Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
LO-facket Kommunal upprörs över industrins märkessättande roll i avtalsrörelsen.
Tillsammans bestämmer fack och arbetsgivare inom industrin löneökningstakten för svensk arbetsmarknad. Det medför att det bara är industriavtalen som förhandlas på riktigt, skriver Kommunals ordförande och avtalssekreterare i en debattartikel i Dagens Industri, där de konstaterar att ”kvinnodominerade branscher kan glömma att få större löneökningar än mansdominerade branscher”.
Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, anser att det viktigaste för att få bukt med löneskillnaderna mellan kvinnor och män är att jobba med grundorsakerna.
- Den största anledningen till skillnaden är den segregerade arbetsmarknaden, där det finns kvinnoyrken och kvinnobranscher. Det är bara genom att ändra det som vi kan lösa problemet.
Det är löneskillnader som inte bara finns mellan offentlig och privat sektor utan även inom privat sektor.
- Det är det som gör att vi inom industrin jobbar med lönekartläggningar och löneanalys, samt ställer krav på föräldralön, de val man gör när man får barn påverkar resten av yrkeslivet.
Niklas Hjert är dock inte främmande för att vissa grupper ska kunna få mer i lönerörelsen. Men för att detta ska kunna göras måste det ha en bred acceptans hos resten av arbetsmarknaden. Ett exempel på en sådan satsning var satsningen på lärarna i förra avtalsrörelsen, anser han.
- Men om hela offentliga sektorn ska ha mer plus delar av privat sektor som också känner sig felavlönade, då är det inte längre ett märke utan ett golv. Då kommer inte våra medlemmar eller medlemmarna i de andra förbund som sätter märket att acceptera det. Då finns det inte längre något märke.
Enligt Niklas Hjert har industriavtalet varit det draglok som skapat reallöneutveckling för breda grupper inklusive offentlig sektor.
- Har vi inte märket skapas det kompensationskrav som sätter snöbollen i rullning. Vi kommer att få alltför hög inflation, sämre konkurrenskraft och högre arbetslöshet. Det ger i sin tur sämre förutsättningar för offentlig sektor eftersom skatteunderlaget minskar.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
