Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Var fjärde anställd får sifferlöst avtal

Andelen sifferlösa avtal ökar, under 2015 kommer var fjärde anställd att omfattas av ett sådant, enligt en rapport från Medlingsinstitutet, som presenteras i dag. Två av tre kommer dessutom att omfattas av avtal utan individgarantier. Samtidigt börjar parterna ta sats inför avtalsrörelsen 2016.
Gabriella Westberg Publicerad 17 februari 2015, kl 13:37
Urban Orzolek
Medlingsinstitutets generalsekreterare Claes Stråht. Urban Orzolek

Svenska reallöner har stadigt ökat med sammanlagt närmare 60 procent sedan modellen med industrimärkets normerande roll för lönebildningen infördes på 1990-talet, enligt Medlingsinstitutets rapport.

2014 hamnade löneökningarna på drygt tre procent, vilket ska ses utifrån att inflationen har legat nära noll. Kostnadsökningen på 6,8 procent över tre år, som 2013 års industrimärke stipulerade, ser ut att ha följts.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att upprätthålla samsynen kring märkets normerande roll för lönesättningen, något som dock har ifrågasatts på senare år, bland annat av förbundet Kommunal som anser att det gynnar den mansdominerade industrin, på kvinnolönernas bekostnad. 

Institutet har inför årets rapport studerat hur parterna både direkt och indirekt kopplar sina avtal till normen, vilket har visat att märket har haft inflytande för hela arbetsmarknaden och att det fungerat väl.

- Att parterna själva genom avtal, samordning och samverkan befäster normeringen visar att det råder en sådan samsyn, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråht i en kommentar.

Enligt Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, har märket också fungerat som det draglok som skapat reallöneökningar för breda grupper, inklusive offentlig sektor. 

Att de sifferlösa avtalen ökar i en så pass hög takt ses dock som ett hot mot modellen. Från arbetsgivarhåll framhålls ofta att sifferlösa avtal skulle ge större möjlighet till individuella och prestationsbaserade löner. Från fackligt håll menar man att möjligheten till individualiserade löner redan finns men att de sifferlösa avtalen riskerar att innebära en ökad snedvridning av löneökningarna. Dessutom riskerar de sifferlösa avtalen att öppna upp för frysning av lönerna.

”Inledningsvis kan vissa grupper få betalt för det, arbetsgivarna tycker att det är toppen. Men om alla skulle få sifferlöst skulle det gå käpprätt åt skogen”, sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Kollega strax före årsskiftet. 

Under 2014 var det få avtal som omförhandlades, och likaså blir det under 2015. Men nästa år är det dags för en större avtalsrörelse igen. Då kommer även frågan om de fortfarande så stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner, som är allra störst bland tjänstemän i privat sektor, att hamna i skottgluggen igen. Medlingsinstitutet har fått nytt uppdrag av regeringen att sätta fokus på jämställdhetsområdet under 2015, men uppmanar också parterna att ta sitt ansvar i frågan.

- När det gäller löneskillnaden mellan kvinnor och män är det viktigt att parterna söker ett svar på hur den frågan ska tacklas, säger Claes Stråht.

Sifferlösa avtal

Sifferlösa avtal innebär kollektivavtal som saknar centralt bestämda nivåer för löneökningar. Lönebildningen sker istället lokalt på företaget eller individuellt.

Det första sifferlösa avtalet tecknades 1992 mellan Almega och Ledarna.

Vision, Akademikerförbundet SSR, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Läkarförbundet tecknade sådana avtal 2013. 

Källa: Wikipedia/Medlingsinstitutet

Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.