Efter morgonmötet rullar telefonnumren upp på Malins skärm. Sedan börjar hon ringa. Varje samtal registreras och när hon lagt på loggas samtalet som ”ej svar”, ”ingen order” eller ”order”. Ingen kan lämna telefonen för annat än toalettbesök eller för att hämta något och rasterna sker på fasta tider.

När Malin, som sitter i Unionens klubbstyrelse, ska låta sig intervjuas av Kollega måste hon be sin chef att registrera samtalet som facklig tid. Annars räknas tiden som att hon inte jobbat, vilket skulle påverka hennes lön.

Hon och hennes kollegor på callcentret är vana vid att arbetsgivaren håller koll på deras arbetsdagar. De jobbar med försäljning och kundtjänst i en bransch som länge haft en särställning när det gäller övervakning av sina anställda. Alla vet att deras samtal kan spelas in, att samtalen räknas och att lönen baseras på hur mycket de säljer för i månaden.

Men enligt Mattias Beijmo, digitaliseringsexpert, författare och föreläsare med över 20 års erfarenhet av området, ökar nu den digitala övervakningen av tjänstemän i alla branscher. De närmaste åren kommer den, spår Beijmo, ”att öka lavinartat”.

Till det finns i huvudsak två skäl: det ena är att tekniken har utvecklats och är lättillgänglig, det andra att arbetsgivarnas vilja till övervakning ökar när fler arbetar på distans.

Läs mer: Programmen som övervakar dig på jobbet

– Det handlar om programvara som kan titta på korrespondens, på hur medarbetare interagerar, hur de skriver en rapport, hur mycket de använder Facebook, vilka sidor de besöker på internet. All data sammanställs och med hjälp av programmen kan man se mönster i hur effektiv eller ineffektiv en individ är och om det finns saker att förbättra, säger han.

Det finns en bild av det moderna arbetslivet som lite friare – åtminstone för tjänstemännen. Att ha stämpelklocka betraktas som en förlegad rest av industrisamhället. Nu ska arbetstiderna vara fria och slutresultatet viktigare än var och när arbetet utförs. Cheferna ska coacha självständiga medarbetare.

– Det där är mest snack som chefer svänger sig med i ledarskapstidningar. Visst kan fria arbetstider gälla specialister med 120 000 i månaden, men för de flesta som jobbar stämmer det inte alls, säger Mattias Beijmo.

I alla IT-system finns möjligheter till viss form av övervakning av vad medarbetarna gör på företagets datorer och mobiler. En arbetsgivare kan enkelt kolla vilka hemsidor någon har besökt eller ta reda på vilka mejl som har skickats. Och alla som någon gång har varit i kontakt med jobbets tekniksupport vet att det går att fjärrstyra en dator.

Men det finns också program som är skapade specifikt för att ha koll på vad någon gör en arbetsdag. De marknadsförs som verktyg som underlättar chefens vardag när medarbetarna sitter utspridda. Programmen kan ge detaljerad statistik över hur aktiv en anställd är i olika program och tala om exakt hur lång tid en anställd lagt på varje arbetsuppgift när dagen är slut.

Läs mer: Olagligt att fota anställda med webbkamera

Även Microsoft 365, en tjänst som används av tusentals svenska företag, har en funktion som kallas produktivitetspoäng. Fram tills nyligen kunde programmet ge alla medarbetare poäng baserat på hur aktiva de var i de olika Officeprogrammen. Den som mejlade flitigt, deltog i många möten och delade många dokument med kollegorna fick höga poäng och betraktades som produktiv. Efter kritik har Microsoft ändrat i funktionen så att det nu bara går att räkna ut produktivitetspoäng för hela organisationen.

Det krävs datakunskap för att förstå på vilket sätt man är övervakad

De mest detaljerade programmen kan räkna tangenttryckningar, ta skärmbilder av medarbetarnas datorer och ta bilder av den anställda med hjälp av webbkameran. För frilansaren Mattias Nilsson har ett sådant program blivit en del av jobbvardagen. Han bor i Bretagne i Frankrike med sin sambo och arbetar med bland annat översättning, spökskrivning av texter och som forskningsassistent.

En del av uppdragen hittar han via plattformen Upwork. Ibland är ersättningen fast, ibland rörlig. När ersättningen är rörlig använder Mattias Nilsson plattformens app Time Tracker. Den delar in varje timme i sex tiominutersperioder. Appen tar sedan en skärmbild en gång per period och laddar upp den i användarens loggbok tillsammans med uppgifter om antalet musklick och tangenttryckningar under perioden.

