Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Chefens arbetsmiljö är allas ansvar

Vi behöver ta ett helhetsgrepp över chefers arbetsmiljö – som oftast glöms bort, skriver Maria Nilsson.
Publicerad
En skylt med orden stress sönderslaget, till höger Maria Nilsson
En chef som inte får möjlighet till återhämtning kommer att påverka hela personalgruppen, skriver Maria Nilsson. Foto: Shutetrstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Att vara chef är en spännande och utvecklande position och ett steg i karriären. I dagens samhälle det ofta är en utsatt position, där kraven staplas på varandra utan att man får mer tid till utförandet.

Dagens arbetsplatser utvecklas till att bli mer tankeintensiva vilket ställer krav på både medarbetarna och ledare att vara effektiva, nyskapande och flexibla. Chefen ska även ha uppföljning på olika mål, bland annat budgetmål och ofta då i detalj.

Rollen innebär att coacha, leda och få medarbetarna att utvecklas i sina roller. Ofta finns det också krav på att chefen ska vara tillgänglig när det än behövs för både medarbetare och arbetsgivare. 

Det ställs mer krav på cheferna utan att det tas bort uppgifter

En ledare ska även kunna hantera olika konflikter som uppstår på en arbetsplats. Det är en otroligt viktig del för att en bra och fungerande arbetsmiljö på arbetsplatsen.

Dessa krav kan tyckas självklara och är de också om det finns tid för att kunna göra allt det som krävs av en chef. Tyvärr ser inte verkligheten ut så. Det ställs mer och mer krav, utan att det tas bort uppgifter.

Detta leder till att chefer har en tuff arbetsmiljö som ofta leder till psykosocial stress och i värsta fall sjukskrivning. Många gånger har det gått så långt att sjukskrivningarna blir långa och komplicerade. Det blir en också en tuff väg tillbaka om man överhuvudtaget kan komma tillbaka. I vissa fall utvecklar man också en känslighet för stress eller stressiga miljöer. Vilket kan bli en svårighet i arbetet som ledare.

Man kan tycka att chefens arbetsmiljö är en fråga för den enskilde och dess chef. Men om ledarens arbetsmiljö är dålig och hen inte orkar med så drabbar det fler, det drabbar i stor utsträckning även medarbetarna.

En chef som inte mår bra har svårt att stötta sina medarbetare

En dålig arbetsmiljö för chefen ger ofta också en tuff och dålig arbetsmiljö för medarbetarna, både fysiskt och ur en psykosocialt. En chef som inte mår bra har svårt att stötta sina medarbetare. En chef som inte mår bra har  svårt att se konflikter eller andra problem, vilket kan göra att de eskalerar. En chef som inte mår bra har svårt att kunna vara en bra ledare för sina medarbetare.

Följderna av det kan bli ett otydligt ledarskap där  medarbetarna mår dåligt eller är stressade av att inte veta vad som gäller. Det kan leda till att det uppstår konflikter och mobbning. Det otydliga ledarskapet kan även leda till att det uppstår ett inofficiellt ledarskap, vilket kan bygga upp ännu fler konflikter.

I många fall uppdagas inte att chefen mår dåligt förrän medarbetarna börjar må dåligt och arbetsmiljön blir dålig för alla. Då är det lätt att skylla på ett dåligt ledarskap och tappa förtroende för chefen. I värsta fall upprepas detta med jämna mellanrum. Det blir ett mönster, där problemet egentligen är att förutsättningarna för att kunna bedriva ett bra ledarskap inte finns. Vilket innebär att man byter ut chefen och sedan kommer även nästa chef att bli sjukskriven.

Ta ett helhetsgrepp över chefers arbetsmiljö

Arbetsgivaren förlorar både kortsiktigt och långsiktigt på att det är en dålig arbetsmiljö för cheferna. Det kostar tid, pengar och förtroendekapital.

På arbetsplatser där det finns en fackklubb har cheferna stöd och möjlighet till dialog för att tillsammans med facket möta medarbetarnas nya arbetsvardag, till exempel:

  • Rätten till en arbetsplats, chefens roll och fackligt inflytande i ett mer digitalt och föränderligt arbetsliv.
  • Kunskap om de rättigheter och möjligheter medarbetarna har.
  • Chefens rätt till en bra arbetsmiljö. Det lätt att som chef glömma bort sig själv när vi pratar om arbetsmiljön.

Med detta i minnet så behöver man ta ett helhetsgrepp över allas arbetsmiljö. Det är inte bara en fråga för de fackförbund som organiserar chefer utan det borde också vara en viktig fråga för fackförbunden som organiserar chefens medarbetare.

