Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Unionenmedlemmen Sören sades upp för att han var för tjock. En annan medlem som blev svårt deprimerad förlorade jobbet. I båda fallen stämde Unionen arbetsgivarna för diskriminering trots att varken övervikt eller sjukdom är diskriminerande i sig i Sverige.
Förbundet hävdade att det rörde sig om funktionsnedsättning, som ju är en diskrimineringsgrund, men fallen prövades aldrig i domstol. Enligt Tarik Qureshi, diskrimineringsrättslig expert på Diskrimineringsombudsmannen, DO, finns det ett stort behov av att fler liknande fall prövas.
– När det gäller psykisk funktionsnedsättning är praxis ganska sparsmakad. Fetma utgör i sig inte funktionsnedsättning men om fetman ger upphov till fysiska rörelseproblem som är allvarliga och bestående kan det bedömas som en funktionsnedsättning, säger han.
Hade Sören och den deprimerade medlemmen bott i Frankrike hade det däremot varit klockren diskriminering. Frankrike har garderat sig med 25 diskrimineringsgrunder och det är bland annat förbjudet att diskriminera någon på grund av hälsostatus och utseende.
I Sverige har vi sju grunder. Ändå lyder båda länderna under samma EU-lag. 2009 var Sverige tvunget att lägga till ålder som diskrimineringsgrund och lade även till könsöverskridande identitet eller uttryck. Men sedan satte man punkt.
Ann-Katrin Dolium, sakkunnig i mångfaldsfrågor på Unionen, som dessutom jobbat i Frankrike, är tveksam till om det är mer effektivt att klumpa ihop flera diskrimineringsgrunder som vi gjort i Sverige. Hon ser uppenbara luckor i lagstiftningen.
– Övervikt är inget ovanligt i Sverige, men är du bara lite småfet och blir ratad av en arbetsgivare har du inget skydd av lagen, säger hon.
– Min spaning är att vi i Sverige tänker att diskriminering inte är något problem över lag. Med undantag för kön låtsas vi att det är frågor som inte existerar, men ju är mer mångfacetterad befolkningen blir, desto tydligare blir det att det finns problem.
När Unionen utformade en plattform för jämställdhet och mångfald för något år sedan, såg Ann-Katrin Dolium till att vara tydlig med att arbetsmarknaden kan vara exkluderande oavsett hur den juridiska definitionen av diskriminering ser ut och att förbundet ska jobba för att ”alla ska kunna nå sin fulla potential i arbetslivet.”
– Vi ska inte bara stirra oss blinda på diskrimineringsgrunderna, folk blir dagligen diskriminerade på andra grunder också, säger hon.
Tarik Qureshi måste dock förhålla sig till de sju diskrimineringsgrunderna i sitt arbete på DO. Han påpekar att både FN:s förklaring om mänskliga rättigheter och Europakonventionen samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna räknar upp fler än sju och som dessutom är utformade så att det kan finnas ytterligare grunder.
– Min personliga reflektion är att det är långt ifrån självklart att just de här sju diskrimineringsgrunderna skulle vara mer skyddsvärda än andra. Det är en omotiverad begränsning att bara ha sju och det motsvarar inte hur de faktiska samhällsproblemen ser ut i alla delar, säger Tarik Qureshi.
Framförallt ser han problem med att socioekonomisk status inte täcks in av nuvarande svensk lag.
– Det är inte otänkbart att arbetsgivare känner sig mer tveksamma till att rekrytera personer med vissa adresser, från vissa stadsdelar. Personer som har svårt att verbalisera sina argument på myndighetssvenska kan också få problem i kontakter med exempelvis Arbetsförmedlingen eller a-kassan, säger han.
Ann-Katrin Dolium lyfter även hon avsaknaden av skydd för socioekonomiskt utsatta grupper och menar att grunden etnisk tillhörighet är för diffus. Att den är svår att använda sig av för att få ett fullgott försvar mot fördomar om till exempel afrikanskklingande namn och stigmatiserande adresser.
– Etnisk tillhörighet är ett begränsande begrepp och att ta bort ordet ras var inte det bästa beslutet eftersom det faktiskt försvårar arbetet mot rasism. Men den som är utsatt för diskriminering struntar i vad vi kallar det, bara vi gör något åt det, säger hon.
– Vi vill gärna tro att vi är bäst i klassen men faktum är att vi blundar för de problem som faktiskt finns, säger Ann-Katrin Dolium.
1.Kön
2. Könsöverskridande identitet eller utryck
3. Etnicitet
4. Trosuppfattning
5. Funktionsnedsättning
6. Sexuell läggning
7. Ålder
(Därutöver finns föräldraledighetslagen till skydd för föräldralediga).
1. Fysiskt utseende
2. Ålder
3. Hälsostatus
4. Att tillhöra eller inte tillhöra en så kallad ras
5. Att tillhöra eller inte tillhöra en nation
6. Kön
7. Könsidentitet
8. Sexuell läggning
9. Graviditet (i Sverige har vi föräldraledighetslagen som skydd)
10. Funktionsnedsättning
11. Ursprung
12. Religion
13. Var ditt Bankkonto finns
14. Politiska åsikter
15. Filosofiska åsikter
16. Familjestatus
17. Genetiska egenskaper
18. Moral – seder
19. Efternamn
20. Facklig verksamhet
21. Bostadsort
22. Etnicitet eller inte
23. Förlust av självständighet
24. Förmåga att uttrycka sig på ett främmande språk
25. Sårbarhet på grund av den ekonomiska situationen.
– Jag orkar inte längre.
Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer.
– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg?
Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens – men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.
– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga.
Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar.
– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag. Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls.
Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern.
– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP.
– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.
Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på 11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt.
– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman.
Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare.
– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson.
Kollega har under våren granskat hur åldersdiskriminering påverkar anställda i Sverige. En sak som återkommer är idén om att äldre är mindre hängivna till sitt jobb och orkar mindre än sina yngre kollegor. Äldre antas också ha hälsobesvär som oftare påverkar jobbet.
Nu visar en stor undersökning att det inte stämmer. Feelgood, ett bolag som säljer företagshälsovård, skriver i sin årliga arbetsmarknadsrapport att äldre snarare är en outnyttjad tillgång.
I rapporten har både äldre och yngre svarat på om de upplever sitt arbete meningsfullt, hur trötta de är, hur de ser på samarbete med kollegor och hur ofta deras hälsobesvär påverkar arbetsförmågan. Personer över 50 år svarar genomgripande mer positivt än sina yngre kollegor. Feelgood tolkar resultatet som att äldre är ”föredömlig arbetskraft”.
– Vi uppmanar alla arbetsgivare att se över framför allt sina rekryteringsprocesser. Äldre medarbetare är inte bara engagerade, de är ofta mycket uppskattade kollegor med sin kunskap och erfarenhet, säger vd Stefan Kullgren i ett pressmeddelande.
Dödar myter om anställda över 50
Feelgood tar fasta på tre påståenden om äldre anställda som deras undersökning motbevisar.
Hälsoföretaget Feelgood har under femton års tid undersökt hälsotillståndet på svensk arbetsmarknad. Frågorna handlar om självupplevt mående hos individer. Det årliga genomsnittet på antal svarande är 20.000. I år har 17.650 personer svarat.
