Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Antalet år gör dig inte till bättre ledare

Kan en ledare som varit chef i 20 år men inte tagit till sig av feedback och konstruktiv kritik verkligen slå sig för bröstet? Det är vad vi gör av våra erfarenheter som formar oss, skriver organisationsutvecklaren Teresa Acuña Lopez.
Publicerad
Colourbox/Elin Siljendal
Att ha många års erfarenhet av att vara chef innebär inte att du är en bra ledare om du samtidigt inte kan ta vara på erfarenheter och lyssna på dina medarbetare, skriver Teresa Acuña Lopez. Colourbox/Elin Siljendal
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det finns nog inte en människa som inte haft en ledare någon gång i sitt arbetsliv. En person som bestämmer vad vi ska göra, när vi ska göra det och hur. Du som läser detta vet likaväl som jag hur denna person också kan påverka vår vardag och till och med våra helger och semestrar.

Kanske har du varit med om en ledare som lyft dig till skyarna, som får dig att vilja bidra med det lilla extra och till och med få dig att längta till måndagen! Eller om du haft otur har du stött på ledaren som detaljstyr dig i allt du gör, som mailar dig på helgen, ringer på kvällen och som begär att du ska bete på ett visst sätt men efterlever det inte själv.

Jag lärde mig tidigt hur viktigt det är med ett ledarskap som är trovärdigt och rättvist. Var nämligen med om att bli rejält lurad på ett av mina allra första jobb. Jag var 17 år gammal och arbetade extra i en butik. Glad som jag var att få extra pengar ifrågasatte jag aldrig varför jag inte fick betalt innan eller efter butikens öppettider eller att jag förväntades vara standby på lunchen. Sen dess har just ledarskapet intresserat mig och jag reflekterar ofta kring vad som gör en person till en bra ledare eller inte.

Något som bekymrar mig är när jag stöter på ledare som slår sig för bröstet och skryter om att de har arbetat som ledare i flera år. Som att bara åren i sig gör att de blir en bra ledare. Finns det verkligen en korrelation mellan dessa två parametrar? I vissa fall tror jag absolut att det finns det. Men jag hävdar att det snarare har att göra med hur ledaren tagit till sig av den erfarenhet och feedback den fått under åren. Det handlar om personens egenskaper och kompetenser gör att den hela tiden utvecklas i sitt ledarskap. Att den vill bli bättre som person och ledare.

Jag träffade en ledare som i tid och otid pratade om hur den varit ledare i över 20 år och hur många personer den haft ansvar för. Samtidigt som den som skryter har medarbetare som mår psykiskt dåligt, som känner sig kontrollerade på detaljnivå och som har slutat ge feedback kring arbetet för att ledaren tar det så personligt. Det går så långt att folk säger upp sig på rullande band och ledaren står där helt oförstående.

Jag har själv varit ledare och vet hur svårt det kan vara. Ingen är perfekt helat tiden. Men jag försöker lära mig av mina misstag och erfarenheter för att bli bättre. Jag har också träffat ledare som varit magiskt bra och speciellt de senaste åren när jag arbetat med flera av Sveriges bästa arbetsplatser. De har alla visat på empatiskt ledarskap, där de definitivt inte tycker att bara åren i sig gör att de bli bättre ledare utan de är öppna för dialog, utveckling och transparens. De ser sig om möjliggörare och arbetar med att skapa tillit.

Så snälla du ledare som tycker om att prata om antalet år du varit ledare, sluta med det. Prata istället om hur ditt ledarskap skapat framgång hos människorna runtomkring dig. Hur du lyfter dina medarbetare, hur du fått dem att växa, våga och utvecklas. Det är då du blir trovärdig som ledare.

Det är innehållet i ditt ledarskap som gör den stora skillnaden inte antalet år.

/Teresa Acuña Lopez, VD och organisationsutvecklare på Culture by Design

Tidigare debattartiklar hittar du här 

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sveriges företagare måste kräva billig el

Sveriges mineraler kan bara brytas och förädlas lönsamt med billig el. Nu är vi en batteribank för andras expansion. Ett datacenter i en svensk glesbygd tillför landet lika lite som vilken råvarugruva som helst om vinsterna flyttas utomlands.
Rickard Eriksson Publicerad 11 september 2026, kl 10:16
Elpriser
Sverige måste behandla el som en strategisk resurs. Prioritera svenskägd förädlande industri som stålverk och pappersbruk framför utländska serverhallar, skriver Rickard Eriksson, som grundade 2000-talets stora sociala plattform LunarStorm. Foto: Johan Nilsson/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

På söndag går Sverige till val. Medan politikerna tiger säljs vår billiga el ut till amerikanska techjättars serverhallar och raderar den svenska industrins konkurrenskraft. Samtidigt riskerar ni företagsledare att förstöra er egen kompetensförsörjning när ni använder AI som en ursäkt för att sluta anställa juniorer.

Strax före valet ekar tystnaden om vår tids största industriskifte. De stora partierna blundar när Sverige förvandlas till en råvarukoloni. Vår råvara är el, kyla och mark. Vi skänker bort detta till utländska techjättar som bygger enorma datacenter. Anläggningarna i Gästrikland drar redan nästan lika mycket ström som hela Gävle. Nu har nätbolaget ansökt om ytterligare 600 megawatt för området. Det motsvarar hela länets förbrukning. Förädlingen sker i Kalifornien. Kvar i Sverige blir några få vaktmästarjobb och permanent högre elräkningar för alla andra.

Anläggningarna i Gästrikland drar redan nästan lika mycket ström som hela Gävle

I vintras öppnades den nya kraftledningen Aurora Line till Finland. I januari mer än fyrdubblades elpriset i norra Sverige jämfört med snittet året innan. Samtidigt exporterade vi över 1,2 terawattimmar till Finland. Nu planeras nästa ledning. Orsaken är tydlig. Google investerar 13 miljarder euro i finska datacenter och köper kärnkraftsel från Lovisa i 22 år framåt. När de finska hallarna slukar el sugs billig svensk vattenkraft över gränsen. Den svenska industrin får betala notan för att amerikanska aktieägare ska maximera sina vinster.

Sveriges mineraler kan bara brytas och förädlas lönsamt med billig el. När elpriset drivs upp raderas vår historiska fördel. Vi blir i stället en batteribank för andras expansion. Ett datacenter i en svensk glesbygd tillför landet lika lite som vilken råvarugruva som helst om vinsterna flyttas utomlands.

Villkora varje ny datacenteretablering

Innan vallokalerna stänger kräver jag svar följande punkter.

Ett: Behandla elen som en strategisk resurs. Prioritera svenskägd förädlande industri som stålverk och pappersbruk framför utländska serverhallar. Stoppa nya exportledningar tills effekten på svenska priser är utredd och kompenserad. Sluta sälja vår konkurrenskraft på rea.

Två: Villkora varje ny datacenteretablering. Reservera beräkningskraft för svensk forskning och svenska företag. Jobb och skatt ska stanna i Sverige. Dataskyddet måste också säkras så att vi inte skickar känslig bolagsinformation rakt in i amerikanska moln.

Sverige får inte bli en råvarukoloni för billig AI. Företagare och politiker måste agera nu.

Rickard Eriksson, grundare av LunarStorm och Nischad Utbildning