Jag skulle vilja se att vi tillsammans både LO-förbund, TCO och Akademikerförbundet ställer krav på arbetsgivarna att de säkerställer att chefer på olika roller inom företagen har en bra arbetsmiljö, det gagnar alla på arbetsplatsen.

/Maria Nilsson, egenföretagare

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Släpp fram de kritiska rösterna på arbetsplatsen

Att vara en lojal arbetstagare innebär att rapportera fel och brister inom organisationen eller företaget. Men för att göra det krävs att att anställda inte blir utsatta för repressalier, skriver P-O Börnfelt.
Publicerad 10 december 2024, kl 06:00
En hand över munnen
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Arbetstagare som framför kritiska synpunkter om förhållanden på arbetsplatsen blir ofta motarbetade och ibland också utsatta för repressalier. Det finns emellertid också en hel del arbetsplatser som har högt i tak där chefer lyssnar och välkomnar synpunkter från arbetstagare. Enligt forskning om tystnad och visselblåsande kan dessa skillnader bland annat bero på olika synsätt på lojalitet och ledarskap. 

Det hierarkiska ledarskapet vilar på auktoritetslojalitet, vilken utgår från att arbetstagare förväntas följa chefers instruktioner utan diskussion. Kritiska synpunkter ses, utifrån detta synsätt, som ett hot mot chefers position och auktoritet. Kritiker motarbetas och blir inte sällan utsatta för negativ behandling som mobbning vilket tenderar att resultera i ett tystnadsklimat på arbetsplatsen och sämre arbetsmiljö.

De senaste fyra decennierna har emellertid ett nytt synsätt på arbetstagares lojalitet börjat växa fram som ett resultat av ny forskning, lagstiftning och utveckling av visselblåsarrutiner. Att vara en lojal arbetstagare utifrån, vad jag benämner, organisationslojalitet innebär att rapportera missförhållanden internt i organisationen. Utifrån det synsätt är det naturligt att öppet diskutera brister i verksamheten och möjliga lösningar. 

Här har chefen rollen att stödja ett öppet och tryggt klimat baserat på respekt för olika åsikter. Chefen hanterar grupprocesser aktivt. Till exempel hanteras konflikter på ett konstruktivt sätt och nedtryckande beteenden stävjas.

Det ska vara naturligt att diskutera brister i verksamheten

Ett bra samtalsklimat, där personalen diskuterar och kan påverka beslutsprocessen, främjar utveckling och väl underbyggda beslut. Inflytande för arbetstagare tenderar också att ha goda effekter på hälsa och välbefinnande. 

Forskning visar att anställdas hälsa främjas av inflytande och möjligheter att vara med i beslutsprocesser, samt goda relationer med kollegor och chefer. Motsatsen, små möjligheter att påverka arbetets innehåll och organisering, och dålig relation, och konflikter med chefen leder till förhöjd risk för olika stressrelaterade sjukdomar. 

Ett tystnadsklimat på arbetsplatsen kan leda till leda till katastrofala konsekvenser för verksamheten. En ledare som tidigt bestämmer riktningen i en beslutsprocess, hindrar diskussion i gruppen och enväldigt driver igenom beslut resulterar ofta i beslut som har stora brister.

Anställdas hälsa främjas av inflytande

Det finns många exempel på när organisationen inte har lyssnat på välgrundad kritik från arbetstagare, vilket har lett till katastrofala konsekvenser.  

Vårdbiträdet Stine Christophersen och hennes kollegor på Attendo Cares i Sabbatsbergsbyn kontaktade sina chefer om brister under Covidpandemin. Åtgärder vidtogs inte för att skilja på smittade och friska boende, vilket medförde att smittan spreds och ett flertal äldre dog. Till slut slog Stine Christophersen larm om bristerna. 

Attendo Care anklagade Stine Christopthersen för illojalitet för att hon hade meddelat uppgifterna till media och gav henne en skriftlig anmärkning. Två chefer på Attendo Care dömdes i tingsrätten och hovrätten för brott mot lagen om meddelarskydd. Domen har därefter slagits fast i Högsta domstolen. 

Sammanfattningsvis, om organisationen inte lyssnar på synpunkter från arbetstagarna kan det leda till att missförhållanden och brister inte åtgärdas. Att involvera kompetenta arbetstagare i beslutsprocesser resulterar i mer avvägda beslut och en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö.

P-O Börnfelt, författare och föreläsare. Fil.dr.