Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Få arbetsgivare döms för diskriminering

Trots att diskriminering på jobbet är vanligt är diskrimineringsärenden svåra att driva till domstol. På fem år har Unionen bara vunnit en enda gång mot en arbetsgivare. Men hälften av medlemmarna får ändå kompensation.
Lina Björk Publicerad
Är diskrimineringslagen tandlös eller ett bra sätt att få kompensation om man diskrimineras i arbetslivet? Illustration: Linnea Blixt

Unionen förhandlar tusentals ärenden per år. De flesta löser sig på lokal eller regional nivå, men några tvister tar sig hela vägen till Arbetsdomstolen (AD) eller tingsrätterna, via Unionens jurister. Här har endast ett ärende vunnits de senaste fem åren.

– Det kan låta lite, men det ska ses i ljuset av att hälften av ärendena förlikades någon gång innan dom, alltså att man kom överens om kompensation bestående av pengar som var tillräckligt för att medlemmen skulle känna sig nöjd, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

Ibland stämmer förbundet arbetsgivare på flera grunder, vid exempelvis uppsägningar och avsked, men sedan 2016 har Unionens juridiska avdelning fått in 42 rena diskrimineringsärenden. I närmare hälften av fallen förlikades man, det vill säga kom överens under processens gång. Tre av tvisterna gick hela vägen till dom, och 19 av ärendena avslutades då det inte fanns möjlighet till rättshjälp, eller att medlemmen själv inte ville gå vidare.

Läs mer: Sören blev uppsagd för sin övervikt

– Det bästa scenariot är att en tvist blir löst redan på lokal nivå. Det är inte ovanligt att medlemmar inte vill gå vidare och driva process i domstol och vi slutar när medlemmen säger stopp, säger Björn Alquist.

Ett typexempel är att en person blir uppsagd under provanställningen för att hon berättar att hon är gravid.

– Då kommer det ett barn mitt under tvisten som man vill fokusera på, och då har man större benägenhet att acceptera en kompensation för kränkningen. Närmare 90 procent av alla ärenden vi driver slutar med kompensation, ibland högre än den man hade fått vid en dom, säger Björn Alquist.

Läs mer: Flest anmälningar om diskriminering i arbetslivet

Sabina Hellborg, doktor i civilrätt som forskat kring diskrimineringslagen och dess skadestånd, menar dock att det finns en poäng att gå hela vägen till dom, om det är möjligt.

– Det finns fördelar att som enskild få driva sin sak i domstol. Dels får personen en annan form av upprättelse, dels får det en preventiv funktion utåt sätt. Det ska märkas och synas när arbetsgivare gör fel och förlikningar har inte den effekten även om det både går snabbare och i många fall är skonsammare för den som blivit kränkt.

Även Diskrimineringsombudsmannen driver ett mindre antal ärenden per år till domstol. Det gör man dock ur ett allmänt intresse, om det råder oklarhet kring bestämmelser eller om en dom skulle ha stor betydelse för många.

Sabina Hellborg tycker dock att det finns luckor i lagen som inte har prövats tillräckligt.

Läs mer: Facket vill ta över ansvar från DO

– Det går lite i vågor kring hur intressanta diskrimineringsfrågorna har varit. Ofta har man fokuserat väldigt mycket på vissa frågor som handskakningar och religion, men tittar man på till exempel psykiska funktionsnedsättningar i arbetslivet så är det helt oprövat och där har lagen stora möjligheter att ge upprättelse. Den delen av lagen ligger lite i träda, säger hon.

Drev diskrimineringsärende till domstol

Laith Fathulla är en av Unionens medlemmar som valt att driva sitt ärende ända till domstol.

Varför var det viktigt för dig? 
– Anledningen till att jag tog det hela vägen till Arbetsdomstolen var för att Tolkcentralen vägrade att anställa en döv person trots att de jobbar mer eller mindre med samma målgrupp som jag kommer ifrån. Det är motsägelsefullt och jag vägrar att acceptera det. Jag blev så förtvivlad och kände att det fanns olika tolkningar kring den lagstiftning som råder.

