Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Feta diskrimineras på jobbet

Många överviktiga upplever att de blir illa behandlade i arbetslivet. I Danmark pågår ett rättsfall där en dagbarnvårdare hävdar att han blev diskriminerad på grund av sin vikt när han blev uppsagd.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Shutterstock

Flera undersökningar har visat att överviktiga diskrimineras på arbetsmarknaden – de har mycket sämre chans vid rekrytering, tjänar sämre och avskedas lättare än andra.

Den bilden känner också Jenny Vinglid, ordförande för Riksförbundet Hälsa oberoende av storlek, väl igen genom sina kontakter med överviktiga medlemmar. Ändå vet hon ännu ingen som har gjort en DO-anmälan.

– Vi vill ju gärna att problemet lyfts fram och försöker därför uppmuntra alla som känner sig drabbade att anmäla det, men hittills verkar ingen ha gjort det, säger hon.

Att det numera är möjligt att anmäla en arbetsgivare för diskriminering till följd av fetma beror på det danska rättsfallet.

När dagbarnvårdarens fackförbund drev fallet i danska tingsrätten begärde den att EU-domstolen skulle avgöra om fetmadiskriminering strider mot EU:s likabehandlingsdirektiv. I slutet av 2013 slog domstolen fast att även om fetma inte är ett handikapp i sig så kan den – om den leder till begränsningar i arbetsförmågan – klassas som ett funktionshinder som är skyddat av EU:s direktiv mot diskriminering.

Förra våren meddelade den danska tingsrätten att man inte ansåg att den kommun som sagt upp dagbarnvårdaren hade gjort sig skyldig till diskriminering. Nu driver hans fackförbund fallet vidare till länsrätten.

På Diskrimineringsombudsmannen har man ingen uppgift om ifall någon i Sverige har anmält att den blivit diskriminerad på grund av fetma.

Att många som känner sig illa behandlade i arbetslivet inte anmäler det tror Jenny Vinglid kan bero på att de inte alltid inser att det kan handla om diskriminering.

– Det kan ju vara svårt att ”ta på”. Om du på en anställningsintervju känner att du troligtvis får helt andra frågor om dina motionsvanor än andra, och sedan inte får jobbet. Då är det svårt att veta om arbetsgivarens beslut beror på övervikten eller på något annat, säger hon.

– Många som har ett BMI på 35 eller mer och har haft sjukdomen i många år tycker att de mår bra och tänker inte på att de är överviktiga. Då kanske de inte sätter det i samband med att de blir uppsagda. Eller så kan man tycka att det är skamfullt att ha blivit uppsagd på grund av sin vikt.

DET DANSKA RÄTTSFALLET

Karsten Karltoft hade jobbat som dagbarnvårdare i en dansk kommun i 15 år och hade goda vitsord när han 2010 blev uppsagd på grund av färre barn i kommunen. Han vägde 160 kilo redan när han anställdes. Men vid tre tillfällen före uppsägningen hade Karstens högsta chef uttalat sig bekymrat om hans vikt. Karsten Karltoft och hans fackförbund menar att han blev utvald bland 135 anställda på grund av sin fetma och att det var diskriminering. Fallet väntas komma upp i länsrätten senare i år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Allt fler anmäler diskriminering till DO: “Arbetssökande väljs bort”

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp.
Elisabeth Brising Publicerad 11 mars 2026, kl 13:02
En person använder en tryckknapp i offentlig miljö, illustrerande tillgänglighet och hinder som tas upp i DO:s rapport om diskriminering av personer med funktionsnedsättning.
Enligt DO ökar anmälningarna om diskriminering i arbetslivet, och många med funktionsnedsättning vittnar om hinder i både rekrytering och arbetsmiljö. Foto: Colourbox

Arbetssökande med funktionsnedsättning sorteras bort i olika steg av rekryteringsprocessen. Det visar DO:s senaste årsrapport om diskriminering. 

Det kan handla om allt från otillgängliga webbformulär och tester, till lokaler som inte är tillgängliga, eller nedlåtande frågor och fördomar om personens kompetens. 

Katarina Rouane
Katarina Rouane. Foto: Tomas Gunnarsson

Vi kan se att den här gruppen upplever diskriminering, att arbetssökande väljs bort. Både enkäter, anmälningar och forskningen visar att det här förekommer, säger Katarina Rouane, utredare på DO och projektledare för rapporten Förekomst av diskriminering 2025. 

Varför väljer chefer bort de här personerna?

Negativa föreställningar. Generaliserande uppfattningar. De får inte en individuell prövning av meriter och kapacitet. 

Antalet som anmäler ojämlik behandling blir också fler. 2024 fick DO in 447 anmälningar om diskriminering i arbetslivet av personer med funktionsnedsättning. Antalet anmälningar har ökat kraftigt sedan 2015 med en topp de senaste åren. 

Vad beror ökningen på?

– Det vet vi faktiskt inte. Vi gör bedömningen att det beror på att fler väljer att anmäla, säger Katarina Rouane, på DO. 

