Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

De räddar fackliga klubbar i kris

Att ha en facklig klubb på jobbet kan vara skillnaden mellan att ha inflytande eller inte. Unionen har som mål att minska antalet klubbar som läggs ned och med extra stöd och hjälp ser de regionala ombudsmännen Anu Paananen och Jesper Wiklund till att det inte händer.
Lina Björk Publicerad 25 september 2019, kl 08:19
Lina Björk/Kollega
Jesper Wiklund och Anu Paananen. Lina Björk/Kollega

– Vi jobbar förebyggande och tar fram en plan redan innan det har hunnit bli en större kris. Ofta får vi reda på att en klubb är på väg att försvinna först vid årsmötet och då kan det vara sent att börja jobba. På det här sättet ligger vi steget före. Men det är inte bara vi som jobbar med det här, utan det är ett arbetsätt som hela vår grupp på Unionen arbetar efter, säger Anu Paananen.

De klubbar som väljs ut för extra stöd kallas för projektklubbar. De följs upp under en längre tid och får själva välja vilken typ av hjälp de vill ha. En vanlig orsak till att arbetet går knackigt i klubbarna kan exempelvis vara att det gamla gardet går i pension och nya ledamöter tar plats, som varken har erfarenhet eller kunskap om lagen eller att sitta i förhandling.

– Andra orsaker kan vara att man som klubb har svårt att prioritera vilka frågor man ska ta strid för. Eller att man har ett jättebra styrelsearbete men inte har så mycket kontakt med medlemmarna. Då kan vi hjälpa till att prioritera och utbilda, säger Jesper Wiklund.

För att hitta projektklubbar har ombudsmännen tagit fram en särskild ”klubbarometer” som de fyller i efter varje kontakttillfälle. Utifrån den tar de tempen på hur klubben mår, vad klubbstyrelsen är bra på och vad den kan bli bättre på.

– Det allra vanligaste är att vi utbildar klubbstyrelser. Är man osäker i sin roll kan vi hjälpa till med utbildningar inom till exempel las och mbl. Har man en dålig relation med arbetsgivaren kan vi hjälpa dem att ta fram ett samverkansavtal, behöver de hjälp med värvningen så har vi en grupp som åker ut och hjälper till med det också, säger Anu Paananen.

Arbetet med att uppsöka klubbar som har behov av hjälp har pågått i cirka två år och resultatet är positivt. Antalet klubbar som läggs ned minskar.

– Vi upplever att de förtroendevalda känner mer trygghet och stöd. Och att de har fler fackliga redskap att ta till när det kniper, säger Anu Paananen.
 
Vilket råd kan ni ge till klubbar som är i riskzonen att läggas ned?
– Vänta inte till årsmötet med att be om hjälp utan hör av er så tidigt ni kan. Och synliggör arbetet ni gör, så att medlemmarna får upp ögonen för styrelsearbetet. På så sätt kommer folk kliva fram och ta uppdrag och ni kommer att få en återväxt i klubben, säger Jesper Wiklund.

Läs mer: Så bildar ni fackklubb

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.