Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Svenskt Näringsliv vill se lägre löneökningar

En lägre löneökningstakt och en större flexibilitet både vad gäller arbetstid och att anlita extra personal. Det är Svenskt Näringslivs främsta mål i nästa års avtalsrörelse.
Anita Täpp Publicerad
Tomas Oneborg/SvD/TT
Svenskt Näringsliv vill att lönökningstakten växlas ned från nuvarande nivå. Tomas Oneborg/SvD/TT

Inför att industrins parter i början av nästa år samlas för att förhandla fram ett nytt avtal som ska sätta ett nytt så kallat märke för lönebildningen i Sverige, beslutade Unionens förbundsråd nyligen vilka frågor som förbundet ska driva i avtalsrörelsen. Bland dem höjda reallöner genom ett siffersatt löneutrymme i de centrala avtalen. 

Läs mer: "Situationen börjar bli ohållbar"

När nu också Svenskt Näringsliv klubbat sina mål inför avtalsrörelsen handlar det inte oväntat om att man vill se att löneökningstakten växlas ned från nuvarande nivå. Det så att den enligt arbetsgivarorganisationen bättre synkar med produktivitetstakten, vilket skulle öka konkurrenskraften.

Svenskt Näringsliv vill också att ingångslönerna ska vara lägre. Det därför att man anser att de nuvarande leder till att antalet jobb utan krav på förkunskaper minskar och skapar högre trösklar in på arbetsmarknaden för exempelvis ungdomar och personer med kort utbildning och bristande erfarenhet.

Arbetsgivarorganisationen anser också  att möjligheterna för företags- och medarbetarnära lönebildning bör öka.

Dessutom borde de centrala avtalen ”utvecklas” vad gäller möjligheter till varierad arbetstidsförläggning och ökat utrymme för övertid, visstidsanställningar och inhyrning av personal menar Svenskt Näringsliv. Det eftersom man anser att den direkta konkurrens som allt fler branscher är utsatta för globalt kräver att företagen snabbt kan anpassa sig efter svängningarna.

"Märket"

Det så kallade märket är den löneöverenskommelse som industrins fack och arbetsgivare gör och som fungerar som norm för övriga arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.