Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Sören blev uppsagd för sin övervikt

Sören Bergström hade jobbat nästan 20 år på samma företag när han blev uppsagd på grund av personliga skäl. En av orsakerna var hans övervikt. Unionen har stämt företaget för diskriminering – trots att vikt inte är någon diskrimineringsgrund.
Lina Björk Publicerad 9 november 2020, kl 10:06
Åke Ericson
Vikt är ingen diskrimineringsgrund, men det är däremot funktionsnedsättning på grund av övervikt. Åke Ericson

Arbetet som resande tekniker var stundtals fysiskt krävande. Sören Bergström reparerade städmaskiner hemma hos kunder, vilket ibland krävde att han låg på golvet och mekade. Efter en långsamt eskalerande viktuppgång hade kroppen börjat värka, det gjorde ständigt ont i rygg och ben.

– Chefen gav mig pikar för min vikt. Jag vet att jag är överviktig, men jag gör mitt jobb. Det tisslades och tasslades och var ofta en jargong som inte var helt schysst och jag kände mig påhoppad, säger han.

Efter en akut näthinneavlossning blev Sören Bergström sjukskriven och tillbaka på jobbet blev han skickad till företagshälsovården. När läkaren frågade hur han mådde brast det.

– Det kändes som en börda släppte när jag berättade att det inte var så bra. Det hade gått upp och ner i livet förut men nu hade jag fallit pladask – det var totalt mörker.

Det konstaterades att Sören Bergström led av en djup depression. Med medicinering började ljuset dock återvända och han började med sin rehabiliteringsplan, bland annat fysioterapi.

I ett möte med arbetsgivaren och Unionen sa chefen att han ville att Sören skulle hålla sig helt nykter. Sören hade aldrig varit onykter på jobbet men chefen ville att han skulle undvika alkohol för att förbättra sin hälsa.

– Jag tyckte att det gick överstyr och att de ville kontrollera allt, men sa okej. Sedan kom sommarsemestern – jag mådde bättre och ville ta en bira med polarna. Chefen anser att jag brutit ett avtal på grund av det.

När hösten kom började Sören Bergström att återkomma till arbetet i små steg, några timmar om dagen. Han skickades också till företagshälsovården igen där han fick göra olika tester: rita cirklar på en tavla, lyfta saker, stiga upp på pallar.

– Nu i efterhand kändes det som att de använde de testerna som ett verktyg för att få bort mig. Kort tid efter kom chefen med ett papper där det stod att jag var uppsagd på grund av personliga skäl. Det kändes som ett svek, att jag inte dög någonting till. Det är ju galet om man inte kan få vara kvar på sin arbetsplats på grund av sin vikt.

När Unionens ombudsman skulle förhandla om uppsägningen med företaget tog det stopp. Sören Bergström ville ha ett års uppsägningslön, men arbetsgivaren sa nej. Unionen har nu stämt maskinserviceföretaget på sammanlagt 130 000 kronor för diskriminering.

Vikt är inte någon diskrimineringsgrund, men förbundet menar att hans övervikt orsakat honom funktionsnedsättningar som gjorde det svårt för honom att utföra vissa arbetsuppgifter.

Henrietta Huzell är doktor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. Hon ser tecken på att arbetsgivarnas vilja att ha hälsosamma medarbetare kan glida över på de anställdas privatliv.

För några år sedan gjorde hon en undersökning bland 1 000 företag i Sverige, som visade att sju av tio arbetsgivare väljer bort överviktiga vid nyrekryteringar. Samma undersökning visade att 90 procent av de tillfrågade arbetsgivarna ville att de anställda skulle ha god fysik.

– Man tror att den sunda kroppen är den smala kroppen. När arbetsgivare fick uttrycka sina önskemål svarade de att övervikt inte var ett problem – samtidigt föredrog man en muskulös och tränad kropp som dessutom kopplades till egenskaper som pliktkänsla, självkontroll och god moral, säger hon.

