Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Konjunkturen kan slå mot löneutvecklingen

Den senaste tiden har tecken på en kommande lågkonjunktur duggat tätt. För facket kan det innebära en nackdel i den kommande avtalsrörelsen.
Niklas Hallstedt Publicerad 20 augusti 2019, kl 13:22
Charnsitr/Colourbox och Henrik Montgomery/TT.
Charnsitr/Colourbox och Henrik Montgomery/TT.

Samtidigt som Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet varslade om en ökande arbetslöshet konstaterade Konjunkturinstitutet nyligen att den svenska ekonomin har bromsat in oväntat snabbt.

Det är fakta som arbetsgivarna skulle kunna nyttja i avtalsrörelsen som argument för att hålla nere löneökningarna.

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, vill inte föregripa processen med att ta fram kraven inför förhandlingarna, men menar att det finns all anledning att följa utvecklingen noga.

– Tittar man på Unionens prognos från i våras visar den på lägre tillväxt i år, men att det vänder uppåt nästa. En av de risker som pekas på i prognosen var dock ett handelskrig mellan USA och Kina. Något som självfallet kommer att påverka förutsättningarna, säger han.

– Innan vi ställer våra krav så gör vi ordentliga analyser. Dels gör ekonomerna i Industrins ekonomiska råd, IER, en analys och så gör ekonomerna på de olika förbunden i Facken inom industrin en ekonomisk bedömning.

IER består av fyra ekonomer som inte är anställda i arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer, som lämnar utlåtande om ekonomin på uppdrag av industrins parter. En ny rapport väntar under hösten.

Läs också: Allt tuffare få till ökande reallöner

Enligt Niklas Hjert handlar inte avtalsrörelsen i första hand om att ”vinna”, med innebörd att man får till ett avtal som är bra just för den ena parten.

– För oss är det viktigt att hitta en långsiktigt hållbar nivå som är bra för både de anställda och företagen. Ska lönerna kunna fortsätta att öka och villkoren förbättras måste företagen vara konkurrenskraftiga på den internationella marknaden.

Som ett led i arbetet att få samsyn mellan arbetsgivare och fack har parterna också sedan flera år ett samarbete mellan ekonomerna från de arbetsgivare och fack som anslutit sig till industriavtalet, däribland Unionen.

Med tanke på den ekonomiska osäkerheten, kan det bli aktuellt med korta avtal?
– Fördelen med långa avtal är att de skapar utrymme att jobba med andra frågor under avtalsperioden både lokalt på arbetsplatserna och centralt. Under den här avtalsperioden har vi t ex träffat avtal om etableringsjobb. Korta avtal kan vara nödvändiga när arbetsgivarna och vi har olika syn på den framtida konjunkturen eller när den anses svårbedömd. Samtidigt kan det vara bra med långa avtal i oroliga tider för att skapa stabila förutsättningar, säger Niklas Hjert.

– Men det viktigaste är ändå avtalens innehåll, inte deras längd.

Avtalsrörelse

Tummen ner för medlarbud på 3,7 procent i år

Facken inom industrin säger nej till medlarnas bud på sammanlagt 6,5 procent i ett tvåårigt avtal. Unionen vill se högre löneökningar och avsättningar till flexpension.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2023, kl 15:59
Till vänster kontanter och betalkort. Till höger Martin Linder, Unionen.
– Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Jessica Gow/TT.

Det är bara en vecka kvar tills avtalen löper ut. På torsdagen lämnade medlarna, de opartiska ordförandena, Opo, en hemställan till parterna och föreslog en tvåårigt avtal med en löneökning på 3,7 procent första året och 2,8 år två. 

Martin Linder.

 Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen som tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, utgör Facket inom industrin. 

Facken inom industrins krav på löneökningar på 4,4 procent var de högsta som ställts under Industriavtalets historia. Industrifacken krävde dessutom  ytterligare avsättningar till flexpension och en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

Flexpension saknas i budet

Martin Linder menar att löneökningarna behöver vara högre än medlarnas förslag och att de 1300 kronor som föreslås i höjning av de lägsta lönerna ligger för lågt. Dessutom saknar han avsättningar till flexpension i budet. 

 Det är omöjligt för Unionen att säga ja till ett avtal där det saknas avsättningar till flexpension, säger han och fortsätter: 

 När vi landade på 4,4 procent för några månader sedan, utgick vi från en gedigen analys om en rimlig lönetakt långsiktigt. Vår slutsats nu är att den analys vi gjorde då fortfarande håller - företagen levererar bra och svensk industri är konkurrenskraftig. 

Kommer ni att kunna enas innan avtalen löper ut nästa vecka? 

  Jag kan konstatera att parterna står långt ifrån varandra och att det krävs en ordentlig förflyttning från arbetsgivarens sida. Men jag har samtidigt goda förhoppningar om att vi kommer att lyckas träffa nytt avtal i tid, säger Martin Linder. 

Under förra veckan tackade de fem facken inom industrin nej till medlarnas bud om ett treårigt avtal. De förklarade att de möjligen kunde sträcka sig till att träffa ett tvåårigt avtal under förutsättning att det andra avtalsåret går att säga upp. 

Teknikföretagens bud:

Löneökning: 2,0 procent i ett 12-månaders avtal

Engångsbelopp: 3 000 kronor

Ettårigt avtal

 

Facken inom industrins ursprungbud:

Löneökning: 4,4 procent

Avsättningar till flexpension

Avtalens lägsta löner ska höjas med minst 1 600 kronor per månad (Unionen och IF Metall)

De opartiska ordförandenas bud:

Löneökning: 6,5 procent på två år. 3,7 procent första året, 2,8 procent andra

Tvåårigt avtal

1 300 kronor i höjning av de lägsta lönerna