Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Samtidigt som Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet varslade om en ökande arbetslöshet konstaterade Konjunkturinstitutet nyligen att den svenska ekonomin har bromsat in oväntat snabbt.
Det är fakta som arbetsgivarna skulle kunna nyttja i avtalsrörelsen som argument för att hålla nere löneökningarna.
Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, vill inte föregripa processen med att ta fram kraven inför förhandlingarna, men menar att det finns all anledning att följa utvecklingen noga.
– Tittar man på Unionens prognos från i våras visar den på lägre tillväxt i år, men att det vänder uppåt nästa. En av de risker som pekas på i prognosen var dock ett handelskrig mellan USA och Kina. Något som självfallet kommer att påverka förutsättningarna, säger han.
– Innan vi ställer våra krav så gör vi ordentliga analyser. Dels gör ekonomerna i Industrins ekonomiska råd, IER, en analys och så gör ekonomerna på de olika förbunden i Facken inom industrin en ekonomisk bedömning.
IER består av fyra ekonomer som inte är anställda i arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer, som lämnar utlåtande om ekonomin på uppdrag av industrins parter. En ny rapport väntar under hösten.
Läs också: Allt tuffare få till ökande reallöner
Enligt Niklas Hjert handlar inte avtalsrörelsen i första hand om att ”vinna”, med innebörd att man får till ett avtal som är bra just för den ena parten.
– För oss är det viktigt att hitta en långsiktigt hållbar nivå som är bra för både de anställda och företagen. Ska lönerna kunna fortsätta att öka och villkoren förbättras måste företagen vara konkurrenskraftiga på den internationella marknaden.
Som ett led i arbetet att få samsyn mellan arbetsgivare och fack har parterna också sedan flera år ett samarbete mellan ekonomerna från de arbetsgivare och fack som anslutit sig till industriavtalet, däribland Unionen.
Med tanke på den ekonomiska osäkerheten, kan det bli aktuellt med korta avtal?
– Fördelen med långa avtal är att de skapar utrymme att jobba med andra frågor under avtalsperioden både lokalt på arbetsplatserna och centralt. Under den här avtalsperioden har vi t ex träffat avtal om etableringsjobb. Korta avtal kan vara nödvändiga när arbetsgivarna och vi har olika syn på den framtida konjunkturen eller när den anses svårbedömd. Samtidigt kan det vara bra med långa avtal i oroliga tider för att skapa stabila förutsättningar, säger Niklas Hjert.
– Men det viktigaste är ändå avtalens innehåll, inte deras längd.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