I andra änden kopplades övervikt i undersökningen till en risk att bli sjuk och i förlängningen ökade kostnader för företaget.

– Många arbetsgivare svarade att de är rädda för att det utökade ansvaret vid sjukskrivningar och därför försöker se till att de som anställs från början är hälsosamma. Den tränade kroppen blev en sådan markör, medan den överviktiga kroppen blev en varningsmarkör.

Vad får en sådan syn på övervikt för effekter?
– Framför allt innebär det en exkludering av väldigt många människor, säger arbetslivsforskaren Henrietta Huzell.

– I undersökningen märkte vi också att fokuseringen på hälsa och utseende inte enbart förekom i branscher som hade kundnära relationer – hälsotrenden fanns överallt. Även internationellt sett kunde vi se att Sveriges arbetsgivare var mer fokuserade på utseende än arbetsgivare i många andra länder, så vi är nog mindre toleranta än vi tror.

DISKRIMINERING I ARBETSLIVET

Det finns sju olika diskrimineringsgrunder i Diskrimineringslagen.

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck 
  • Etnisk tillhörighet
  • Sexuell läggning
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Ålder
Diskriminering

Rasism på Amnestys kontor – så tog de tag i det

Utrikes födda personer upplever en betydligt sämre arbetsmiljö än inrikes födda. På Amnestys svenska kontor blev situationen till slut ohållbar.
Noa Söderberg Publicerad 19 januari 2024, kl 07:39
Jämlikhetsstrategen Armina Etminan säger att hon tog jobbet på Amnesty eftersom organisationen menar allvar med sitt interna jämlikhetsarbete. Foto: Anders G Warne

Den 12 december 2020 publicerades en uppseendeväckande nyhet: Amnestys generalsekreterare i Sverige avgår efter anklagelser om rasism på föreningens kontor. En av världens mest profilerade människorättsorganisationer beskrevs i Aftonbladet som en arbetsplats präglad av rasistisk utfrysning och användning av ”n-ordet”.

För Marianne Gyllenpistol, ordförande i Unionenklubben, var det ingen överraskning. När historien blev offentlig hade hon redan företrätt flera medlemmar som upplevt rasistiska kommentarer och diskriminerande begränsningar av karriärutvecklingen – och fått sin kompetens ifrågasatt när de lyft problemet.

Liknande problem hade uppdagats på Amnestysektioner runt om i världen. På huvudkontoret i London inleddes en utredning som senare skulle visa att det fanns både aktiv rasism – okvädesord som avfärdades som skämt, vidrörande av svarta personers hår utan samtycke – och en mer subtil rasistisk struktur där chefer i London behandlade personal utanför Europa som om de hade lägre kompetens.

"Amnesty är hycklare"

Frustrationen kulminerade när organisationen tog offentlig ställning för den antirasistiska gräsrotsrörelsen Black Lives Matter. Anställda och medlemmar kom med hårda anklagelser om att Amnesty var hycklare, även i Sverige.

Marianne Gyllenpistol, ordförande i Unionenklubben på Amnesty.
Marianne Gyllenpistol, ordförande i Unionenklubben på Amnesty. Foto: Privat

– Det var kaosartat och väldigt känsligt till en början. Ett smärtsamt uppvaknande. Det blev tydligt att vi inte alls hade det systematiska arbetet för att förhindra att sådant här sker, säger Marianne Gyllenpistol.

Den bristen finns hos fler arbetsgivare. I höstas publicerade Arbetsmiljöverket en rapport som visar att utrikes födda upplever en klart sämre arbetsmiljö än inrikes födda. Av de förstnämnda svarar 12 procent att de utsatts för mobbning på jobbet. Bland inrikes födda är motsvarande siffra 6 procent.

Amnesty hade redan före krisen tagit fram en formell jämlikhetsstrategi. När stormen lade sig inleddes arbetet med att göra den till något mer än en pappersprodukt. Arbetsgivaren och facket började tillsammans ta fram planer, listor och mål.

