
Nästa år går de flesta av Unionens kollektivavtal ut. Även om den verkliga kampen om de nya avtalen inleds först efter nyåret, när arbetsgivarna och facket börjar förhandla, har båda sidor redan börjat bädda för det som ska komma.
Under våren har parterna på olika vis försökt ta reda på vad de egna medlemmarna vill ska prioriteras i de nya avtalen.
För Unionens del har det bland annat skett via webbenkäter och genom att medlemmarna har uppmuntrats att skriva avtalsmotioner liksom att nominera medlemmar till förbundets branschdelegationer. Dessa kommer att följa avtalsförhandlingarna och ska då också komma med konkreta förslag och lämna rekommendationer kring ett nytt avtal.
På förbundsrådet i juni, där 130 valda ombud från förbundets alla regioner deltog, togs ett inriktningsbeslut som bland annat grundar sig på de åsikter som samlats in från medlemmarna.
Läs mer: "Situationen börjar bli ohållbar"
Utifrån inriktningsbeslutet kommer nu branschdelegationerna under hösten att ta fram avtalsförslag som är anpassade till respektive bransch. Förslagen fastställs sedan av förbundsstyrelsen.
Inför avtalsrörelsen samverkar också Unionen med fyra andra fackförbund i ett samarbete som kallas Facken inom industrin*. I november presenterar dessa fack en gemensam avtalspolitisk plattform. I den ingår en överenskommelse om hur stor löneökning och vilka förbättrade villkor man ska kräva av arbetsgivarna. Lönekravet grundas bland annat på en bedömning av hur stora kostnader exportindustrin klarar utan att den internationella konkurrenskraften sätts ur spel.
När facken och de berörda arbetsgivarorganisationerna har utväxlat sina krav före jul sätter avtalsförhandlingarna i gång efter årsskiftet.
Förhandlingarna sker sedan branschvis. Industrin brukar vara först innan det är dags för exempelvis tjänster, handel och transport, liksom ideella organisationer och byggsektorn.
Om parterna inte har kommit överens innan de gällande kollektivavtalen går ut kan en medlare kallas in för att konfliktåtgärder – som strejk eller lockout – ska undvikas.
För industrins del är opartiska ordförande med från början av förhandlingarna, för att sedan ta över och leda dem under den sista månaden.
På andra områden är det först om parterna begär det, eller om det varslas om konfliktåtgärder, som medlare från Medlingsinstitutet kallas in.
När industrin har fått nya kollektivavtal är ”märket” satt. Det är en lönenivå som sedan fungerar som en riktlinje för vilket utrymme som finns för löneökningar vid de övriga avtalsförhandlingarna.
De nya avtalen ska sedan tillämpas på de berörda arbetsplatserna, så att det som står i avtalen omsätts i lokala löneavtal, med instruktioner om hur de ska tillämpas.
* Facken inom industrin består av Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, GS och Livs.
KOLLEKTIVAVTAL
… kompletterar eller ersätter svensk lagstiftning så att bättre villkor ges exempelvis vad gäller arbetstider, semesterdagar och föräldraledighet. Annat som regleras i avtalen kan handla om vilket inflytande anställda ska ha och vad som gäller om man har en tidsbegränsad anställning, blir sjuk eller sägs upp.
… ger dig i de flesta fall rätt till lönesamtal och lönerevision varje år.
… reglerar också andra krav som kan tas upp vid en löneförhandling, som pensionsvillkor och kompetensutveckling.
- Om du inte har kollektivavtal måste du själv förhandla med din arbetsgivare om vad som ska gälla i ditt anställningsavtal.
- Avtal om löner och allmänna villkor gäller oftast i mellan ett och tre år medan många avtal som exempelvis reglerar pensioner och försäkringar gäller tills vidare.
RÄTTVISA LÖNER
Om det finns en klubb på ditt jobb är det den som ser till att alla anställda får en rättvis lönesättning enligt de intentioner som finns i det centrala löneavtalet. Om det saknas klubb är det viktigt att du själv sätter dig in i vad avtalet ger innan du har ditt lönesamtal.