Män tar ut mer föräldraledighet än tidigare. Det märks även i Diskrimineringsombudsmannens statistik, där allt fler anmälningar rör pappor som vill vara hemma med sina barn.
Anmälningarna om missgynnande på grund av föräldraledighet ökar från män. Izabelle Nordfjell / TT
Sedan 2009 har Diskrimineringsombudsmannen (DO) drivit 13 mål som rör missgynnande på grund av föräldraledighet. Det kan röra sig om att personen inte fått jobb, att provanställningar avslutats, att man inte fått något lönepåslag under ledigheten eller att arbetsuppgifterna förändrats när man kommit tillbaka.
Sju av fallen som DO drivit har lett till fällande domar i Arbetsdomstolen. Och två av de fallen har handlat om personer som blivit av med jobbet för att de ville vara hemma med sina barn.
I den senaste domen, som kom i februari, beslutade AD att en man som jobbade i en inredningsbutik skulle få 55 000 kronor av sin arbetsgivare, som hade sagt upp honom när han begärde att få vara föräldraledig.
Innan dess hade DO inte vunnit något fall om föräldraledighet i AD sedan 2014, då en kvinna på ett IT företag ville vabba, men blev av med jobbet då arbetsgivaren inte kunde acceptera hennes frånvaro. AD dömde företaget att betala 100 000 kronor i skadestånd till den anställda i en så kallad tredskodom.
Fortfarande är det kvinnorna som är i majoritet bland anmälningarna. Men på senare år har anmälningarna från män ökat. Från tio stycken 2014 till 18 i fjol.
Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras
Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox
En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport.
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. – Det är anmärkningsvärt högt.Det går för långsamt, säger han.
DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp.
– DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen.
Otillgängliga tester stoppar arbetssökande
Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.
Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson.
– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet?
Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb
Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent.
– Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid.
Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge
Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare.
– Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson.
Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler
Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen.
– Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden.
Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning”
Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt.
– Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.
Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken
Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.
– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö.
Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning.
