Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Ge anställda inom civilsamhället trygghet

Föreningar och organisationer måste ges möjligheter att vara en jämbördig part till näringslivet och offentlig sektor. Och få samma förutsättningar finansiellt, skriver Petter Skogar, vd arbetsgivarorganisationen Fremia.
Publicerad 11 mars 2021, kl 11:06
Colourbox
Civilsamhället behöver ges en större plats men för det krävs finansiellt kapital och trygghet, skriver Fremias vd Petter Skogar. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Civilsamhället är en plats där många förvärvsarbetar. Den senaste undersökningen från SCB visar att det totala antalet 2018 uppgick till 191 891 personer. Det motsvarar 3,9 procent av det totala antalet förvärvsarbetande i Sverige.

Att vara anställd i civilsamhället är något annat än den privata eller den offentliga sektorn. Det erbjuder ett sammanhang med engagemang, värderingar och en önskan om att förändra världen. Men hur ser villkor och utvecklingsmöjligheter inom denna sektor ut?

Vi har bidragit till att möjliggöra för författaren Sophie Nachemson Ekwall att skriva en bok om civilsamhällets förutsättningar, ”Dags att bry sig – så kan civilsamhället och den idéburna sektorn lyfta Sverige”  Den visar att tredje sektorn historiskt fått anpassa sig till det utrymme som funnits mellan det privata näringslivet och den offentliga sektorn. Sverige skulle kunna gynnas av att förändra förhållningssättet på allra minst två områden:

Det första är sektorns roll som utförare av offentligfinansierad välfärd. Idéburna organisationer står endast för tre procent av sysselsättningen i välfärden. Konventionella företag står samtidigt för över 20 procent. Det andra rör engagemanget, det ideella arbetet och civilsamhällets demokratiska utrymme som aldrig kan ses som en självklarhet, speciellt när populism och nationalism brer ut sig över Europa.

Det ideella arbetet och civilsamhällets demokratiska utrymme kan aldrig ses som en självklarhet

Dessa utmaningar kan hanteras inom ramen för det samhällsklimat som bland annat formuleras i FN:s globala hållbarhetsmål.”. Vi vill lyfta fram tre möjligheter som politiker och sektorn bör arbeta med:

  1. Sverige står inför komplexa samhällsutmaningar som bäst löses i samskapande mellan den tredje sektorn, det privata näringslivet och den offentliga sektorn. De idéburna organisationernas tradition av att se till hela människans behov har förutsättningar att möta förväntningarna. Sveriges ambitioner för FN:s hållbarhetsmål måste inkludera alla sektorer tillsammans.
     
  2. Den tredje sektorn behöver ges större plats i välfärden. Sektorns pluralism ger utrymme för både egenmakt och valfrihet. I vår ligger utredningen Idéburen välfärd på riksdagens bord. Att anta den kan ses som ett första steg, men riksdagen kommer behöva gå betydligt längre för att de idéburna ska bli både fler och växa till åtminstone 10 procent av välfärden.
     
  3. Det krävs finansiellt kapital. Föreningslivet pressas när bidragen och projektpengarna minskar. Samskapande kräver nya finansieringsmodeller kopplade till sociala mål, innovation och effektutvärdering av sociala insatser. Sverige saknar sociala kreditgaranti- och investeringsfonder. Uppdragen för Allmänna arvsfonden och Almi kan breddas.

 

Vi vill också peka på att de länder i Europa som ligger i framkant när det rör idéburen verksamhet i välfärden har stödjande lagstiftning och gynnsamma upphandlingsregler. Här finns en marknad för påverkansinvesteringar, och både privat och offentligt kapital. Därför är det allvarligt att kunskapen om sektorns förmåga till samskapande och innovation är låg i Sverige. Riksdagens åtta partier beskriver civilsamhället på olika sätt. Otydligheten slår igenom på olika nivåer i hela det offentliga Sverige.

Det räcker helt enkelt inte längre för Sverige att bara ha en historia av folkrörelser och att vara bra på ideellt arbete. För att lyckas med framtidens samskapande behöver vi gå bortom den retoriken och med politisk handlingskraft utveckla värdet av den tredje sektorn.

Tack vare studien ”Anställd i det Svenska Civilsamhället” av dåvarande Arbetsgivarföreningen KFO och Arbetsgivarförbundet IDEA numera Fremia vet vi mycket om hur det är att vara anställd i det svenska civilsamhället. 

Områden av intresse är till exempel vad som kännetecknar organisationer med anställda i det svenska civilsamhället, vilka de anställda är och vad de har för befattningar och villkor samt hur de anställda ser på för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor i jämförelse med privat och offentlig sektor. Fördjupad kunskap om de anställdas villkor och drivkrafter är viktig av flera olika skäl.
 

