Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer företag för uppsägning av deprimerad

Kan utmattning och depression ses som en funktionsnedsättning? Det anser Unionen som stämmer Clean Step för diskriminering, då företaget sade upp en anställd som fick sin sjukskrivning förlängd. Ett liknande ärende har aldrig tidigare prövats i svensk domstol.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Efter att mannens sjukskrivning förlängdes blev han uppsagd av Clean Step. Shutterstock

Sommaren 2018 började teamledaren få symptom på utmattningssyndrom, som visade sig genom ångest och depression. Till slut blev han så allvarligt sjuk att han blev intagen på en psykiatrisk mottagning och sjukskrevs.

– När jag kom tillbaka på deltid sa arbetsgivaren att de skulle anpassa arbetsuppgifterna, att jag skulle få lite mindre och göra, men så blev det inte. Snarare upplevde jag att jag tvingades lösa saker som inte var mitt ansvar och fick mer att göra, samtidigt som jag kände mig väldigt skör och sliten, säger medlemmen som vill vara anonym.

Läs mer: Överviktig tekniker sade upp

Arbetsgivaren, företaget Clean Step som är leverantörer av tvätt-och textilservicetjänster, ansåg enligt Unionens stämningsansökan att teamledaren skulle börja planera körningar i stället för att köra tvättade mattor själv, vilket tidigare ingick i hans arbetsuppgifter. Men efter några veckor var tempot detsamma som innan sjukskrivningen och några anpassningar hade inte gjorts. Teamledaren började återigen känna symptom på trötthet och ångest och i början av året kunde han inte ta sig till jobbet och sjukskrevs igen. Några veckor senare kom ett uppsägningspapper i brevlådan.

– Jag anade att det skulle komma för när jag förlängde min sjukskrivning så bad platschefen att jag skulle lämna tillbaka bensinkort, nycklar och SIM-kort. Men allt var registrerat i mitt namn och kunde inte användas av någon annan och då förstod jag att de ville göra sig av med mig.

Företaget sade upp teamledaren på grund av arbetsbrist, men enligt turordningslistan hade han en betydligt längre anställningstid än andra personer som jobbade kvar.

Läs mer: Lagarna du bör ha koll på i arbetslivet

Unionen stämmer nu Clean Step för diskriminering då de menar att hans sammantagna sjukdomsbild utgör en funktionsnedsättning och att företaget missgynnat honom i samband med uppsägningen.  

– Det här är en person som har diagnosen utmattningssyndrom. Den sammantagna bilden av medlemmens tillstånd menar vi innebär att han har en funktionsnedsättning i lagens mening, säger Sofia Söderberg, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.

Huruvida utmattningssyndrom är en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen har aldrig tidigare prövats i svensk domstol. Om en dom kommer att få konsekvenser för andra tjänstemän med liknande sjukdomshistoria vill Sofia Söderberg dock inte spekulera i.

– Jag tror att man ska vara försiktig med att dra för stora slutsatser, för i slutändan är det alltid en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet som avgör. Hur en funktionsnedsättning ter sig kan också vara väldigt individuellt, avgörande för den juridiska bedömningen är om det handlar om en varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av funktionsförmågan på grund av sjukdom eller skada. Men det är klart att en fällande dom skulle ge hopp till många med den sjukdomsbilden som blivit illa behandlade, säger Sofia Söderberg.  

För teamledaren har det varit viktigt att gå vidare med ärendet av flera skäl.

– Jag vet att det som hände mig har hänt tidigare på företaget och att många innan mig blev utbrända. Om jag inte sätter ner foten och visar att det får konsekvenser att behandla sina anställa som boskap, så kommer de att fortsätta.  

Sammanlagt stämmer Unionen företaget på 250 000 kronor för diskriminering och brott mot lagen om anställningsskydd, las.   

Clean Steps vd Per Wribe svarar via mejl att han inte vill kommentera tvisten då det är ett pågående fall.

Diskrimineringsgrunder och EU-rätten

Det finns länder som har en öppen lista på fler diskrimineringsgrunder. Den frågan diskuterades när nuvarande diskrimineringslag antogs. Riksdagen gjorde då valet att den svenska diskrimineringslagen bara skulle gälla de sju diskrimineringsgrunderna.

EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna innehåller artikel 21 som anger att medborgarna ska skyddas mot diskriminering på en mängd områden som faller utanför den svenska diskrimineringslagen, till exempel politisk övertygelse. Uppräkningen i artikel 21 inleds med att all diskriminering förbjuds på grund av bland annat. Orden bland annat signalerar en öppen lista och att EU-domstolen skulle ha rätt att lägga till annat som diskrimineringsgrund.

Sverige ska anpassa sin lagstiftning till EU-rätten och inte ha lagar som strider mot EU:s regler. Ibland händer det dock att en svensk lag och en EU-lag står emot varandra, eller att EU:s lag sträcker sig längre än det nationella landet. Då kan man be EU-domstolen att tolka hur man ska se på en bestämmelse eller lag. Det skulle till exempel kunna bli aktuellt i tolkningen av vad som innefattas i diskrimineringsgrunderna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY