Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Dags att införa fyradagarsvecka

Använd AI för att lätta anställdas börda istället för att öka vinsterna i produktionen. Det är dags att införa fyradagarsvecka, skriver Rikard Densloe.
Publicerad
till vänster Rikard Densloe, till höger ett häftstift på en almanacka
Måste artificiell intelligens användas till att öka vår produktivitet? Den nya tekniken borde istället underlätta för anställda att jobba mindre, skriver Rikard Densloe Foto. Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vet ni varför vi firar första maj? Ni vet säkert vad första maj är: dagen vi samlas för att fira arbetarnas rättigheter och framsteg inom arbetarrörelsen. Men vet ni varför datumet är just första maj? 

Det sträcker sig tillbaka till 1886 i Chicago. När tiotusentals arbetare gick ut i strejk för att kräva åtta timmars arbetsdag, möttes de av vapen och våld från den lokala polisen. Det ledde till flera döda, skadade och ett misslyckande för rättssystemet att fälla rätt personer för det som kom att kallas Haymarketmassakern

Ironiskt nog är USA ett av få länder där första maj inte firas som arbetarrörelsens dag, det är inte ens en helgdag. Men i Chicago glömmer de inte vad tidigare generations arbetare offrade för att ge alla arbetare bättre arbetsvillkor. De fyller gatorna varje år för att tacka tidigare generationer för deras mod. 

För sanningen är att alla bra villkor som du drar nytta av i dag som anställd, att du inte jobbar mer än 40 timmar i veckan är på grund av organiserat motstånd. Att andra gick före dig.  

 

De glömmer inte vad tidigare generationer offrade för att ge alla bättre arbetsvillkor

I Sverige blev den nuvarande modellen av arbetsveckan inte lag förrän 1973. För att sätta det i perspektiv, detta är fyra år innan någon ens hade hört talas om Star Wars. 

Vi är den mest effektiva generation arbetare som någonsin har existerat och medan vår arbetseffektivitet har gått i taket så har våra löner stagnerat. Vi jobbar under en halvsekelgammal lag, instiftad innan datorer existerade på våra arbetsplatser. Om det låter som att jag upprepar mig så är det för att jag vill att ni ska förstå att vi behöver förändring.

Vi låter våra liv kretsa runt våra jobb som om detta är det vi lever för när det borde vara tvärt om. Vi jobbar en vecka för att sedan få några dagars vila så att vi orkar arbeta igen. Det är bra att gilla sitt jobb och se fram emot arbete som är uppfyllande, men det är också viktigt att sätta gränser för att undvika utbrändhet.

Lätta vår last i stället för att öka vinsterna åt få

Det är mer relevant än någonsin att ta denna diskussion nu, när vi står inför en ny teknologisk revolution som alla älskar om att prata om, AI. I stället för acceptera att vi kommer börja använda denna teknologi i våra arbeten för att ännu en gång höja produktiviteten, så är det dags att göra förändringar. 

Vi kan sänka timmarna vi arbetar och  produktiviteten kommer ändå att växa tack vare denna förändring, men lycka till att få din chef att förstå det. För det spelar ingen roll hur mycket ny teknologi som skapas om vi inte kräver av våra politiker att teknologin används för att lätta vår last i stället för att öka vinsterna åt få.

Det här behöver inte vara en fråga som splittrar oss. Faktum är att flertal studier om fyradagars arbetsvecka visar positiva resultat för företagen också. När anställda får bättre balans mellan arbete och fritid innebär det inte bara ökad trivsel på arbetsplatsen, utan även minskad personalomsättning och ökad effektivitet.

I en studie från Storbritannien ökade till och med intäkterna för flera företag som deltog, vilket tyder på att en investering i anställdas välbefinnande kan vara en klok affärsstrategi. En kortare arbetsvecka kan mycket väl vara nyckeln till en framgångsrik och hållbar arbetsmiljö för både arbetstagare och arbetsgivare.
 

Vi vill inte att våra barn ska ha det svårare än oss när de växer upp

Jag vet vad du tänker medan du nu sitter och läser detta: "Vi har inte råd att minska arbetstimmarna; vi behöver 40 timmars arbetsveckor annars kommer företagen att kollapsa." 

Det är dock inte ditt ansvar att avgöra om detta är genomförbart eller ej. Det är upp till politiker tillsammans med företagen att få det att fungera. När industriella revolutionen fortfarande var ung så insisterade fabriksägarna på att 12 timmars arbetsdag var nödvändigt för att gå med vinst. Varje gång en förändring som gör det bättre för arbetarklassen kommer, får vi höra samma argument av företagen. Och varje gång har de bevisats ha fel. Om de fått som de ville så hade du spenderat alla dina timmar på jobbet bredvid din 12-åriga kollega. 

Detta är hur framgång ska fungera. Vi vill inte att våra barn ska ha det svårare än oss när de växer upp. Förbättringar i arbetslivet hjälper inte bara oss som individer utan hela samhället.

Så vad kan vi göra för att detta ska bli verklighet? Prata mer om fyradagarsveckan med vänner, familj och kollegor. Vi måste stå enade om att detta är framtiden som vi vill se.  En kortare arbetsvecka är något som du kommer märka och ha nytta av, och med den extra fritid som vi får så kan vi hjälpas åt att lösa resten av utmaningarna framför oss.

/Rikard Densloe, proletär

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Vill du göra din röst hörd på Kollega debatt?

