Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digitalisering? Ja, tack!

Varannan tillfrågad ser fram emot att deras arbetsuppgifter automatiseras, enligt en ny undersökning, med förhoppningen att det skulle innebära att man slipper traggla med trista uppgifter och effektivisera sin vardag. En av fyra är däremot djupt oroade för att automatiseringen kommer att leda till arbetslöshet.
Gabriella Westberg Publicerad

En stor del av de arbetsuppgifter som kan beskrivas som regelbaserade har automatiserats med hjälp av digital teknik, eller håller på att automatiseras.  Omvandlingen rör en stor del av såväl tjänstemanna- som arbetaryrken som med digitalisering förändras så pass att de inte längre finns kvar som vi känner dem. Vissa yrken försvinner helt. Kan en robot göra ditt jobb?

Intellektuellt krävande yrken, som ofta är högavlönade och kräver lång utbildning, verkar inte direkt hotas av automatisering - snarare dra nytta av den, och inte heller serviceyrken, som innebär mänskliga möten och ofta är låglönejobb.

Automatiseringen är inte något som kommer i framtiden – den omvandlingen är redan sedan ett par decennier i full gång. Det rapporterade Kollega om igår: Billigare maskiner polariserar arbetsmarknaden

Enligt en ny undersökning tror 75 procent att det finns befintliga arbetsuppgifter på den egna arbetsplatsen som på några års sikt kan tas över av datorer. Nästan hälften, 47 procent, uppger att de ser fram emot att arbetsuppgifter automatiseras – vilket de ser som en möjlighet att slippa trista arbetsuppgifter. Allra mest positiva är cheferna, som verkar se digitaliseringen som ett sätt att effektivisera arbetsdagen.

- De som svarar i panelen är ju sådana som själva valt att vara med och att svara, det är aktiva människor. De som ligger på sofflocket når vi tyvärr inte i den här undersökningen, säger Hans Makander, informationschef på Manpower Group.

Samtidigt svarar nästan var fjärde deltagare i panelen att de är djupt oroade för att automatiseringen leder till ökad arbetslöshet. En av tio förväntar sig att det egna jobbet kommer att försvinna inom de närmsta åren. 29 procent anger att de aldrig tänkt på saken.

Mer än var tredje arbetsplats har genomfört automatisering av olika arbetsuppgifter de senaste tre åren, enligt panelens svar. Bland dem där en del automatisering redan skett är det nästan fyra av tio som anger att automatiseringen har lett till personalnedskärningar. En av fem (18 %) anger att automatiseringen har gjort arbetsplatsen mer konkurrenskraftig.

De arbetsplatser där man diskuterar digitaliseringen mest finns inom industri- och finansbranschen – där en hel del arbetsuppgifter redan automatiserats (mer än varannan svarade ja, det händer eller ja, det diskuteras mycket). Även inom IT- och telekom diskuteras fenomenet (knappt varannan).

På frågan om några av ens uppgifter skulle kunna automatiseras bort svarar de allra flesta, över alla sektorer, ja. Här svarar dock cheferna att bara en mindre del skulle gå att automatisera, medan icke-cheferna är i majoritet bland dem som tror att hälften eller mer av deras arbetsuppgifter i dag skulle kunna automatiseras framöver.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Kairos Future på uppdrag av Manpower utifrån en panel på närmare 20 000 svarande, som alla vid något tillfälle haft en profil registrerad hos Manpower. Se hela rapporten här. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.