Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Billigare maskiner polariserar arbetsmarknaden
Datoriseringen har drivit fram en polarisering av arbetsmarknaden, åtminstone från 1990-talet och framåt, visar en rapport som presenterades på torsdagen. Hög- och låglönejobb ökar medan mittenlönejobben datoriseras, till följd av billigare dator- och robotteknik.
Mellan 1975 och 2005 har sysselsättningen inom de lägst betalda och de högst betalda jobben ökat med mer än 150 000 respektive 250 000 personer. Mittenlönejobben har däremot minskat, under perioden, enligt Adrian Adermons och Magnus Gustavssons forskning, som sammanfattats i en rapport från SNS Analys som presenterades vid ett seminarium på torsdagen.
Studien visar på ett tydligt samband mellan teknikutvecklingen, de senaste decenniernas prisras på datorkraft och polariseringen på arbetsmarknaden. Vid varje teknikskifte har priset på dator och robotteknik sjunkit, vilket gör det allt billigare att låta datorerna göra jobbet.
Adrian Adermon och Magnus Gustavsson har delat upp yrken i kategorierna abstrakta, intellektuellt krävande uppgifter, serviceyrken som kräver socio-emotionell kompetens och rutinuppgifter som är regelbaserade. Uppgifter som är regelbaserade går förhållandevis lätt att programmera en dator eller robot att hantera. Det kan vara administration, bokföring och vissa typer av industriarbete – typiska mittenlönejobb, som Kollega har rapporterat om förut: Kan en robot göra ditt jobb?
Serviceyrkena, där det mänskliga mötet står i centrum, har dock ännu inte sett så mycket konkurrens från maskinerna, även om det är på väg även där. Inom de högavlönade, abstrakta yrkena har man snarare lyckats dra nytta av digitaliseringen genom att agera komplement till maskinerna, enligt forskarna. En större andel högavlönade ger samtidigt köpkraft till serviceyrkena - vilket spär på polariseringen.
Adrian Adermons och Magnus Gustavssons forskningsresultat bekräftar studier från flera OECD-länder, däribland USA, Tyskland och Storbritannien - att den utvecklingen också gäller Sverige, och att resan inleddes redan för ett par decennier sedan.
Den här omställningen på arbetsmarknaden påverkar även var jobben finns, rent geografiskt. På 70-talet skapades jobben i städer nära produktionen, som Göteborg, Trollhättan och Oxelösund. Från 80-talet växte fler jobb i kunskapstäta städer och från 90-talet och framåt växer internationella storstadskluster som Silicon Valley, San Francisco – och Stockholm. En urbanisering som bland annat driver upp priserna på bostäder, vilket bidrar till en annan slags polarisering: segregering.
Om utvecklingen fortsätter åt samma håll - med utökad digitalisering, som går hand i hand med globalisering, urbanisering och alltså polarisering - kan arbetsmarknadspolitiska mål som att "alla ska ha ett jobb att gå till på morgonen" på sikt behöva överges, eftersom robotar och datorer billigare och effektivare kommer att kunna utföra de flesta jobb som människor tidigare utfört, menar Adermon och Gustavsson, som i sin sammanfattning föreslår som möjlig åtgärd en ovillkorad basinkomst åt alla, finansierad med höjd kapitalskatt.
Samtidigt skapar digitaliseringen nya jobb. Och hur fort det än går är vi inte där än, att datorerna kan ta över allt. Kreativa och intellektuella uppgifter kräver ännu en mänsklig hand. "Om...maskiner inom överskådlig tid visar sig oförmögna att utföra vissa arbetsuppgifter är det viktigt att anpassa utbildningssystemet så att framtidens arbetskraft rustas med de kreativa och sociala förmågor som maskiner saknar."
Behövs mänsklig arbetskraft i framtiden?
Studien presenterades vid ett seminarium på SNS, där även Carl Benedict Frey, doktor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och Oxford Martin School medverkade, samt en panel bestående av Anna Breman, senior makroanalytiker vid Swedbank och ledamot i regeringens analysgrupp Arbetet i framtiden, Daniel Forslund, innovationslandstingsråd (FP) i Stockholms län och Björn Johnsson, verksamhetschef på spelutvecklingsföretaget Dice.
En av effekterna av digitaliseringen och de nya jobb som följer är att det inte krävs lika många som gör jobbet. De största speljättarna i dag består av 50-100 personer, men värderas som bolag högre än industrijättar - med tusentals anställda. Kommer framtidens arbetsliv att alls behöva arbetskraft?
Anna Breman: Jag är optimist. Vi kommer att hitta nya yrken. Men det är en jobbig omställningsperiod. Anställningsformerna förändras också. Det blir allt fler peer2peer-jobb och egna firmor. Man tar uppdrag som privatperson. Arbetsmarknaden måste anpassa sig, socialförsäkringarna måste anpassa sig. Man måste till exempel kunna vabba också som Uber-chaufför.
Carl Benedict Frey: Man kommer inte att ha en livslång karriär i framtiden. Det blir kortare cykler inom olika yrken, med många ”egenanställda”.
Daniel Forslund: Bättre att vi fokuserar på att utveckla de uppgifter som inte kan automatiseras, det maskinerna inte kan göra. Vi måste se på våra anställda som entreprenörer, att låta dem bidra med innovation. Det är billigt att skapa testmiljöer.
Björn Johnsson: Vi behöver bättre kreatörer. Vi är bra på teknik i Sverige. Men den kreativa biten är viktig i spel. Det måste se vackert ut! Man behöver känsla för att kunna utveckla och programmera i ett par år och fatta hur det kommer att se ut. Det är jättesvårt att hitta en bra ljussättare för spel i Sverige. Vi har egentligen ingen utbildning i "digital art".
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Det största cyberhotet på jobbet är du själv
Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Snällhet kan straffa sig
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Ordlista
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Så skyddar du dig – en liten påminnelse
- Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat. För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
- Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
- Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
- Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till.
- Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
- Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
- Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.