Hur gick det?
– De erbjöd en förlikning på 30 000 kronor när vi hade stämt dem på 100 000 kronor, vilket var en låg summa. Så jag såg över fall som lyckats ta sig fram den juridiska vägen, vilket var otroligt få. Jag förstod att jag med största sannolikhet skulle förlora. Samtidigt ville jag få ett kvitto på att diskrimineringslagen är tandlös och behöver ses över. Jag ser det som en vinst, fast utan skadestånd.

Var det rätt väg så här i efterhand?
– Det kändes givetvis inte bra att läsa domen när den kom ut, men det kändes ändå värdefullt och helt rätt att driva fallet. Jag hoppas att domen får konsekvenser på andra sätt och att man följer upp dem. I princip kan en arbetsgivare enligt domen neka personer med funktionsnedsättningar att få jobba, trots deras kompetens, med hänvisning till att det är kostsamt att ha skälig anpassning.

Läs mer: Inget brott att neka döv anställning

Diskriminering - antalet fall ökar

Anmälningar till Diskrimineringsmannen gällande arbetslivet:

  • År 2019: 833
  • År 2018: 807
  • År 2017: 706
  • År 2016: 634

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Berättade att hon var gravid – blev av med jobbet

En provanställd kvinna berättade för chefen att hon var gravid. Då blev hon av med jobbet och anklagad för att ha lämnat oriktiga uppgifter. Nu stämmer Unionen företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 13 november 2024, kl 06:01
Gravid och avskedad. Till vänster en kvinna med gravidmage, till höger en svensk lagbok.
Diskriminering på jobbet. En provanställd kvinna blev avskedad efter att ha avslöjat sin graviditet. Unionen stämmer företaget och kräver skadestånd för bland annat brott mot diskrimineringslagen. Foto: Lise Åserud/NTB/TT/Jessica Gow/TT.

Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning. 

På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.

Försökte få kvinnan att säga upp sig

Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.

Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.

Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten. 

– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.

Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?

– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.

Man måste inte berätta att man är gravid

En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.

Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?

– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.

 

Diskriminering

Sverige värst i Norden – på ålderism

Sverige är sämst i Norden på att anställda folk över 55. Det visar en ny forskningsrapport som också belyser hur äldre arbetssökanden ignoreras av företagen.
Johanna Rovira Publicerad 21 oktober 2024, kl 06:02
Ålderism: Till vänster en äldre kvinna pp kontor, till höger en herre som packar sina saker från ett skrivbord.
Sverige sämst i Norden på att anställa äldre. En ny rapport visar att svenska företag ignorerar arbetssökande över 55, medan chanserna är dubbelt så stora i Danmark. Foto: Colourbox.

Söker du som är mellan 55 och 74 år jobb i Danmark är chansen dubbelt så stor att du får napp än om du håller dig inom Sveriges gränser. Det visar Pluskommissionens  kunskapsöversikt och kartläggning av arbetsmarknadsvillkoren för seniorer. 

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Internationellt sticker Sverige enligt andra studier ut som ett av de länder med lägst respekt för äldre, men det är intressant att det kan skilja så mycket mellan länderna i Norden, som ligger så nära varandra och är så väldigt lika i mycket annat, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, som är ett privat initiativ för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.

Den privata arbetsmarknaden kan tyckas bättre på att ta vara på erfaren arbetskraft, än den offentliga, men det beror enligt John Mellkvist på att många egenföretagare är äldre. Drygt 40 procent av de yrkesverksamma över 65 år är företagare. 

Många tvingas till att starta eget för att man inte ser någon annan möjlighet. En stor andel äldre slutar söka jobb för att man ser sig som chanslös på arbetsmarknaden. 

Äldre ghostas av arbetsgivarna

Chanserna att få svar på en jobbansökning minskar också ju äldre man är enligt rapporten, som lyfter en äldre studie där man skickade ut en mängd fejkade jobbansökningar för att kolla vilka som fick svar.

Återkopplingsfrekvensen börjar vika redan vid 40-årsåldern och är man över 60 får man i princip ingen återkoppling alls. Det här visar ju tydligt att ålderism existerar.  Och den har inte minskat över tid, tvärtom är det en växande företeelse. 

