Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ett par amerikanska IT-experter som intervjuats i Dagens Industri (DI) målar upp en dyster bild när det gäller vår integritet på internet. Enligt IT-veteranen Brendan Eich kommer vi framöver att få bevittna skandaler som får Cambridge Analytica att se ut som en bagatell. Gabriel Weinberg, vd och grundare av sökmotorn Duckduckgo, som i motsats till Google inte sparar någon data om sina användare, säger: De flesta människor har ingen aning om hur mycket information Google och andra bolag sitter på. När det sjunker in får många panik, på många grunder.
Edward Snowden.Det som hänt, inte minst till följd av visselblåsaren Edward Snowdens avslöjande om hur amerikansk säkerhetstjänst bedriver digital övervakning och Cambridge Analytica-skandalen, är att det har skapats en motrörelse. I dag finns flera alternativ till exempelvis Google och Facebook, där man utlovas anonymitet i och med att data inte samlas in och sparas, och många nya initiativ tas nu i samma anda enligt DI.
Visst kan man tycka att det är obehagligt och oetiskt med allt datainsamlande som har skett och sker. Men frågan är hur rädda vi egentligen behöver vara? Skulle vi, som en av de intervjuade amerikanska IT-experterna påstår, få panik om vi visste hur mycket de vet om en?
Anne-Marie Eklund Löwinder.– Jag kanske är för godtrogen, men det är en sak att de vet saker om mig. Det som oroar mig lite, men där jag ändå känner att jag är lite stöttad av GDPR nu, är vad som händer om de säljer och levererar det här vidare till tredje part. Som sedan kan använda det i sammanhang där man genom maskininlärning och artificiell intelligens drar en massa konstiga slutsatser, säger Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på IIS, Internetstiftelsen i Sverige, och rankad som en av landets främsta IT-säkerhetsexperter.
Vilkens slags information som sparas om oss kan vara farlig för gemene man?
– Det är den som används till något annat än den samlades in för. Jag hörde exempelvis om en hälsoapp för att bli en bättre skidåkare, där man med hjälp av ett band runt bröstet kunde mäta en massa saker. Som hur mycket man lutade sig fram när man åkte, hur man planerade sin skidåkning och mycket annat.
– Men sedan kom företaget på att det också blev en massa sekundär information om användarna, som gjorde att man exempelvis kunde dra slutsatser om vilken personlighet användaren hade. Sådan information skulle ju också kunna användas av arbetsgivare, som för att kolla om någon har hjärtfel eller dra slutsatser om en person är duktig på att planera eller inte. Och då blir det väldigt fel.
I DI:s artikel hävdar också Brendan Eich att det kommer att finnas aktörer som fejkar historik på internet och sedan hävdar att den är din. Liksom att det inte går att reparera en sådan skada. Är det så?
– Visst kan det vara så. Om du exempelvis är politiker så kan någon hitta på en historia om dig och mata internet med felaktig information. Det är ju mycket sådant som nättrollen ägnar sig åt, att sprida desinformation, vilket man är väldigt bra på. Vi är inte heller särskilt källkritiska. I dag får skolbarnen lära sig mycket om källkritik i skolan och är ganska bra på det. Mycket sämre är det bland dem som är 40 plus, framför allt bland män i den åldern, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
– Men jag tror ändå att det går att reparera om någon lägger ut felaktig information om en. Även om det skulle krävas väldigt mycket insatser och ta mycket kraft och energi. Man måste ju kunna bevisa det. Men i och med GDPR så har jag ganska stora förhoppningar att folk är tvungna att sköta sig. Nu har vi rätt att få utdrag på all information om oss själva liksom att vi kan begära att man tar bort information om oss. Det är stora och viktiga saker.
Kan GDPR också leda till en ny standard i USA?
– Ja, GDPR gäller också EU-medborgare i andra länder, så de kommer inte undan. Lagen har redan lett till att den österrikiske internetaktivisten Max Schrems, som för några år sedan drog Facebook inför rätta för att de inte kunde garantera hans integritet, nu har stämt Facebook och dess dotterbolag Instagram och WhatsApp liksom Googles dotterbolag Android, för att de bryter mot den nya lagstiftningen. Max Schrems har också startat aktiviteten noyb.eu – My privacy is none of your business - med ambitionen att kunna hjälpa till att driva masstalan mot de stora aktörerna om de överträder regelverket. Aktiviteten finansieras med crowdfunding och massor av människor har redan skänkt pengar till det. Också vi på IIS har bidragit till det.
Om man vill byta ut Google till en annan sökmotor, som lovar att inte spara på data: Kan man lita på det löftet?
– Det beror ju på hur paranoid man ska vara. Om man till exempel använder sig av sökmotorn Duckduckgo, där anonymiteten är en bärande idé, så föreställer jag mig att de håller vad de lovar. Men hur det blir i framtiden vet man inte. Amerikanska myndigheter kan ju alltid kräva att man ska samla in och lämna ut uppgifter. Det hände exempelvis en VPN-leverantör, ett virtuellt privat nätverk, i USA där alla meddelanden krypterades för att ingen utomstående skulle komma åt dem. NSA kan kräva att de ska lämna ut krypteringsnycklar för avlyssning. I det fallet valde företaget att lägga ned sin verksamhet i stället. Men så är det ju inte säkert att alla skulle göra.
Fotnot: GDPR (General Data Protection Regulation) är EU:s nya dataskyddsförordning.
Rätt till tydlig information
(Källa: Datainspektionen)
Läs mer om GDPR: ”Dyrt att bryta mot GDPR”
Lär om vad som gäller på nätet, exempelvis när det gäller yttrandefrihet, källkritik och desinformation, på internetkunskap.se
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.
Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:
Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.
I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.
På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.