– Det finns också en funktion som tar en bild på användaren med datorns webbkamera och laddar upp den tillsammans med skärmdumpen. Den funktionen kan man stänga av och personligen har jag använt den en gång och då under en kortare tid.

När arbetsveckan är slut kan Mattias Nilsson kontrollera sin loggbok. Det går att ta bort skärmdumpar, men då får han inte betalt för den perioden.

Går det att mäta arbete på ett så mekaniskt sätt? Arbete är ju mer än tangenttryckningar och musklick?
– Det går alldeles utmärkt. När jag jobbar aktivt med ett projekt har jag appen på, oavsett om jag skriver något, läser ett dokument eller samtalar med någon på Skype.

Däremot mäter ju inte trackern kvaliteten i arbetet.

Mattias Nilsson tycker inte att det är stressande att arbeta under övervakning. Han ser appen som ett verktyg för att hålla koll på hur många timmar han har arbetat. Dessutom har Upwork en försäkring som garanterar frilansaren betalning om uppdragsgivaren vägrar att betala – förutsatt att appen har använts.

Läs mer: TCO vill se skärpt lagstiftning

– Men det finns säkert många uppdragstagare som hatar den, framför allt i de fall när uppdragsgivaren kräver att den ska få ta en bild på personen i fråga. Det finns också skräckexempel där uppdragstagaren har blivit ifrågasatt på grund av att ”activity level” har varit låg under vissa perioder med få tangent- och mustryck.

Mattias Nilsson är högst medveten om hur hans uppdragsgivare övervakar hans arbete. Men att arbetsgivare i Sverige kan ha likadan koll på vad deras anställda gör är inte känt av de flesta, enligt Mattias Beijmo.

– Absolut inte. Det krävs datakunskap för att förstå på vilket sätt man är övervakad. De anställda som får veta att deras data behandlas förstår inte vad det betyder.

– Transparens är ju värdelöst om man inte förstår innebörden. Det är som när man godkänner Facebooks användaravtal, utan att egentligen ha förstått vad det innehåller. Och kunskapen om det här brister även hos fackförbunden. De måste rekrytera personer som faktiskt förstår hur tekniken kan användas. Man kan hantera problemet juridiskt, men först måste man förstå tekniken.

Hur vanligt är det att övervakning får konkreta följder för en anställd?
– Väldigt vanligt. Jag har många uppgiftslämnare som bekräftar att anställda inte har befordrats, har blivit av med jobb eller inte fått sin provanställning förlängd för att arbetsgivaren har övervakat dem.

Ytterligare en aspekt av övervakningen är att systemen samlar in data som kan användas för att träna artificiell intelligens, AI, att så småningom ta över anställdas jobb. Redan i dag används till exempel inspelningar av kundtjänstsamtal för att träna robotar att kunna svara i telefon.

– Om AI lär sig hur man bemöter en kund behöver vi snart inte ha människor i kundtjänster. Det är den aspekt av övervakning som vi pratar minst om, men som kanske är huvudsyftet, säger Mattias Beijmo.

Malin heter egentligen något annat.

Foto på Mattias Beijmo: Lisa Mattisson

Anställda övervakas med webbkamera och GPS

Det är svårt att veta exakt hur omfattande den digitala övervakningen är i dag. Men än så länge verkar webbkameror och GPS:er vara vanligast, enligt Unionens ombudsmän.

Kollega har bett ombudsmän från Unionens 19 regioner om exempel på digital övervakning som lett till förhandlingar. Ett av de vanligaste rör utredningar av vad anställda har gjort i IT-systemen. Rapporterna används vid misstanke om att anställda bedriver konkurrerande verksamhet med hjälp av information som samlats in under anställningen.

Rapporterna visar till exempel vem den anställda har mejlat med och vad det står i mejlen, vilka telefonsamtal som har ringts, vilka uttag som har gjorts i företagets databas och liknande.

Det verkar också vara vanligt med ärenden som rör kameraövervakning av arbetsplatser och GPS:er i firmabilar.

– En GPS ska förhandlas enligt mbl, medbestämmandelagen. Då får man titta på vad syftet med övervakningen är, vem som får tillgång till informationen och hur den används. Ibland kan det finnas skäl som trumfar den enskildes rätt till integritet. Men jag tror också att det finns mycket övervakning som vi inte känner till, för att möjligheterna är så stora, säger Daniel Alenius, regional ombudsman i Mälardalen.