Någon quickfix för att få bukt med ålderismen finns inte, enligt John Mellkvist, som dock tror på en quick start. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägvisande exempel och det gäller att jobba med attityder för att förändra synen hos både arbetstagare och arbetsgivare, säger John Mellkvist. 

Diskriminering

Då har du rätt till högre lön som föräldraledig

Även föräldralediga har rätt till löneförhöjning. Den som är hemma med barn ska ha samma löneutveckling som om hen hade varit på jobbet. Att diskriminera föräldralediga är förbjudet enligt föräldraledighetslagen.
David Österberg Publicerad 17 oktober 2024, kl 06:01
Föräldralediga har rätt till löneförhöjning. Diskriminering av föräldralediga är förbjudet enligt föräldraledighetslagen. Se till att du får samma löneutveckling som om du hade varit på jobbet. Foto: Fotograferna Holmberg/TT/Colourbox.

Är du föräldraledig? Då har du rätt att få samma löneutveckling som du skulle ha haft om du hade jobbat. Om du tidigare år har fått höga lönepåslag ska du få det även när du är föräldraledig. 

Cecilia Arklid är förbundsjurist på Unionen och reder ut vad som gäller.

Har man rätt till löneförhöjning under föräldraledighet?

– Det avgörande är vilken löneökning du skulle ha fått om du hade jobbat. Hade du fått en löneökning om du hade varit i tjänst ska du som utgångspunkt också ha det om du är föräldraledig, det ska inte vara någon skillnad.

Men är det inte svårt att veta om man skulle ha fått en löneökning om man inte har jobbat?

– Man får dels titta på kollegornas löneökningar, dels på hur man har presterat historiskt. Ens historiska prestationer ligger till grund för löneökningen under föräldraledigheten. Om du historiskt har haft en bra löneutveckling ska du i regel också ha det när du är föräldraledig.

Blir det svårare om man inte har varit på arbetsplatsen så länge?

– Ja. Har du arbetat så kort tid att du inte har hunnit få någon löneökning är det svårare.

Är det okej att man får en låg löneökning som föräldraledig om man historiskt har fått låg löneökning?

– Ja, det är det. Om du exempelvis bara har fått garantibeloppet åren innan föräldraledigheten är det den historiken man tittar på. Då kommer du troligen bara få garantibeloppet även under föräldraledigheten.

Spelar ingen roll hur länge man är föräldraledig

Är det okej att ge alla föräldralediga på arbetsplatsen snittpåslaget?

– Nej. Du ska jämföras med kollegorna som jobbar utifrån din historiska löneutveckling. Om du historiskt har haft högre lönepåslag än kollegorna ska du också få det när du är föräldraledig.

Kan man bli utan löneförhöjning som föräldraledig om ens arbetande kollegor inte heller får löneförhöjning?

– Har du kollektivavtal har du rätt till en årlig lönerevision. Det är ingen automatisk lönehöjning utan en översyn av lönen, så länge man inte har ett avtalat garantibelopp.  Saknar du kollektivavtal kan arbetsgivaren bestämma att ingen får en löneökning och då blir du som föräldraledig inte missgynnad.

Men om man saknar kollektivavtal och historiskt har fått årliga lönehöjningar bör man få det även som föräldraledig?

– Ja, utgångspunkten är densamma oavsett om du har kollektivavtal eller inte: vilken löneökning skulle du ha fått om du hade varit i tjänst? Du ska inte halka efter för att du är föräldraledig. Det är ett av syftena med föräldraledighetslagen.

Spelar det någon roll hur länge man är föräldraledig?

– Nej, det spelar ingen roll. 

Förbjudet att diskriminera föräldralediga

Är det vanligt att man missgynnas som föräldraledig?

– Jag har ingen statistik över det, men min gissning är att det är ganska vanligt, framför allt om man har presterat bra historiskt.

Vad ska man göra om man anser att man har missgynnats?

– Finns det lokal facklig representation tar du kontakt med den. Om det inte finns kan du ringa till vår rådgivning. Det kan vara så att arbetsgivaren har brutit mot föräldraledighetslagen och kanske också mot diskrimineringslagen. Då påkallar vi förhandling.