Många ämnen har engagerat er läsare under året. Tystnadskultur, småbarnsföräldrar och privata sjukvårdsförsäkringar till exempel. Här är årets fem mest lästa debatter.
Lina Björk Publicerad 18 juni 2025, kl 06:00
små bilder på ansikten
Några av de mest lästa debatterna under året handlade om orättvisa krav på föräldrar och singlar på arbetsplatsen. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Under året har ämnen debatterats, kommenterats och fått svar på Kollegas debattsida. Har du något som rör arbetslivet värt att lyfta? Tveka inte att höra av dig till: lina.bjork@kollega.se. 

Här är de debattartiklar som lästes av allra flest (hitills) 2025: 

Barnfria förväntas jobba mer

Barn är ett fantastiskt livsval för många, men inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Kan vi sluta ifrågasätta varandras sätt att leva och förvänta oss samma arbetskapacitet av anställda med och utan barn?, skriver Fanny Widman.

Det är inte arbetslösas fel

Arbetsgivare skriker efter kompetens men svarar inte ens arbetssökande som lagt tid på ansökningar och tester. Att söka jobb är ett heltidsjobb. Sluta beskriv arbetssökande som lata, och titta istället på hur arbetsgivare rekryterar, skriver Magdalena Ackeberg.

Vården blir ojämlik med privata försäkringar

Patienter med en privat vårdsförsäkring ska inte få bättre tillgång till vård än andra patienter. Varför erbjuder fackförbunden något som bidrar till orättvisa, skriver Karin Persson.

Småbarnsföräldrar gör så gott de kan

Mitt 26-åriga jag tittade snett på alla småbarnsföräldrar som kom sent och gick hem tidigt från kontoret. Nu vet jag bättre. Småbarnsföräldrar, I salute you.

Unga blir sjuka av flytande arbetstider

Som nyutexaminerad går många från dokumenterade betygskriterier och schemalagda lektioner till flytande krav och möjlighet att arbeta var som helst, när som helst. Det skapar stress och ohälsa bland unga, skriver Petra Skoglund.

Debatt

Debatt: Vi är inte passé vid 43

Arbetslöshet är inte ett val, utan en konsekvens av ett system som blundar för ålderism. Det är dags för politikerna att vakna, skriver Ann Björklund.
Publicerad 10 juni 2025, kl 09:26
Små trägubbar står i grupp
Det är dags för politikerna att vidta åtgärder för att minska åldersdiskriminering och ålderism på svensk arbetsmarknad, skriver Ann Björklund. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jag är en av hundratusentals människor i Sverige som just nu befinner sig mellan jobb. En av många som aldrig trodde att det skulle hända – inte med min drivkraft, mitt engagemang och min positiva inställning. Men nu har jag varit arbetslös i över 100 dagar. Och som ett brev på posten kom nästa smäll: a-kassan sänktes.

Jag vill arbeta. Min ålder är bara en siffra. Men gång på gång får jag känna att arbetsmarknaden ser mig annorlunda bara för att jag har passerat 40. Vad har regeringen – och oppositionen – för konkreta åtgärder för att motverka åldersdiskrimineringen som pågår i det tysta men drabbar i det öppna?

Åldersdiskriminering är en öppen hemlighet. Redan för flera år sedan visade forskare vid Uppsala universitet hur personer över 40 år sorteras bort i rekryteringsprocesser – inte för att de saknar kompetens, utan för att de anses vara för gamla. Och ändå har politikerna inte agerat. I stället pratar de gärna om arbetslinjen – som om vi äldre skulle vara problemet. Mats Persson (L) kallar systemet slappt och kravlöst. Men vad hände med ansvarstagandet åt andra hållet?

Åldersdiskriminering är en öppen hemlighet

För många av oss är arbetslösheten inte ett val, utan en konsekvens av ett system som blundar för ålderism. Vi gör allt för att få jobb, men blir ghostade av rekryteringsfirmor och arbetsgivare. Samtidigt sänks vår trygghet, a-kassan, med argumentet att vi inte anstränger oss tillräckligt. Jag vill fråga politiker: Vad exakt är det ni tycker vi borde göra mer av?

Sanningen är att samhället inte har råd att ha oss på avbytarbänken. Fördomarna om oss stämmer inte. Undersökningar från bland annat Feelgood visar att personer över 50 är både piggare och mer engagerade på jobbet än sina yngre kollegor. Ändå får vi inte chansen att visa det.

Jag har varit med och påverkat förut. När jag kämpade med ofrivillig barnlöshet satt jag i styrelsen för IRIS – Infertilas Riksförening – och med hjälp av journalister och starka röster i media förändrade vi lagstiftningen i Sverige.  Jag tänker inte vara tyst nu heller.

I Sverige har vi en kultur där ålder ofta ses som ett hinder snarare än en tillgång. Det blir särskilt tydligt när det gäller jobb efter 60. Många äldre som blir arbetslösa får inte ens komma på intervju – trots erfarenhet och vilja att arbeta vidare.

Ge alla generationer en chans att bidra

Varje år tvingas 7 400 personer över 60 år att gå i pension i förtid.
Det kostar dem i snitt 7 000 kronor mindre i pension varje månad.
Och samhället förlorar 11 miljarder kronor per år i BNP i utebliven arbetskraft och skatteintäkter.

Det är inte hållbart.
Vi måste börja värdera erfarenhet – och ge alla generationer en chans att bidra. Samhället förlorar. Individer förlorar. Och det sker medan vi pratar om kompetensbrist och behovet av längre arbetsliv. Det är dags att ta åldersdiskriminering på allvar.

Jag vill arbeta. Jag är inte min ålder. Jag är redo att bidra. Är Sverige redo att ta vara på oss?

/Ann Björklund, arbetslös, men långt ifrån färdig.