Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Hur fungerar medbestämmandet på dagens arbetsplatser? Stefan Koskinen svarar krasst.
– Företagen bryter mot mbl (medbestämmandelagen, reds. anm.) på löpande band. Det är ingen bra ordning.
I rollen som arbetsgivarpolitisk chef på Almega är Koskinen ofta synlig i samhällsdebatten. Tidigare har han lobbat för en inskränkning av strejkrätten och löneavtal utan konkreta siffror. Nu pratar han om ett nytt förslag: minskad förhandlingsskyldighet på arbetsplatser där det saknas fackklubb.
Förslaget lades fram första gången i avtalsrörelsen 2023. Idén är att arbetsgivare bara ska behöva blanda in facket vid vissa typer av förändringar, som arbetsbrist, flytt eller omorganisation. Vid mindre förändringar ska det räcka att informera personerna som berörs, utan att blanda in facket. I alla fall när det saknas lokal klubb.
Förslaget väckte fackens vrede. Unionen skrev på sin hemsida att Almega vill ”runda facket” och ”öka arbetsgivarnas frihet att göra som de vill”. De döpte förslaget till ”mbl light” och avfärdade det helt. Det fanns inte heller med i de kollektivavtal som sedermera tecknades.
Men kravet kommer finnas kvar på Almegas lista även i årets avtalsrörelse, berättar Stefan Koskinen. Motiveringen är att dagens regler inte fungerar. När det inte finns några lokalt fackligt förtroendevalda ska arbetsgivare i stället kontakta fackets centrala ombudsmän. Enligt Koskinen är det vanligt att företagen helt enkelt inte får tag på ombudsmännen.
– Det är ju helt omöjligt att Unionens avdelningsombudsmän ska hinna med det här. Det är ofta så att man får ett automatsvar eller över huvud taget inte får tag på en ombudsman.
Därför undviker Almega att säga till alla sina klubblösa medlemsföretag att skicka in förhandlingsframställan vid löpande förändringar.
– Unionen, och inget annat fack heller, skulle ha någon chans att uppfylla sin förhandlingsskyldighet då, säger Koskinen och fortsätter:
– För en tid sedan pratade jag med ett IT-företag som hade omkring 300 anställda. De sade att de inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att den här frågan har blivit en ”käpphäst” för Almega. Han delar inte bilden av att mbl-processerna dras med så stora problem.
– Vår bild är att det funkar mycket bättre än det Almega försöker göra gällande. Där har vi gjort vissa partsgemensamma utredningar, som vi tycker visar att det funkar bättre. Men då vill inte Almega publicera dem, för det stämmer inte riktigt med deras retorik.
Däremot tycker han, precis som Stefan Koskinen, att modellen med lokalt medbestämmande bygger på att det finns lokala fackklubbar.
– Deras frustration gäller huvudsakligen när det inte finns fackliga förtroendevalda. Vårt svar på det är: 50 000 förtroendevalda.
Wästfelt syftar på ett kraftigt tillväxtmål som Unionen har satt upp. Ambitionen är att förbundet ska ha nästan dubbelt så många förtroendevalda år 2027. I dag finns det drygt 30 000.
Martin Wästfelt vänder sig mot Almegas beskrivning av att arbetsgivare bryter mot mbl på löpande band.
– Det håller inte vi med om. Om en arbetsgivare skickar en förhandlingsframställan – där vi inte har en lokal klubb – till ett regionkontor och vi inte har tid eller avstår, då har arbetsgivaren inte brutit mot några regler. Arbetsgivaren har fullgjort sin del av mbl.
– Om vi inte har tid är det inte ett brott mot mbl. Sedan är det dåligt utifrån det fackliga inflytandet om vi inte kan svara upp. Men även här tror jag att vi har lite olika uppfattningar.
Almega säger att det är vanligt att företagen har svårt att få tag på Unionens ombudsmän. Vad tänker du om det?
– Jag håller inte med om det. Men även om det vore så, så betyder inte det att man brutit mot någon skyldighet, om man har påkallat en förhandling. Då får man tolka det som att vi har avstått, om vi inte ens återkopplar.
Wästfelt är skeptisk Koskinens exempel – ett IT-företag med 300 anställda som inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.
– Om det är ett problem så får man höra det. Jag blir förvånad om det är ett företag med så många anställda och det inte skulle ha kommit till min kännedom.
Unionens svar på problemet är alltså fler förtroendevalda. Men enligt Almega kommer det inte gå. Samhället präglas av en växande individualism som facken inte rår på, säger Stefan Koskinen.
– Det är lite trögt och det kommer att ta tid. Men ett problem som finns ute i verkligheten kommer förr eller senare upp på bordet och hanteras av parterna.
Detta är medbestämmandelagen
Almega
Arbetsgivarorganisation som samlar över 11 000 tjänsteföretag. Den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv och en av Unionens främsta motparter i avtalsrörelsen. Bildades 1992.
AVTAL 2025.
Strejken i tjänstesektorn är avblåst. I dag har Unionen enats om nya kollektivavtal med Almega på fyra områden. Det gäller Innovationsföretagen, Tjänsteförbunden Serviceföretagen, Tjänsteförbunden Utbildningsföretagen samt Tjänsteförbunden Utveckling och Tjänster inom Almega.
Högre lön och arbetstidsförkortning har varit de viktigaste kraven för Unionens medlemmar i avtalsrörelsen och det har förbundet nu - efter långa förhandlingar - lyckats få till.
– Vi har nu kommit överens på fyra av fem områden där Unionen tidigare varslat om konflikt. Det innebär att strejken för dessa områden är avblåst. Det är glädjande och helt rimligt att medlemmar även inom Almega nu får löneökningar, arbetstidsförkortning och rättvisa regler för ersättning till deltidsanställda, säger Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande i en kommentar.
Även arbetsgivarsidan är nöjda över att ha nått en lösning på konflikten.
– Vi har efter tuffa förhandlingar och medling kommit fram till avtal som gör att strejken blåses av. I avtalen slår vi tillsammans med Unionen och Sveriges Ingenjörer fast att vi nu träffar lösningar anpassade till tjänstesektorns och de specifika avtalsområdenas villkor och förutsättningar, säger Maria Möller arbetsgivarpolitisk chef på Almega i ett pressmeddelande.
De nya avtalen gäller för avtalsperioden den 1 april 2025 till den 31 mars 2027 och har ett avtalsvärde på sammanlagt 6,4 procent.
Sammanlagt var cirka 4 500 Unionen-medlemmar på tio företag uttagna till den nu avvärjda strejken.
Förhandlingarna fortsätter dock på Medieföretagen Public serviceföretagen vilket innebär att varsel om konflikt kvarstår på detta område. Kommer inte parterna överens bryter strejk ut på SVT den 25 april.
– Det är anmärkningsvärt att Medieföretagen fortfarande håller i sitt motstånd och inte kan gå med på de rimliga krav som Unionen ställer och som övriga parter på arbetsmarknaden accepterat, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
Unionen och Sveriges Ingenjörer har varslat om tjänstemannastrejk på elva bolag runt om i Sverige – från Handelshögskolan till bilprovningen. Totalt omfattas 4500 Unionen-medlemmar. 23 april läggs arbetet ned om inget avtal har nåtts.
Konflikten gäller arbetstidsförkortning, övertidsersättning och löneökningar. Samtliga påverkade arbetsgivare företräds av organisationen Almega. Kollektivavtalen löpte ut 31 mars, men Maria Möller, chef för arbetsgivarsamverkan, säger trots det att varslet kom som en chock.
– Vi blev lite tagna på sängen, faktiskt. Vår bedömning är att vi ändå satt i konstruktiva dialoger på respektive avtalsområde, där man försökt hitta branschanpassade lösningar på väldigt stora, kniviga frågor. Men någonting hände och fackförbunden valde att kasta igen dörren i ansiktet på förhandlarna.
Möller säger att varslets breda omfattning är ”jätteallvarligt” och att facken vill klumpa ihop branscher som har olika förutsättningar.
– Jag tycker också att det är olyckligt att man tar i med stora släggan omedelbart. I stället för att börja med mildare varianter som man kanske ändå brukar göra. Alltså någon typ av övertidsblockad eller vad det nu skulle kunna vara.
Hon säger att Almega ännu inte har någon fullständig bild av vad strejken skulle få för följder om den bryter ut.
– Det är ju relativt stora företag, som du ser på listan.
Enligt Möller har arbetstidsförkortning varit den stora tvistefrågan i förhandlingarna, följt av frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
Facken har argumenterat för att Almega borde kunna avtala om samma sak som andra arbetsgivare redan har gjort, bland annat inom industrin och IT-branschen. Möller vänder sig mot det.
– Arbetstidsförkortning är ju betydligt mer kostsamt för tjänstesektorn utifrån att man faktiskt säljer tid på ett annat sätt.
Hur nära är ni ett avtal nu?
– I går kväll hade jag en förhoppning om att vi skulle kunna träffa avtal den närmaste tiden. Men nu verkar det ju inte som att facket delar den bilden riktigt. Frågan får ställas till dem. Men jag hoppas att de har en ambition att vi ska hitta lösningar innan konflikten ska bryta ut i alla fall.
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, delar bilden av vilka frågor som försvårat förhandlingarna.
– Arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda. De frågorna har vi löst inom industrin och inom IT och Telekom. Men Almega vägrar att möta oss på ett sätt som vi tycker är i överensstämmelse med vad andra motparter har gjort.
Men arbetstidsförkortning och mertidsersättning ingår väl inte i märket?
– Märket handlar om kostnad och nivå. Och kostnaden för exempelvis en dags arbetstidsförkortning räknas ju av från märkets 6,4 procent. Exakt hur frågorna ska lösas är inte en del av märket, men för oss är det vägledande att vi har kommit överens om nya avtal för uppemot 200 000 medlemmar som innehåller arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda.
Almega anser att arbetstidsförkortning är mycket dyrare för tjänsteföretag än industriföretag. Håller du med?
– Absolut inte. Det är en vanföreställning att all industri är tillverkningsindustri. Det finns företag inom Industriavtalet som är rena tjänsteföretag. Och även inom tillverkningsindustrin är det nu lika många tjänstemän som arbetare i den direkta produktionen.
Kan ni tänka er branschspecifika lösningar när det gäller arbetstidsförkortning?
– Våra lösningar för arbetstidsförkortning ser redan i dag lite olika ut, så det är vi inte avvisande till. Men Almega har varit helt avvisande till att möta oss i den här frågan. Även om de inte tycker om arbetstidsförkortning måste de acceptera den och sedan kan vi komma överens om andra saker som de tycker är viktiga och som vi tycker är principiellt besvärliga.
Almega anser att förhandlingarna var konstruktiva och att det var ni som drog er ur. Håller du med?
– Nej. Vi har hållit på länge och vridit och vänt på en mängd olika frågor. Men när de vägrar att komma överens på motsvarande nivå som vi har gjort med TechSverige, TechAlliance och andra, då landar vi i att det är lika bra att stranda förhandlingarna. Vi har lagt ner enormt mycket förhandlingstid, men ibland kommer man till vägs ände.
Hur troligt är det att det blir strejk?
– Vi strävar efter en förhandlingslösning, men strejk är en del av kollektivavtalssystemet. Vi får se hur det går i medlingen, men vi är förberedda och rustade för strejk. Vi får se vad som händer.
Nu tar medlarna över
När ett fackförbund varslar om konflikt sker de fortsatta förhandlingarna genom medlare. De utses av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet. Medlare i denna konflikt är:
Unionen har varslat om bred strejk i tjänstesektorn. Totalt omfattas 11 bolag, däribland ledande konsultföretag som WSP och Sweco. Den 23 april klockan 05.00 lägger tjänstemännen ned allt arbete om inget avtal har nåtts. Konflikten gäller både arbetstidsförkortning, lönenivåer och övertidsersättning.
Ett av de första varslen som lades gäller besiktningstekniker på bilprovningsföretag. Magnus Nilsson är ordförande i riksklubben på Carspect, som har 127 stationer runt om i Sverige. Han säger att varslet var väntat.
– Jag vet att Almega (arbetsgivarnas organisation, reds. anm.) har varit en lite svår danspartner i år.
Stämningen bland medlemmarna är god, enligt Magnus Nilsson.
– Det är många som känner att det är dags att det händer någonting, säger han och fortsätter:
– Ska man blicka tillbaka sex år så har det ju varit ganska ekonomiskt tuffa tider för många. Vi har blivit av med reallöneökningar, vi har krig i Europa, vi har haft inflation och nu har vi en ekonomisk händelsutveckling framöver med Donald Trump vid rodret som också kan orsaka väldigt mycket skada. Så folk är trötta på det här att det inte blir bättre någon gång, tror jag.
Så ni är redo om konflikt bryter ut?
– Det är min uppfattning, ja.
Eftersom Sverige har branschövergripande kollektivavtal är det fackförbunden på central nivå som bestämmer vilka företag som väljs ut vid en strejk. Det är alltså inte de anställda direkt på arbetsplatsen som fattar beslutet.
Magnus Nilsson säger att hans klubb har fått förhandsinformation om att de kunde väljas ut. Däremot kan han inte svara på varför.
– Ja, bra fråga. Det har jag inget bra svar på. Man brukar säga att tjänstemän aldrig strejkar, och det är kanske lättare att plocka ut oss då i och med att vi är tjänstemän och samtidigt inte.
En av konfliktens kärnfrågor – arbetstidsförkortning – är redan löst på Carspect. De anställda har ett lokalt avtal om 58 timmars arbetstidsförkortning per år, i form av en tidsbank som de kan plocka ut ledighet ifrån när det behövs.
Trots det säger Magnus Nilsson att medlemmarna är redo för strejk, av solidaritet med kollegor på andra företag. Han betonar också att konflikten med Almega handlar om mer än bara arbetstidsförkortning.
Det är vanligt att fackförbund börjar med att varsla om mindre stridsåtgärder, som övertidsblockad och nyanställningsstopp. Nu har det varslats om total arbetsnedläggelse. Vet du varför?
– Inte i klarhet, nej. Spekulationen är väl att Almega inte alls har bjudit upp till förhandling utan har velat ta mer än de ger. Då kanske man tröttnar vid förhandlingsbordet.
Vad kommer ni göra de närmaste dagarna?
– Det är fortfarande samma lunk. Man har varslat, men allt fortsätter i normal procedur. Idag har jag ett par förhandlingar med hr-chefen och några andra ärenden som ligger. Förmodligen kommer vi förbereda lite under nästa vecka, snacka ihop oss med regionkontoren om hur man ska ordna strejkvakt och den biten.
Ett annat företag som omfattas av strejkvarslet är Opus bilprovning. Vice vd Tord Fornander har precis nåtts av nyheten när Kollega får tag på honom.
– Vi har inte hunnit sätta oss in i vad man inte är överens om än. Jag läste lite snabbt att det verkade röra lönenivån, arbetstidsförkortning och något mer. Vi ska analysera det nu. Ganska förvånande är det såklart, att det kommer ett varsel.
Han säger att han inte fått några signaler om att varslet var på väg och att situationen är ”olycklig”.
Hur ser du på frågan det har diskuterats mest om, arbetstidsförkortning?
– Vi har ju det idag. Och vi upplever att timmarna vi har som arbetstidsförkortning har vi svårt att få medarbetarna att nyttja. Vi vill att man ska nyttja dem som ledighet, det är hela tanken. Ska den potten bli högre så… jag tror inte det är det medlemmarna vill ha.
Är det värt mödan för er att gå ut i konflikt för att slippa ha den frågan i ett centralt avtal om ni redan har det lokalt?
– Jag vill inte ta ställning till det. 50 timmar har en besiktningstekniker i arbetstidsförkortning per år. Men vi måste diskutera det vidare. Vi har inte ens haft dialogen med Almega än.