Svenska reallöner har stadigt ökat med sammanlagt närmare 60 procent sedan modellen med industrimärkets normerande roll för lönebildningen infördes på 1990-talet, enligt Medlingsinstitutets rapport.
2014 hamnade löneökningarna på drygt tre procent, vilket ska ses utifrån att inflationen har legat nära noll. Kostnadsökningen på 6,8 procent över tre år, som 2013 års industrimärke stipulerade, ser ut att ha följts.
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att upprätthålla samsynen kring märkets normerande roll för lönesättningen, något som dock har ifrågasatts på senare år, bland annat av förbundet Kommunal som anser att det gynnar den mansdominerade industrin, på kvinnolönernas bekostnad.
Institutet har inför årets rapport studerat hur parterna både direkt och indirekt kopplar sina avtal till normen, vilket har visat att märket har haft inflytande för hela arbetsmarknaden och att det fungerat väl.
- Att parterna själva genom avtal, samordning och samverkan befäster normeringen visar att det råder en sådan samsyn, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråht i en kommentar.
Enligt Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, har märket också fungerat som det draglok som skapat reallöneökningar för breda grupper, inklusive offentlig sektor.
Att de sifferlösa avtalen ökar i en så pass hög takt ses dock som ett hot mot modellen. Från arbetsgivarhåll framhålls ofta att sifferlösa avtal skulle ge större möjlighet till individuella och prestationsbaserade löner. Från fackligt håll menar man att möjligheten till individualiserade löner redan finns men att de sifferlösa avtalen riskerar att innebära en ökad snedvridning av löneökningarna. Dessutom riskerar de sifferlösa avtalen att öppna upp för frysning av lönerna.
”Inledningsvis kan vissa grupper få betalt för det, arbetsgivarna tycker att det är toppen. Men om alla skulle få sifferlöst skulle det gå käpprätt åt skogen”, sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Kollega strax före årsskiftet.
Under 2014 var det få avtal som omförhandlades, och likaså blir det under 2015. Men nästa år är det dags för en större avtalsrörelse igen. Då kommer även frågan om de fortfarande så stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner, som är allra störst bland tjänstemän i privat sektor, att hamna i skottgluggen igen. Medlingsinstitutet har fått nytt uppdrag av regeringen att sätta fokus på jämställdhetsområdet under 2015, men uppmanar också parterna att ta sitt ansvar i frågan.
- När det gäller löneskillnaden mellan kvinnor och män är det viktigt att parterna söker ett svar på hur den frågan ska tacklas, säger Claes Stråht.
Sifferlösa avtal
Sifferlösa avtal innebär kollektivavtal som saknar centralt bestämda nivåer för löneökningar. Lönebildningen sker istället lokalt på företaget eller individuellt.
Det första sifferlösa avtalet tecknades 1992 mellan Almega och Ledarna.
Vision, Akademikerförbundet SSR, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Läkarförbundet tecknade sådana avtal 2013.
Källa: Wikipedia/Medlingsinstitutet
