Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"Större löneökning för kvinnor ok"

Det är okej att låta vissa grupper få större löneökningar än andra – om det finns en allmän acceptans. Det anser Unionen apropå kraven att kvinnodominerade branscher borde få mer.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

LO-facket Kommunal upprörs över industrins märkessättande roll i avtalsrörelsen.

Tillsammans bestämmer fack och arbetsgivare inom industrin löneökningstakten för svensk arbetsmarknad. Det medför att det bara är industriavtalen som förhandlas på riktigt, skriver Kommunals ordförande och avtalssekreterare i en debattartikel i Dagens Industri, där de konstaterar att ”kvinnodominerade branscher kan glömma att få större löneökningar än mansdominerade branscher”.

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, anser att det viktigaste för att få bukt med löneskillnaderna mellan kvinnor och män är att jobba med grundorsakerna.

- Den största anledningen till skillnaden är den segregerade arbetsmarknaden, där det finns kvinnoyrken och kvinnobranscher. Det är bara genom att ändra det som vi kan lösa problemet.

Det är löneskillnader som inte bara finns mellan offentlig och privat sektor utan även inom privat sektor.

- Det är det som gör att vi inom industrin jobbar med lönekartläggningar och löneanalys, samt ställer krav på föräldralön, de val man gör när man får barn påverkar resten av yrkeslivet.

Niklas Hjert är dock inte främmande för att vissa grupper ska kunna få mer i lönerörelsen. Men för att detta ska kunna göras måste det ha en bred acceptans hos resten av arbetsmarknaden. Ett exempel på en sådan satsning var satsningen på lärarna i förra avtalsrörelsen, anser han.

- Men om hela offentliga sektorn ska ha mer plus delar av privat sektor som också känner sig felavlönade, då är det inte längre ett märke utan ett golv. Då kommer inte våra medlemmar eller medlemmarna i de andra förbund som sätter märket att acceptera det. Då finns det inte längre något märke.

Enligt Niklas Hjert har industriavtalet varit det draglok som skapat reallöneutveckling för breda grupper inklusive offentlig sektor.

- Har vi inte märket skapas det kompensationskrav som sätter snöbollen i rullning. Vi kommer att få alltför hög inflation, sämre konkurrenskraft och högre arbetslöshet. Det ger i sin tur sämre förutsättningar för offentlig sektor eftersom skatteunderlaget minskar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet