Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Fortsatt strid kring flexpensionen

Unionen och Sveriges Ingenjörer tvingades avbryta den planerade konflikten i sista stund. Nu hoppas facken att Arbetsdomstolen ska ge dem rätt att strejka för att få igenom hjärtefrågan, flexpensionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Kamp eller inte kamp? Nu ligger frågan om strejk för flexpension för slutgiltigt avgörande hos AD.

I våras var det nära att strejk bröt ut bland annat på SVT och Bilprovningen. Fackens avsikt var att den vägen få in flexpensionen även i avtalen med arbetsgivarorganisationen Almega. Sedan tidigare hade man fått in flexpension i avtalen med övriga motparter inom Svenskt Näringsliv.

Men strejken avblåstes innan den hunnit börja efter att AD konstaterat att flexpensionen hörde hemma i avtalet om tjänstepensionen ITP, alltså inte i de avtal som var föremål för förhandlingar för tillfället. Därmed var det oklart om facken hade rätt att ta till konfliktvapnet.

Det betyder inte att facken har lagt ned kampen. Nu ligger frågan hos AD för ett slutgiltigt avgörande. Skulle AD säga ja till strejk ger det självklart facken en fördel i de kommande förhandlingarna. Skulle AD säga nej kan man förvänta sig en annan strategi. En möjlighet som säkert diskuterats är att säga upp ITP-avtalet, en annan att frigöra flexpensionen från ITP.
 

Flexpensionens två delar

  • Större möjlighet att gå ned på deltid från 60 eller 62 års ålder (beroende på vilket avtalsområde man tillhör).
  • Ytterligare pensionsavsättningar läggs till den vanliga tjänstepensionslösningen.

 

Facit över den gångna avtalsrörelsen

Detta krävde Unionen:

  • Ettårigt avtal
    När ekonomin är svajig vill man inte binda sig för lång tid i ett avtal som senare kan visa sig ge för låga löneökningar. De senaste 20 åren har facket alltid utgått från krav i ettåriga avtal. Även arbetsgivarsidan var inställd på ett ettårigt avtal, så det blev aldrig en stor fråga. 

    Så blev det: Ettårigt.
     
  • 2,8 procents löneökningar
    Inom ramen för löneökningarna krävde man avsättningar till flexpension samt en lägsta garanterad löneökning på mellan 385 och 450 kronor beroende på avtalsområde.
    Arbetsgivarsidan var mycket skeptisk till fackens krav. Helst hade de velat se ett nollavtal, eftersom de bedömde ekonomin som så osäker. Inom industri, bygg, transport och handel veks ytterligare 0,2 procent till flexpensionen. På Almegaområdet nådde Unionen inte fram, 100 000 medlemmar saknar fortfarande flexpension.
    Så blev det: 2,2 procent. Lägsta garanterade löneökning: vanligen mellan 220 och 285 kronor.
     
  • Jämställdhet
    Unionen ville att parterna tillsammans skulle skapa en modell för systematiskt jämställdhetsarbete. Detta för att undvika att kvinnor och män behandlas olika i typiska situationer, som rekrytering eller lönesättning.
    Så blev det: Arbetsgrupper har skapats inom vissa sektorer som ska presentera en gemensam modell.
     
  • Arbetstid
    Unionen krävde att parterna gemensamt arbetar med att införa Arbetsmiljöverkets föreskrift om psykosocial arbetsmiljö samt förbättrade möjligheter till återhämtning.
    Så blev det: Arbetsgrupper tillsatta inom industrin.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.