Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Sören blev uppsagd för sin övervikt

Sören Bergström hade jobbat nästan 20 år på samma företag när han blev uppsagd på grund av personliga skäl. En av orsakerna var hans övervikt. Unionen har stämt företaget för diskriminering – trots att vikt inte är någon diskrimineringsgrund.
Lina Björk Publicerad
Åke Ericson
Vikt är ingen diskrimineringsgrund, men det är däremot funktionsnedsättning på grund av övervikt. Åke Ericson

Arbetet som resande tekniker var stundtals fysiskt krävande. Sören Bergström reparerade städmaskiner hemma hos kunder, vilket ibland krävde att han låg på golvet och mekade. Efter en långsamt eskalerande viktuppgång hade kroppen börjat värka, det gjorde ständigt ont i rygg och ben.

– Chefen gav mig pikar för min vikt. Jag vet att jag är överviktig, men jag gör mitt jobb. Det tisslades och tasslades och var ofta en jargong som inte var helt schysst och jag kände mig påhoppad, säger han.

Efter en akut näthinneavlossning blev Sören Bergström sjukskriven och tillbaka på jobbet blev han skickad till företagshälsovården. När läkaren frågade hur han mådde brast det.

– Det kändes som en börda släppte när jag berättade att det inte var så bra. Det hade gått upp och ner i livet förut men nu hade jag fallit pladask – det var totalt mörker.

Det konstaterades att Sören Bergström led av en djup depression. Med medicinering började ljuset dock återvända och han började med sin rehabiliteringsplan, bland annat fysioterapi.

I ett möte med arbetsgivaren och Unionen sa chefen att han ville att Sören skulle hålla sig helt nykter. Sören hade aldrig varit onykter på jobbet men chefen ville att han skulle undvika alkohol för att förbättra sin hälsa.

– Jag tyckte att det gick överstyr och att de ville kontrollera allt, men sa okej. Sedan kom sommarsemestern – jag mådde bättre och ville ta en bira med polarna. Chefen anser att jag brutit ett avtal på grund av det.

När hösten kom började Sören Bergström att återkomma till arbetet i små steg, några timmar om dagen. Han skickades också till företagshälsovården igen där han fick göra olika tester: rita cirklar på en tavla, lyfta saker, stiga upp på pallar.

– Nu i efterhand kändes det som att de använde de testerna som ett verktyg för att få bort mig. Kort tid efter kom chefen med ett papper där det stod att jag var uppsagd på grund av personliga skäl. Det kändes som ett svek, att jag inte dög någonting till. Det är ju galet om man inte kan få vara kvar på sin arbetsplats på grund av sin vikt.

När Unionens ombudsman skulle förhandla om uppsägningen med företaget tog det stopp. Sören Bergström ville ha ett års uppsägningslön, men arbetsgivaren sa nej. Unionen har nu stämt maskinserviceföretaget på sammanlagt 130 000 kronor för diskriminering.

Vikt är inte någon diskrimineringsgrund, men förbundet menar att hans övervikt orsakat honom funktionsnedsättningar som gjorde det svårt för honom att utföra vissa arbetsuppgifter.

Henrietta Huzell är doktor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. Hon ser tecken på att arbetsgivarnas vilja att ha hälsosamma medarbetare kan glida över på de anställdas privatliv.

För några år sedan gjorde hon en undersökning bland 1 000 företag i Sverige, som visade att sju av tio arbetsgivare väljer bort överviktiga vid nyrekryteringar. Samma undersökning visade att 90 procent av de tillfrågade arbetsgivarna ville att de anställda skulle ha god fysik.

– Man tror att den sunda kroppen är den smala kroppen. När arbetsgivare fick uttrycka sina önskemål svarade de att övervikt inte var ett problem – samtidigt föredrog man en muskulös och tränad kropp som dessutom kopplades till egenskaper som pliktkänsla, självkontroll och god moral, säger hon.

I andra änden kopplades övervikt i undersökningen till en risk att bli sjuk och i förlängningen ökade kostnader för företaget.

– Många arbetsgivare svarade att de är rädda för att det utökade ansvaret vid sjukskrivningar och därför försöker se till att de som anställs från början är hälsosamma. Den tränade kroppen blev en sådan markör, medan den överviktiga kroppen blev en varningsmarkör.

Vad får en sådan syn på övervikt för effekter?
– Framför allt innebär det en exkludering av väldigt många människor, säger arbetslivsforskaren Henrietta Huzell.

– I undersökningen märkte vi också att fokuseringen på hälsa och utseende inte enbart förekom i branscher som hade kundnära relationer – hälsotrenden fanns överallt. Även internationellt sett kunde vi se att Sveriges arbetsgivare var mer fokuserade på utseende än arbetsgivare i många andra länder, så vi är nog mindre toleranta än vi tror.

DISKRIMINERING I ARBETSLIVET

Det finns sju olika diskrimineringsgrunder i Diskrimineringslagen.

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck 
  • Etnisk tillhörighet
  • Sexuell läggning
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Ålder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Ålderism leder till tvångspension

Allt fler äldre tvingas gå i pension i förtid på grund av ålderism, visar en ny rapport från pensionsbolaget SPP. En av dessa tvångspensionärer är Ingrid Tauson, som sökt oräkneliga jobb utan att få napp.

Johanna Rovira Publicerad 17 juni 2025, kl 06:01
Ingrid på hundpromenad.
- Att söka jobb är en heltidssyssla, säger Ingrid Tauson, som kommer att kunna ta bättre hand om sin försummade hund, nu när hon tvingats pensionera sig i förtid. Foto: Anna-Lena Lundqvist

– Jag orkar inte längre. 

Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer. 

– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg? 

Sökte 200 jobb på ett år

Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens –  men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.  

– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga. 

Förlorar tusenlappar 

Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar. 

– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag.  Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls. 

Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern. 

– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP. 

Shoka Åhrman SPP
Shoka Åhrman, SPP Foto: Jonas Eng

Välfärden drabbas

– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.  

Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på  11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt. 

– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman. 

Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare. 

– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson. 

 SPP:s rapport visar att: 

  • 7 400 personer över 60 år som är långtidsarbetslösa riskerar ofrivillig pensionering.
  • Hade dessa personer haft jobb hade de bidragit med 11 miljarder i BNP
  • Staten beräknas förlora 240 miljoner/år i skatteintäkter och pensionsavgifter.
  • Den som tvingas till pension förlorar mellan 6 000 och 7 000 kronor per månad livet ut.
  • SPP förordar sänkt arbetsgivaravgift och förstärkt jobbskatteavdrag från 60 år.