Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Privat sektor sämst på lika lön

Lika lön för lika jobb oavsett kön. Det kan låta som en självklarhet, men trots att de flesta är överens minskar löneskillnaderna mellan kvinnor och män med myrsteg. Inom privat sektor är den oförklarade löneskillnaden allra störst.
Linnea Andersson, Niklas Hallstedt Publicerad
Rosa rand, kvinnors löner jämfört med mäns löner i privat sektor. Blå rand: kvinnors löner jämfört med mäns löner i offentlig sektor. Gul rand: mäns löner som jämförelsetal. Bläddra vidare för nästa graf.

"Är ni beredda att förhandla för både kvinnor och män i hela arbetsmarknadens intresse?"

Frågan ställdes tidigare under hösten av Kommunals ordförande och avtalssekreterare till industrins parter angående den svenska modellen, där industriavtalet påverkar hela lönebildningen. De kvinnodominerade branscherna och yrkena kommer aldrig ikapp de mansdominerade.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män minskar visserligen, men det går trögt. Bortsett från att kvinnodominerade branscher ofta ligger efter lönemässigt, är den oförklarade löneskillnaden störst inom privat sektor, där kvinnor tjänar 93 procent av vad männen tjänar. Bland privatanställda tjänstemän är siffran 91,4 procent.

Det är dock inte säkert att det betyder att skillnaden helt och hållet beror på om man är kvinna eller man. I den oförklarade löneskillnaden ingår flera faktorer som inte mäts eller samlas in i statistiken. Förutom kön, kan skillnaden bero på kompetens, meriter och andra egenskaper eller frånvaro från jobbet. Skillnader som är uppenbara för en arbetsgivare vid lönesättning men som inte syns i statistiken.

Peter Tai Christensen, jämställdhetsexpert på Unionen, tror att en viktig orsak till att löneskillnaderna är större inom privat sektor är att lönerna inte nödvändigtvis är kända för andra. Inom statlig sektor kan man begära ut lönelistor och se exakt vilka löner ens kollegor har. På så vis tror Peter Tai Christensen att arbetsgivaren blir lite mer genomtänkt, eftersom man faktiskt måste kunna försvara lönerna. Inom privat sektor kan bristen på transparens göra det svårt att veta var man ska lägga sig i sitt eget lönesamtal.

– När det gäller jämställda löner handlar det om lönen i relation till andra, inte bara vad man själv känner sig nöjd med.

För att komma till rätta med problemet tror Peter Tai Christensen att det är viktigt att våga prata om lön med sina kollegor. På vissa arbetsplatser finns exempelvis öppna löneklubbar, just för att skapa transparens.

Enligt Medlingsinstitutet kan en annan förklaring vara att yrkesindelning i flera avseenden är grov och därför inte fångar upp alla nivåer som finns inom ett yrke, till exempel chefskap på lägre nivåer. Att den oförklarade löneskillnaden är större inom just privat sektor kan bero på att det finns flera olika typer av arbeten och arbetsuppgifter än inom exempelvis statlig sektor.

Peter Tai Christensen är inne på samma linje som Medlingsinstitutet och säger att medarbetare kan få ett utökat ansvar men ändå behålla sin yrkestitel och därför ligger de kvar i samma grupp som tidigare. Att det ofta är män som får ett utökat ansvar kan hänga ihop med andra saker som att de inte förväntas vabba och vara föräldralediga i samma utsträckning som kvinnor och att arbetsgivaren därför ser det som en mindre risk att män kommer att vara borta.

Månadslöner 2013

Genomsnittliga månadslöner för Unionenmedlemmar: 

Kvinnor: 30 240 kr
Män: 36 250 kr

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.