Den kan bidra till vår förståelse av pågående förändringar inom civilsamhället, inklusive diskussion om professionalisering eller anställdas arbetsbördor. Vidare behövs ytterligare insikter för att kunna rekrytera, motivera och behålla duktiga personer. Slutligen kan kunskapen bidra till jämförelser mellan hur det är att arbeta i ideell sektor i kontrast till privat eller offentlig sektor.

Parterna på arbetsmarknaden tar ett stort ansvar att utveckla kollektivavtal utifrån sektorns särart.  Och det är ett arbete vi gärna driver tillsammans med Unionen. Vi måste tillsammans ta sektorns utmaningar på allvar och med förenade krafter påverka dess förutsättningar.

/Petter Skogar, vd arbetsgivarorganisationen Fremia

Tidigare debattartiklar hittar du här 

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
[email protected] 
eller 
[email protected] 

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Debatt

Debatt: Orolig värld kräver mer av chefen

I en värld av krig, skakiga finanser och en kompetensbrist som hotar många branscher, krävs att chefen styrs av ett värderingsdrivet ledarskap, skriver Per Winblad och Henrik Engstam Phalén.

Publicerad 29 november 2022, kl 06:00
Till vänster Henrik Engstam Phalén och Per Winblad. bakgrund ett moln av rök efter en bomb.
Det krävs mindre av en chef i lugnt vatten än när världen skakar, skriver Henrik Engstam Phalén och Per Winblad. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det nuvarande läget i omvärlden ställer nya krav på dagens ledarskap. Vi tvingas navigera i en orolig verklighet som kantas av pågående krig i Ukraina, ett pressat ekonomiskt läge och rekordstor kompetensbrist inom många yrkeskategorier. Nu, mer än någonsin, behöver vi ge plats för värderingsdrivet ledarskap och uppmärksamma vd:ar som banar väg för ett långsiktigt hållbart näringsliv.

Nyligen utsågs Årets vd 2022, en utmärkelse som, om vi får säga det själva, spelar en viktigare roll än någonsin. Låt oss gå in på varför.

Dagens vd:ar befinner sig i ett oerhört pressat läge. Inte nog med att de ska navigera i en orolig verklighet som präglas av pågående krig, klimatkatastrofer och ett skenande ekonomiskt läge så behöver de parallellt hantera en rekordstor kompetensbrist. I dessa omvälvande tider är en av de absolut största farorna att bli så fokuserad vid själva affären att man missar kärnan i sitt uppdrag – att ge tid för ledarskapet.

Att skapa  engagemang bland medarbetarna är nyckeln

Ska vi tackla utmaningarna i vår omvärld behöver vi komma ihåg vad ledarskap i grund och botten handlar om: att få med sig människor på resan mot destinationen. Att skapa motivation och engagemang bland medarbetarna är nyckeln för att både attrahera och behålla rätt kompetens. Det finns ingen annan väg att gå.

Se bara till förväntansbilden och de ökade kraven på ledarskap bland dagens arbetstagare. Kandidaterna söker en vd som tar ansvar för såväl organisationens välmående som att driva förbättringar i samhället i stort. En ledare som inte bara talar om en god företagskultur, jämställdhet, mångfald och hållbarhet utan också agerar för en positiv utveckling. Med andra ord så räcker det inte att enbart se till resultat och nyckeltal utan det är minst lika viktigt att prioritera mjuka värden som att skapa tillhörighet, mening och trygghet. Vi kallar det ett värderingsdrivet ledarskap och vi menar att den här typen av ledarskap är essentiellt för att uppnå långsiktig lönsamhet och ett hållbart näringsliv.

Det finns i dag en ökad medvetenhet kring korrelationen mellan värderingsstyrt ledarskap och att uppnå lönsamhet. Samtidigt vet vi att det är lätt hänt att ledarskapet brister när vi inte avsätter tillräckligt med tid för att faktiskt leda.  Bra initiativ skapar rum för att stärka det goda ledarskapet på alla nivåer genom att lyfta förebilder att inspireras av. Ledare som visar vägen och som får oss att stanna upp och reflektera över vårt eget ledarskap.

Det är lika viktigt att prioritera mjuka värden som att skapa tillhörighet, mening och trygghet

Att lyfta goda förebilder sätter ljus på ljus på vikten av att faktiskt investera tid i ledarskapet. Nu hoppas vi få fler att ge utrymme för god kommunikation och relationsbyggande. För i dag är det viktigare än någonsin att vi premierar värderingsdrivna ledare som ser människan bakom affären. Låt oss höja blicken och inse vilket kollektivt värde en utmärkelse kan skapa.

/Per Winblad, vd och chefredaktör för Motivation.se, Henrik Engstam Phalén, vd och grundare av Brightmill