syn på saken. Deras utredning visar också att kvinnan utsattes för sexuella trakasserier, bland annat av en man i bolagets ledningsgrupp under en tjänsteresa. Myndigheten konstaterar att även om arbetsgivaren i efterhand vidtog rimliga åtgärder har bolaget ändå ett direkt ansvar när personer i ledande ställning sextrakasserar anställda - oavsett om chefen är en direkt arbetsledare eller ej. 

En person med chefsansvar och som dessutom verkar i ett bolags ledningsgrupp måste likställas med arbetsgivaren när den utsätter en medarbetare för sexuella trakasserier, oavsett vilken faktisk beslutanderätt personen haft över medarbetaren. I annat fall urholkas arbetsgivarens ansvar för sexuella trakasserier, säger Sandra Danowsky, processförare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande. 

I april 2026 begärde DO att bolaget skulle betala 50000 kronor i diskrimineringsersättning. I början av maj betalades ersättningen ut till kvinnan. 

Vad är diskriminering?

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.