Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Avatarer ska hjälpa oss stressa mindre
Helena Lindgren, professor på Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, har fått sex miljoner för att forska om hur framtida socialt intelligenta digitala kompanjoner kan få oss mindre stressade på jobbet och få en bättre balans i arbetslivet.
Vad är utgångspunkten för den här forskningen?
– Även om dagens digitala kompanjoner, eller assistenter, är baserade på AI, alltså artificiell intelligens, så är funktionaliteten ännu begränsad främst till enkla uppgifter, som att hjälpa oss med olika tjänster på webben. Exempelvis när vi gör inköp och bankärenden eller bokar en klippningstid hos frisören. Ändå har forskning visat att många upplever den digitala assistenten som en social aktör, att äldre kan ge den en roll som att det är en son eller fru som hjälper en exempelvis. Och det vi nu ska studera är hur den här typen av system kan bli en hjälp i vardagens arbete och fritidssysselsättningar, för att hantera den stress som många upplever, så att man med hjälp av de här digitala kompanjonerna lär sig känna igen vad man blir stressad av, hur man reagerar på stress och hur man kan minska sin stressnivå.
Hur skulle det mer konkret kunna fungera?
– Det kan exempelvis vara en kul avatar i en app på mobilen eller datorn, som man känner står på ens sida och som varje morgon ställer några checkfrågor om hur läget är, som man snabbt och kort kan svara på. Det kan också tänkas kompletteras med en icke verbal kommunikation, då man ger input genom att exempelvis klämma på ett föremål eller med gester visar hur stressad man är för den digitala kompanjonen, som sedan först bekräftar att den har tagit emot informationen och därefter ger råd om hur man ska minska sin stressnivå utifrån den sorts stöd som man bäst behöver. Kanske handlar det om en påminnelse om att man ska äta ordentlig lunch eller ta en kort promenad, vilket är lätt att glömma bort när man är väldigt stressad.
– Den digitala kompanjonen skulle också kunna fungera som en coach som ger råd om hur jag bättre organiserar min arbetsdag. Exempelvis se till att jag väljer att göra saker i en annan ordning för att jag inte ska hamna i en hög stressituation. Och då är det ju väldigt viktigt att assistenten ger rätt råd så det inte blir helt galet så att råden stjälper i stället för hjälper. Därför är den här forskningen, där vi tillsammans med bland andra forskare inom psykologi och stressforskare, bland annat också ska titta på vad som är mest motiverande och etiskt rätt, viktig.
Finns orosmoment i den här utvecklingen?
– I och med att allt mer data samlas in i hälsosyfte och man kan mäta en massa saker för att se om hälsoläget är bra eller dåligt, så får man inte glömma bort att även om digitala verktyg som appar i framtiden är designade för att berätta för oss hur vi mår, så får vi aldrig tappa poängen med att vara människor. De här systemen ändå inte kan ersätta vårt eget omdöme.
Hur kommer studien att gå till?
– Vi kommer att använda olika metoder. Men en är att vi ska ha fokusgrupper med människor som endera själva har erfarenhet av stress eller som jobbar med behandling av människor med stress-relaterad ohälsa. Vi kommer också att intervjua individer enskilt och i grupp, där vi diskuterar olika aspekter med digitala kompanjoner. Dessa kommer sedan också att få delta i att designa och utforma systemen och också testa olika prototyper med målet att det ska hjälpa anställda att få en bättre balans i tillvaron både i arbete och utanför arbetet, och ett bättre emotionellt välmående.
Fotnot: Helena Lindgrens forskningsprojekt om Social AI och stresshantering finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse inom programmet WASP-HS om studerar hur artificiell intelligens, AI, påverkar vårt samhälle och våra beteenden.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Det största cyberhotet på jobbet är du själv
Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Snällhet kan straffa sig
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Ordlista
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Så skyddar du dig – en liten påminnelse
- Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat. För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
- Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
- Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
- Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till.
- Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
- Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
- Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.
Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb
Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.
Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:
- Statistiker
- Matematiker och aktuarie
- Författare och skribent
- Mjukvaru- och systemutvecklare
- Spel- och digitala medier-utvecklare
- Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
- Ekonomiassistent
- GIS- och kartingenjör
- Systemadministratör
Fler saker påverkar effekterna av AI
Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.
I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.
Förändringar och framtidsutsikter
På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.
