Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Dags för avtalsrörelse - igen

Knappt har man tecknat det sista avtalet förrän det är dags att börja förhandla om ett nytt. Under hösten drar det i gång – och det finns anledning att vänta sig en stökig tillställning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow/TT
Bäddat för bråk när avtalsrörelsen nu tas upp igen. Jessica Gow/TT

Unionen kan vara nöjd med de avtal som nu är i hamn. Förutsättningarna inför 2016 års avtalsrörelse var inte de bästa. Ekonomin var instabil och bedömarnas analyser gick i sär, minst sagt.

Men nu är det dags att ladda om. Och det finns två orosmoment som kan störa uppladdningen. Det första är LO-samordningen. Sedan slutet på 1990-talet är det den exportberoende och internationellt konkurrensutsatta industrin som sätter nivån i avtalen, det så kallade märket.

I förra avtalsrörelsen sprack samordningen inom LO, och även om LO:s ordförande senare har manat medlemsförbunden att respektera märket kan man inte räkna med någon samordning heller denna gång.

I sådant fall uppstår det sannolikt en hel del konflikter – arbetsgivarna lär inte stillatigande gå med på krav utöver märket – det vore heller inte bra för varken svensk ekonomi eller facken. Dessutom skulle det utan tvekan minska den allmänna acceptansen för industrins märkessättande roll.

Även om vi just nu befinner oss i en låginflationsekonomi kan det på sikt leda till att Sverige återigen hamnar i ett läge där löneökningarna i stort sett blir meningslösa, eftersom de äts upp av prisökningarna.

Att enskilda förbund bestämmer sig för att kräva löneökningar långt över industrins märke kan hota den svenska modellen. Det uppstår tvivel på att arbetsmarknadens parter kan sköta lönebildningen utan inblandning från staten.

Mycket riktigt har också politiker sedan dess krävt ändrade konfliktregler. Bland annat vill förespråkare från Liberalerna, Centern och KD att man inför en proportionalitetsregel. Sympatiåtgärder skulle till exempel kunna bedömas som otillåtna i ett sådant scenario.

Det andra orosmomentet är flexpensionen. Man kan vänta sig att den kommer att prioriteras på Almegaområdet också i den kommande avtalsrörelsen.

Då händer det

26-27 september
Unionens förbundsråd stakar ut inriktningen för Unionens krav i avtalsrörelsen.

19 oktober
LO:s representantskap samlas. Här avgörs samordningen inom LO.

Slutet av oktober
Facken inom industrin (Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs) presenterar sin gemensamma avtalsplattform.

Juletid
Facken inom industrin överlämnar sina krav till motparterna.

31 mars
Många avtal löper ut. Nu vill industrin kunna presentera ett nytt avtal, för att märket – den löneökning som fungerar som riktmärke för avtalsförhandlingarna i samtliga sektorer på svensk arbetsmarknad – ska etableras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Klart med avtal i byggbranschen - så blir lönerna

Efter långa förhandlingar har Unionen och Byggföretagen enats om ett nytt kollektivavtal. Tjänstemännen i byggbranschen får ytterligare en ledig dag – och 2,9 procent i löneökning i år.
David Österberg Publicerad 16 maj 2025, kl 15:35
Byggkranar
Tjänstemännen i byggbranschen har fått ett nytt avtal. Så stor blir löneökningen i år. Så mycket kortare blir arbetstiden. ADAM IHSE / TT

Det har kärvat i förhandlingarna mellan Unionen och Byggföretagen. Avtalet löpte ut den 31 mars, men först i dag, den 16 maj, kom fack och arbetsgivare överens. 

Det nya kollektivavtalet är tvåårigt och värt 6,4 procent. Löneökningen blir totalt 5,9 procent. I år höjs lönerna med 2,9 procent och nästa år blir löneökningen 3 procent.

0,5 procent går till att korta arbetstiden med en dag om året, med start efter 1 april 2026.

Deltidsanställda får övertidsersättning

Byggbranschen har sedan tidigare fem dagars arbetstidsförkortning om året – och får alltså sex dagar nu. En av dagarna får arbetsgivaren bestämma över.

Enligt det nya avtalet utökas beräkningsperioden för ordinarie arbetstid från fyra veckor till tre månader. Det ger arbetsgivaren större möjligheter att lägga ut övertid. 

I det nya kollektivavtalet får detidsanställda rätt till övertidsersättning.

Avtalet i korthet

  • Löneökningar på 5,9 procent över två år.
  • Lönen höjs med 2,9 procent från den 1 april i år.
  • Lönen höjs med 3 procent från den 1 april 2026.
  • Lägsta löneökningen är 500 kronor i år och 600 kronor nästa år.
  • 0,5 procent går till åtta timmars arbetstidsförkortning.
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal i handeln

90 000 tjänstemän i handeln har fått sina nya kollektivavtal. De innehåller arbetstidsförkortning och nya regler för deltidsanställda som jobbar över. Förhandlingarna har varit hårda, skriver Unionen i ett pressmeddelande.
Noa Söderberg Publicerad 13 maj 2025, kl 10:47
En butiksfasad hos H&M.
Nu är det klart med nya löner, villkor och arbetstid för dig som jobbar i handeln. Det nya kollektivavtalet gäller tjänstemän på bland annat H&M, Ikea, Ica och Clas Ohlson. Anställda som jobbar deltid får nu rätt till högre ersättning. Det införs också arbetstidsförkortning. Reglerna för schemaläggning har förändrats till arbetsgivarens fördel. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nu är det klart med nya villkor för dig som är tjänsteman inom handeln. Reglerna gäller anställda på bland annat H&M, Ikea och Clas Ohlson.

För första gången någonsin innehåller kollektivavtalen en arbetstidsförkortning. Deltidsanställda får också höjd ersättning när de jobbar över.

– Arbetstidsförkortning är viktigt för att handeln fortsatt ska vara ett attraktivt alternativ för våra medlemmar. Och det är en rättvisefråga att även deltidsanställda inom handeln får övertidsersättning för varje timme utöver sin dagliga ordinarie arbetstid, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt i ett pressmeddelande.

Nya regler för schemaläggning – mer flexibilitet

I övrigt följer avtalen ”märket” från industrin. Det innebär en löneökning på 3 procent i år och 2,7 procent nästa år. Resten av avtalets löneutrymme, 0,7 procent, går till kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Facket uppger att förhandlingarna har varit hårda. För att få igenom sina krav har man bland annat gått med på ökad flexibilitet i löneavtalet. Företagen har också fått ökade möjligheter att lägga varierade scheman.

– Sammantaget har det varit krävande men konstruktiva förhandlingar, säger Dennis Lager, avtalsansvarig för Svensk Handel, i ett pressmeddelande.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod att de nya villkoren omfattar Systembolagets anställda. De har ett eget avtal, som ännu inte är färdigförhandlat.