Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer företag för uppsägning av deprimerad

Kan utmattning och depression ses som en funktionsnedsättning? Det anser Unionen som stämmer Clean Step för diskriminering, då företaget sade upp en anställd som fick sin sjukskrivning förlängd. Ett liknande ärende har aldrig tidigare prövats i svensk domstol.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Efter att mannens sjukskrivning förlängdes blev han uppsagd av Clean Step. Shutterstock

Sommaren 2018 började teamledaren få symptom på utmattningssyndrom, som visade sig genom ångest och depression. Till slut blev han så allvarligt sjuk att han blev intagen på en psykiatrisk mottagning och sjukskrevs.

– När jag kom tillbaka på deltid sa arbetsgivaren att de skulle anpassa arbetsuppgifterna, att jag skulle få lite mindre och göra, men så blev det inte. Snarare upplevde jag att jag tvingades lösa saker som inte var mitt ansvar och fick mer att göra, samtidigt som jag kände mig väldigt skör och sliten, säger medlemmen som vill vara anonym.

Läs mer: Överviktig tekniker sade upp

Arbetsgivaren, företaget Clean Step som är leverantörer av tvätt-och textilservicetjänster, ansåg enligt Unionens stämningsansökan att teamledaren skulle börja planera körningar i stället för att köra tvättade mattor själv, vilket tidigare ingick i hans arbetsuppgifter. Men efter några veckor var tempot detsamma som innan sjukskrivningen och några anpassningar hade inte gjorts. Teamledaren började återigen känna symptom på trötthet och ångest och i början av året kunde han inte ta sig till jobbet och sjukskrevs igen. Några veckor senare kom ett uppsägningspapper i brevlådan.

– Jag anade att det skulle komma för när jag förlängde min sjukskrivning så bad platschefen att jag skulle lämna tillbaka bensinkort, nycklar och SIM-kort. Men allt var registrerat i mitt namn och kunde inte användas av någon annan och då förstod jag att de ville göra sig av med mig.

Företaget sade upp teamledaren på grund av arbetsbrist, men enligt turordningslistan hade han en betydligt längre anställningstid än andra personer som jobbade kvar.

Läs mer: Lagarna du bör ha koll på i arbetslivet

Unionen stämmer nu Clean Step för diskriminering då de menar att hans sammantagna sjukdomsbild utgör en funktionsnedsättning och att företaget missgynnat honom i samband med uppsägningen.  

– Det här är en person som har diagnosen utmattningssyndrom. Den sammantagna bilden av medlemmens tillstånd menar vi innebär att han har en funktionsnedsättning i lagens mening, säger Sofia Söderberg, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.

Huruvida utmattningssyndrom är en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen har aldrig tidigare prövats i svensk domstol. Om en dom kommer att få konsekvenser för andra tjänstemän med liknande sjukdomshistoria vill Sofia Söderberg dock inte spekulera i.

– Jag tror att man ska vara försiktig med att dra för stora slutsatser, för i slutändan är det alltid en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet som avgör. Hur en funktionsnedsättning ter sig kan också vara väldigt individuellt, avgörande för den juridiska bedömningen är om det handlar om en varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av funktionsförmågan på grund av sjukdom eller skada. Men det är klart att en fällande dom skulle ge hopp till många med den sjukdomsbilden som blivit illa behandlade, säger Sofia Söderberg.  

För teamledaren har det varit viktigt att gå vidare med ärendet av flera skäl.

– Jag vet att det som hände mig har hänt tidigare på företaget och att många innan mig blev utbrända. Om jag inte sätter ner foten och visar att det får konsekvenser att behandla sina anställa som boskap, så kommer de att fortsätta.  

Sammanlagt stämmer Unionen företaget på 250 000 kronor för diskriminering och brott mot lagen om anställningsskydd, las.   

Clean Steps vd Per Wribe svarar via mejl att han inte vill kommentera tvisten då det är ett pågående fall.

Diskrimineringsgrunder och EU-rätten

Det finns länder som har en öppen lista på fler diskrimineringsgrunder. Den frågan diskuterades när nuvarande diskrimineringslag antogs. Riksdagen gjorde då valet att den svenska diskrimineringslagen bara skulle gälla de sju diskrimineringsgrunderna.

EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna innehåller artikel 21 som anger att medborgarna ska skyddas mot diskriminering på en mängd områden som faller utanför den svenska diskrimineringslagen, till exempel politisk övertygelse. Uppräkningen i artikel 21 inleds med att all diskriminering förbjuds på grund av bland annat. Orden bland annat signalerar en öppen lista och att EU-domstolen skulle ha rätt att lägga till annat som diskrimineringsgrund.

Sverige ska anpassa sin lagstiftning till EU-rätten och inte ha lagar som strider mot EU:s regler. Ibland händer det dock att en svensk lag och en EU-lag står emot varandra, eller att EU:s lag sträcker sig längre än det nationella landet. Då kan man be EU-domstolen att tolka hur man ska se på en bestämmelse eller lag. Det skulle till exempel kunna bli aktuellt i tolkningen av vad som innefattas i diskrimineringsgrunderna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.