Samtidigt är mörkertalet stort. I rapporten hänvisar DO till flera olika undersökningar. Enligt SCB:s senaste enkät upplever 33 procent i gruppen med en funktionsnedsättning att de utsatts för diskriminering någon gång i arbetslivet. 

Enligt DO:s rapport säger en procent, cirka 53 000 svenskar, att de har upplevt diskriminering på arbetsplatsen bara under det senaste året kopplat till en funktionsnedsättning.

Chefer anmäls mest för diskriminering

Bland anmälningarna till DO år 2020-2024 handlade den största gruppen om att chefer diskriminerat funktionsnedsatta. 

– Det kan till exempel handla om vilka arbetsuppgifter man får, att man inte får uppgifter som motsvarar ens kompetens, eller lönesättningen, säger Katarina Rouane på myndigheten. 

Vad ska man göra om man känner sig utsatt?

Ta vara på sina rättigheter. Om man är fackmedlem ska man vända sig till sitt fack för de har företrädesrätt. Du är också välkommen att vända dig till DO direkt om du inte är med i facket eller inte tycker du får hjälp, säger Katarina Rouane.

Så anmäls diskriminering – DO:s statistik 2020–2024

Anmälningar till DO år 2020–2024 om upplevd diskriminering i arbetslivet på grund av en funktionsnedsättning: 

➧ 34 procent handlar om att chefer diskriminerat i hur de leder och fördelar arbete. 
➧ 26 procent om missgynnande vid uppsägning eller avsked. 
➧ 22 procent om anställningsvillkoren. 
➧ 18 procent om diskriminering vid rekrytering.

Heltidsnorm och bristande anpassningar skapar hinder

Det finns också andra hinder. Enligt SCB vill 40-50 procent av de aktiva på arbetsmarknaden med en funktionsnedsättning ha en mer anpassad arbetstid, något som DO också tar upp. 

– Vi kan se att en del arbetsgivare väljer bort arbetssökande som på grund av en funktionsnedsättning har behov av att arbeta deltid, säger  säger Katarina Rouane. 

En annan svårighet är att få till rätt anpassningar och tillgänglighet i arbetsmiljön. 

Man har rätt till anpassningar enligt diskrimineringslagen. Sedan hur långt den skyldigheten går är svårt att säga generellt, säger Katarina Rouane.

Studier visar att personer med funktionsnedsättning har en lägre sysselsättning och sämre ekonomi genom livet än genomsnittet. Enligt DO kan dessutom öppenhet om en funktionsnedsättning minska chansen att få en tjänst man sökt.

Hur påverkar konjunkturen nu de med någon funktionsnedsättning? 

Vid tuffare tider blir grupper med en svagare ställning på arbetsmarknaden hårdare drabbade. Den här gruppen har en mycket sämre position, säger Katarina Rouane.

Den som söker ett jobb har som regel ingen skyldighet att berätta om sin diagnos (om möjligheten finns att inte göra det). Risken med att inte berätta är att prestera sämre eller till och med bli sjuk av en arbetsmiljö som inte fungerar. En strategi för arbetssökande kan bli att ta upp särskilda behov senare under en anställning. 

Kan det vara svårt att kräva anpassningar om man berättar senare om sina behov?

– Nej skyldigheten att göra skäliga anpassningar finns där först när arbetsgivaren får kännedom om behovet, oavsett när man berättar om funktionsnedsättningen, säger Katarina Rouane.

DO:s  rapport om diskriminering 2025

 ➧ Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.

➧ Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.

➧ Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar. 

➧ Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ytterligare risk för diskriminering. Nära hälften uppger att de har någon gång upplevt diskriminering i arbetslivet som har samband med funktionsnedsättning.

Länk till DO-rapporten här.  

Diskriminering

Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”

Elisabeth Brising Publicerad 11 mars 2026, kl 06:01
Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”
Porträtt av Eva Fridh, småbarnsmamma med synnedsättning, som praktiserar på ett kontor på Synskadades riksförbund och kämpar för att få ett jobb.
Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”
Diskriminering

Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”

Småbarnsmamman Eva Fridh, 46, är arbetslös, funktionsnedsatt och praktiserar på kontor för att få aktivitetsersättning. Trots lång arbetslivserfarenhet är det svårt att få jobb. Hon tror det beror på diskriminering.
– Jag går runt med en klump i magen för att min ekonomi är på gränsen, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad 11 mars 2026, kl 06:01
Porträtt av Eva Fridh, småbarnsmamma med synnedsättning, som praktiserar på ett kontor på Synskadades riksförbund och kämpar för att få ett jobb.
Funktionsnedsatta småbarnsmamman Eva Fridh har två högskoleexamina och har haft många olika yrken. Men det är extremt svårt att få ett jobb i dag. "Jag kan inte förstå hur en sänkt a-kassa ska hjälpa mig", säger hon. Foto: Per Groth

Unionenmedlemmen Eva Fridh från Västerås har två universitetsexamina och har jobbat många år som journalist, kommunikatör, lärare, lektör och ombudsman. Det har gått bra tidigare trots att hon är nästan blind. Men de senaste åren har det varit extremt trögt att få jobb. 

