Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"Större löneökning för kvinnor ok"

Det är okej att låta vissa grupper få större löneökningar än andra – om det finns en allmän acceptans. Det anser Unionen apropå kraven att kvinnodominerade branscher borde få mer.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

LO-facket Kommunal upprörs över industrins märkessättande roll i avtalsrörelsen.

Tillsammans bestämmer fack och arbetsgivare inom industrin löneökningstakten för svensk arbetsmarknad. Det medför att det bara är industriavtalen som förhandlas på riktigt, skriver Kommunals ordförande och avtalssekreterare i en debattartikel i Dagens Industri, där de konstaterar att ”kvinnodominerade branscher kan glömma att få större löneökningar än mansdominerade branscher”.

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, anser att det viktigaste för att få bukt med löneskillnaderna mellan kvinnor och män är att jobba med grundorsakerna.

- Den största anledningen till skillnaden är den segregerade arbetsmarknaden, där det finns kvinnoyrken och kvinnobranscher. Det är bara genom att ändra det som vi kan lösa problemet.

Det är löneskillnader som inte bara finns mellan offentlig och privat sektor utan även inom privat sektor.

- Det är det som gör att vi inom industrin jobbar med lönekartläggningar och löneanalys, samt ställer krav på föräldralön, de val man gör när man får barn påverkar resten av yrkeslivet.

Niklas Hjert är dock inte främmande för att vissa grupper ska kunna få mer i lönerörelsen. Men för att detta ska kunna göras måste det ha en bred acceptans hos resten av arbetsmarknaden. Ett exempel på en sådan satsning var satsningen på lärarna i förra avtalsrörelsen, anser han.

- Men om hela offentliga sektorn ska ha mer plus delar av privat sektor som också känner sig felavlönade, då är det inte längre ett märke utan ett golv. Då kommer inte våra medlemmar eller medlemmarna i de andra förbund som sätter märket att acceptera det. Då finns det inte längre något märke.

Enligt Niklas Hjert har industriavtalet varit det draglok som skapat reallöneutveckling för breda grupper inklusive offentlig sektor.

- Har vi inte märket skapas det kompensationskrav som sätter snöbollen i rullning. Vi kommer att få alltför hög inflation, sämre konkurrenskraft och högre arbetslöshet. Det ger i sin tur sämre förutsättningar för offentlig sektor eftersom skatteunderlaget minskar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.