Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionenmedlemmen Sören sades upp för att han var för tjock. En annan medlem som blev svårt deprimerad förlorade jobbet. I båda fallen stämde Unionen arbetsgivarna för diskriminering trots att varken övervikt eller sjukdom är diskriminerande i sig i Sverige.
Förbundet hävdade att det rörde sig om funktionsnedsättning, som ju är en diskrimineringsgrund, men fallen prövades aldrig i domstol. Enligt Tarik Qureshi, diskrimineringsrättslig expert på Diskrimineringsombudsmannen, DO, finns det ett stort behov av att fler liknande fall prövas.
– När det gäller psykisk funktionsnedsättning är praxis ganska sparsmakad. Fetma utgör i sig inte funktionsnedsättning men om fetman ger upphov till fysiska rörelseproblem som är allvarliga och bestående kan det bedömas som en funktionsnedsättning, säger han.
Hade Sören och den deprimerade medlemmen bott i Frankrike hade det däremot varit klockren diskriminering. Frankrike har garderat sig med 25 diskrimineringsgrunder och det är bland annat förbjudet att diskriminera någon på grund av hälsostatus och utseende.
I Sverige har vi sju grunder. Ändå lyder båda länderna under samma EU-lag. 2009 var Sverige tvunget att lägga till ålder som diskrimineringsgrund och lade även till könsöverskridande identitet eller uttryck. Men sedan satte man punkt.
Ann-Katrin Dolium, sakkunnig i mångfaldsfrågor på Unionen, som dessutom jobbat i Frankrike, är tveksam till om det är mer effektivt att klumpa ihop flera diskrimineringsgrunder som vi gjort i Sverige. Hon ser uppenbara luckor i lagstiftningen.
– Övervikt är inget ovanligt i Sverige, men är du bara lite småfet och blir ratad av en arbetsgivare har du inget skydd av lagen, säger hon.
– Min spaning är att vi i Sverige tänker att diskriminering inte är något problem över lag. Med undantag för kön låtsas vi att det är frågor som inte existerar, men ju är mer mångfacetterad befolkningen blir, desto tydligare blir det att det finns problem.
När Unionen utformade en plattform för jämställdhet och mångfald för något år sedan, såg Ann-Katrin Dolium till att vara tydlig med att arbetsmarknaden kan vara exkluderande oavsett hur den juridiska definitionen av diskriminering ser ut och att förbundet ska jobba för att ”alla ska kunna nå sin fulla potential i arbetslivet.”
– Vi ska inte bara stirra oss blinda på diskrimineringsgrunderna, folk blir dagligen diskriminerade på andra grunder också, säger hon.
Tarik Qureshi måste dock förhålla sig till de sju diskrimineringsgrunderna i sitt arbete på DO. Han påpekar att både FN:s förklaring om mänskliga rättigheter och Europakonventionen samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna räknar upp fler än sju och som dessutom är utformade så att det kan finnas ytterligare grunder.
– Min personliga reflektion är att det är långt ifrån självklart att just de här sju diskrimineringsgrunderna skulle vara mer skyddsvärda än andra. Det är en omotiverad begränsning att bara ha sju och det motsvarar inte hur de faktiska samhällsproblemen ser ut i alla delar, säger Tarik Qureshi.
Framförallt ser han problem med att socioekonomisk status inte täcks in av nuvarande svensk lag.
– Det är inte otänkbart att arbetsgivare känner sig mer tveksamma till att rekrytera personer med vissa adresser, från vissa stadsdelar. Personer som har svårt att verbalisera sina argument på myndighetssvenska kan också få problem i kontakter med exempelvis Arbetsförmedlingen eller a-kassan, säger han.
Ann-Katrin Dolium lyfter även hon avsaknaden av skydd för socioekonomiskt utsatta grupper och menar att grunden etnisk tillhörighet är för diffus. Att den är svår att använda sig av för att få ett fullgott försvar mot fördomar om till exempel afrikanskklingande namn och stigmatiserande adresser.
– Etnisk tillhörighet är ett begränsande begrepp och att ta bort ordet ras var inte det bästa beslutet eftersom det faktiskt försvårar arbetet mot rasism. Men den som är utsatt för diskriminering struntar i vad vi kallar det, bara vi gör något åt det, säger hon.
– Vi vill gärna tro att vi är bäst i klassen men faktum är att vi blundar för de problem som faktiskt finns, säger Ann-Katrin Dolium.
1.Kön
2. Könsöverskridande identitet eller utryck
3. Etnicitet
4. Trosuppfattning
5. Funktionsnedsättning
6. Sexuell läggning
7. Ålder
(Därutöver finns föräldraledighetslagen till skydd för föräldralediga).
1. Fysiskt utseende
2. Ålder
3. Hälsostatus
4. Att tillhöra eller inte tillhöra en så kallad ras
5. Att tillhöra eller inte tillhöra en nation
6. Kön
7. Könsidentitet
8. Sexuell läggning
9. Graviditet (i Sverige har vi föräldraledighetslagen som skydd)
10. Funktionsnedsättning
11. Ursprung
12. Religion
13. Var ditt Bankkonto finns
14. Politiska åsikter
15. Filosofiska åsikter
16. Familjestatus
17. Genetiska egenskaper
18. Moral – seder
19. Efternamn
20. Facklig verksamhet
21. Bostadsort
22. Etnicitet eller inte
23. Förlust av självständighet
24. Förmåga att uttrycka sig på ett främmande språk
25. Sårbarhet på grund av den ekonomiska situationen.
Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning.
På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.
Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.
Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.
Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten.
– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.
Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?
– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.
En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.
Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?
– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.
Söker du som är mellan 55 och 74 år jobb i Danmark är chansen dubbelt så stor att du får napp än om du håller dig inom Sveriges gränser. Det visar Pluskommissionens kunskapsöversikt och kartläggning av arbetsmarknadsvillkoren för seniorer.
– Internationellt sticker Sverige enligt andra studier ut som ett av de länder med lägst respekt för äldre, men det är intressant att det kan skilja så mycket mellan länderna i Norden, som ligger så nära varandra och är så väldigt lika i mycket annat, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen, som är ett privat initiativ för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.
Den privata arbetsmarknaden kan tyckas bättre på att ta vara på erfaren arbetskraft, än den offentliga, men det beror enligt John Mellkvist på att många egenföretagare är äldre. Drygt 40 procent av de yrkesverksamma över 65 år är företagare.
– Många tvingas till att starta eget för att man inte ser någon annan möjlighet. En stor andel äldre slutar söka jobb för att man ser sig som chanslös på arbetsmarknaden.
Chanserna att få svar på en jobbansökning minskar också ju äldre man är enligt rapporten, som lyfter en äldre studie där man skickade ut en mängd fejkade jobbansökningar för att kolla vilka som fick svar.
– Återkopplingsfrekvensen börjar vika redan vid 40-årsåldern och är man över 60 får man i princip ingen återkoppling alls. Det här visar ju tydligt att ålderism existerar. Och den har inte minskat över tid, tvärtom är det en växande företeelse.
Någon quickfix för att få bukt med ålderismen finns inte, enligt John Mellkvist, som dock tror på en quick start.
– Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägvisande exempel och det gäller att jobba med attityder för att förändra synen hos både arbetstagare och arbetsgivare, säger John Mellkvist.