Rekryterade jämlikhetsstrateg

En av de första åtgärderna var att rekrytera en jämlikhetsstrateg. Armina Etminan, som tidigare arbetat på stiftelsen Make Equal, fick jobbet. Hon tog plats i Amnestys svenska ledningsgrupp och fick ansvar för att jämlikhetsarbetet skulle genomsyra hela organisationen.

Konflikterna hade visat att det först och främst behövdes mer kunskap. På senare år har Amnestys anställda gått regelbundna utbildningar i bland annat minoritetsstress, ålderism och antimuslimsk rasism. Armina Etminan påpekar att sådant inte kan göras en gång och sedan bockas av.

– Kunskap är en färskvara. Det går inte att säga ”vi gick en utbildning och workshop om detta” och sedan tro att man är klar.

Problemet behöver också mätas, enligt henne. Amnesty införde regelbundna kartläggningar av arbetsmiljöproblem kopplade till ojämlikhet. Där ställs frågor om bland annat rasism, hbtqi-diskriminering och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning.

– Det finns en stor diskussion om hur man ställer sådana frågor på ett bra vis. Man kan till exempel integrera det i sina vanliga medarbetarundersökningar och göra det på ett sätt som bygger på anonymitet, frivillighet och självidentifikation.

Diskriminering i samhället återspeglas på jobbet

Därefter inleddes den svåraste delen – att göra jämlikhetsarbete till något som präglar varje avdelning dagligen. Exemplen på vad det innebär är många: nya upphandlingskrav på företagshälsovården, jämlika spelregler på möten, särskilda utbildningar för chefer. Varje avdelning har fått i uppdrag att använda jämlikhetschecklistor.

Armina Etminan ger några exempel på vad en sådan kan innehålla.

– Om jag ska planera en kampanj, skriva ett inlägg i sociala medier eller planera ett årsmöte, vad behöver jag då veta och kolla upp? Behöver vi göra en syntolkning av inlägget? Har vi vilrum, bönerum och rätt kost på mötet? Det handlar om att verkligen kolla i förväg.

Amnestys problem blev offentliga

Trots att ämnet är känsligt, problemet svårt att mäta och lösningarna tar tid så har Armina Etminan och Marianne Gyllenpistol ett övergripande råd till den som märker av rasism och diskriminering på jobbet: lyft på locket. Säg som det är.

Att man vågade göra det på Amnesty är enligt Marianne Gyllenpistol en av förklaringarna till att just deras situation blev offentligt uppmärksammad.

– Jag tror att om man skulle göra detta på andra arbetsplatser så skulle det uppdagas samma sak.

Armina Etminan fyller i:

– Maktstrukturer och diskriminering som finns i samhället återspeglas ju på jobbet. Det handlar om vem som har möjlighet att vara sig själv, dela med sig av sina misstag, utvecklas och göra karriär. Vilka personer som får vilka tjänster. Det är inte säkert att sådant kommer fram i medarbetarundersökningar.

Jämlikhet kräver mod

Samhällsutvecklingen i Europa, med ökad polarisering och växande högerextrema partier, gör också att frågor om jämlikhet och mänskliga rättigheter blir mer politiserade. Det kan vara ännu ett hinder för att lyfta problemen på sitt jobb. Men Armina Etminan vill vända på perspektivet. Hon tror att en arbetsgivare som inte tar jämlikhetsproblem på allvar kommer ha svårt att i framtiden hitta personer att anställa.

– Både arbetsplatser och organisationer behöver komma fram till vilka de är och vad de står för. Det kommer vara viktigare än någonsin, men också ganska utmanande. Och det kommer att kräva mycket mod.

Amnesty International

➧ Människorättsorganisation grundad i Storbritannien 1961.

➧ Har drygt två miljoner ”medlemmar och supportrar”. Uppger inte exakt medlemsantal.

➧ År 2019 hade organisationen kontor i 63 länder.

➧ I Sverige jobbar omkring 90 personer.