Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefers höga arbetsbelastning missas

Tidspress, hög arbetsbelastning och många medarbetare. Så ser verkligheten ut för många av landets mellanchefer. Trots det glöms chefernas arbetsmiljö ofta bort.
Ola Rennstam Publicerad 27 september 2018, kl 09:35
Colourbox
Colourbox

Arbetsmiljöverket har under tre år inspekterat chefers arbetsmiljö och träffat drygt 1 300 personer i ledande ställning. Resultatet visade att många chefer är stressade av hög arbetsbelastning och krav på att leverera resultat. Blir någon i gruppen sjuk eller slutar tar rekryteringen av nya medarbetare mycket tid och situationen får ofta lösas med befintliga resurser.

Trots problemens omfattning visar Arbetsmiljöverkets tillsyn att arbetsgivarna saknar rutiner för att följa upp chefernas situation, nästan samtliga inspekterade arbetsplatser fick krav på att åtgärda brister.

Den treåriga tillsynsinsatsen gällde chefer inom vård och omsorg men bristerna i chefernas arbetsmiljö är ett bekymmer över hela arbetsmarknaden, enligt Unionen.

– Resultatet stämmer överens med situationen för chefer i privat sektor. En undersökning från Unionen visar att cheferna upplever utmaningar med att hinna med – och ofta finns det ett tydligt samband med antalet möten man har per dag, säger Robert Boronkay, ansvarig för Unionen chef.

Just mellanchefer är extra utsatta och tampas med särskilda utmaningar. De får direktiv från sina chefer som de måste driva igenom hos sina underställda. Det kan leda till motstridiga lojaliteter och krav från de olika grupperna, vilket i sin tur kan leda till konflikter och i förlängningen ohälsa. En studie från Columbia University och University of Toronto konstaterar att mellanchefer oftare lider av depression och ångest än anställda som befann sig högre upp eller lägre ner i hierarkin.

Enligt Unionens undersökning anser två av tre chefer att möten de deltar i är onödiga, var tredje tycker inte att de har tid eller resurser för att skapa en bra arbetsmiljö, och hälften har ibland eller ofta ”söndagsångest”. Men det finns ljusglimtar:

– Det kan låta som att cheferna är väldigt missnöjda – men det är inte så enkelt. Rollen ger möjlighet till frihet och påverkan som gör att sex av tio chefer ändå upplever att de just nu har sitt drömjobb, säger Robert Boronkay.

Arbetsmiljöverket efterlyser en ordentlig introduktion för chefer som börjar på en arbetsplats eller för dem som kommer tillbaka efter en längre föräldraledighet. Myndigheten pekar också på behovet av att inkludera chefernas egen arbetsmiljö i skyddsronderna. Det är sällan som någon tittar på deras fysiska eller organisatoriska arbetsmiljö såsom arbetsrum, skrivbord, belysning eller arbetsbelastning.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].