Eva Fridh
Eva Fridh. Foto: Per Groth

Indirekt sållas jag bort ofta. En grav synnedsättning gör att jag inte kan söka alla jobb, som de som kräver b-körkort till exempel. 

Hade jag inte en funktionsnedsättning hade jag haft ett jobb idag

Hon har känt sig diskriminerad. Under en intervju frågade arbetsgivaren om hon ens gått i skolan. 

Jag fick fler frågor om min funktionsnedsättning än min kompetens, säger Eva Fridh. 

Hon skriver aldrig ut att hon har en synnedsättning i sina jobbansökningar. 

Om det inte är en merit, som i vissa funkisprojekt. 

Hon kommer till en intervju ibland. 

Men hade jag inte en funktionsnedsättning hade jag haft ett jobb idag tror jag, säger hon. 

Eva Fridh tror fördomar och slimmade arbetsplatser gör att vissa grupper står utan jobb. Många skriver att de vill ha mångfald i annonser men lever inte upp till det i praktiken tycker hon. 

Eva Fridh är kritisk till hur rekryteringssystem och digitala tester påverkar funktionsnedsattas möjligheter. 

– Jag ramlar bort på grund av rekryteringssidor, säger hon.

Eva Fridh är synskadad och söker jobb. Just nu arbetstränar hon på ett kontor där verksamheten är anpassad för henne. Men framtiden är oviss. Foto: Per Groth

Digitala rekryteringssystem gör det svårt för Eva med synnedsättning

Tidigare fick hon teknisk hjälp att skicka sina brev och cv:n av de på Arbetsförmedlingen. 

– Nu ska du själv fylla i olika formulär på hemsidor som inte är tillgänglighetsanpassade. Jag får be bekanta om hjälp. 

Hon tycker arbetsgivare har allt att vinna på att anställa fler som henne. Förutom bred kompetens har hon möjlighet att få både lönebidrag och stöd med tekniska verktyg. 

Vilka jobb söker du?

– Allt, journalist, kommunikatör, administratör, lärare, handläggare, till och med telefonsäljare - trots att jag har två akademiska examina. 

Om nya a-kassan: Fruktansvärt frustrerad

I höstas trädde regeringens nya regler för a-kassan i kraft. Nu sänkts a-kassan stegvis och det finns risk att Eva Fridhs 300 dagar tar slut. 

– Jag kan inte förstå hur en sänkt a-kassa ska hjälpa mig att få jobb. Jag kan bli så fruktansvärt frustrerad när man hör regering och arbetsmarknadsminister säga att nu ska vi sätta press på er här. Jag söker allt jag kan, säger hon. 

Från 39 000 till 12 000 i månaden – så förändrades ekonomin

Just nu deltar Eva Fridh i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tidigare tjänade hon 39 000 kronor. Nu får hon 12 000 kronor efter skatt av Försäkringskassan för att praktisera på Synskadades riksförbunds kontor i Västerås på 75 procent. Hon jobbar intressepolitiskt, planerar studiecirklar och sköter medlemsvård. 

Mitt behov av ett lugnare tempo på jobbet har ökat efter att jag blev utbränd 2023. Nu kan jag ta rast när jag behöver. Vi har flextid och förståelse för att jag inte kan skumläsa snabbt på webben. 

Vad händer framöver?

Jag hoppas på anställning. Annars får jag fortsätta söka jobb. Jag har inget csn kvar. Hade jag inte haft en heltidsanställd sambo hade det varit ännu tuffare nu. 

Eva vill frysa a-kassedagar för personer med funktionsnedsättning

Eva Fridh tycker de som har funktionsnedsättning borde få frysa sina a-kassedagar när de är på en praktik på aktivitetsstöd via Försäkringskassan. Hon varnar också för risken att oseriösa arbetsgivare tar in praktikanter för att praktisera med aktivitetsstöd och sedan inte anställer någon. 

Många med lätt funktionsnedsättning kan arbeta, men inte alltid heltid, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Men får en person rätt till sjukersättning för nedsatt arbetsförmåga på till exempel 25-50 procent av Försäkringskassan blir det i praktiken än svårare att söka ett jobb. 

– Jag kan söka heltidsjobb och säga: Jag kan bara jobba 75 procent. Men vem skulle vilja anställa mig, frågar sig Eva Fridh.

Så diskrimineras arbetssökande med funktionsnedsättning – DO:s rapport i korthet

• Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.

• Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen. 

• Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO

Diskriminering

Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”

Elisabeth Brising Publicerad 11 mars 2026, kl 06:01
Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”
Porträtt av Eva Fridh, småbarnsmamma med synnedsättning, som praktiserar på ett kontor på Synskadades riksförbund och kämpar för att få ett jobb.
Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”