Andelen sifferlösa avtal ökar, under 2015 kommer var fjärde anställd att omfattas av ett sådant, enligt en rapport från Medlingsinstitutet, som presenteras i dag. Två av tre kommer dessutom att omfattas av avtal utan individgarantier. Samtidigt börjar parterna ta sats inför avtalsrörelsen 2016.
Svenska reallöner har stadigt ökat med sammanlagt närmare 60 procent sedan modellen med industrimärkets normerande roll för lönebildningen infördes på 1990-talet, enligt Medlingsinstitutets rapport.
2014 hamnade löneökningarna på drygt tre procent, vilket ska ses utifrån att inflationen har legat nära noll. Kostnadsökningen på 6,8 procent över tre år, som 2013 års industrimärke stipulerade, ser ut att ha följts.
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att upprätthålla samsynen kring märkets normerande roll för lönesättningen, något som dock har ifrågasatts på senare år, bland annat av förbundet Kommunal som anser att det gynnar den mansdominerade industrin, på kvinnolönernas bekostnad.
Institutet har inför årets rapport studerat hur parterna både direkt och indirekt kopplar sina avtal till normen, vilket har visat att märket har haft inflytande för hela arbetsmarknaden och att det fungerat väl.
- Att parterna själva genom avtal, samordning och samverkan befäster normeringen visar att det råder en sådan samsyn, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråht i en kommentar.
Enligt Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, har märket också fungerat som det draglok som skapat reallöneökningar för breda grupper, inklusive offentlig sektor.
Att de sifferlösa avtalen ökar i en så pass hög takt ses dock som ett hot mot modellen. Från arbetsgivarhåll framhålls ofta att sifferlösa avtal skulle ge större möjlighet till individuella och prestationsbaserade löner. Från fackligt håll menar man att möjligheten till individualiserade löner redan finns men att de sifferlösa avtalen riskerar att innebära en ökad snedvridning av löneökningarna. Dessutom riskerar de sifferlösa avtalen att öppna upp för frysning av lönerna.
”Inledningsvis kan vissa grupper få betalt för det, arbetsgivarna tycker att det är toppen. Men om alla skulle få sifferlöst skulle det gå käpprätt åt skogen”, sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Kollega strax före årsskiftet.
Under 2014 var det få avtal som omförhandlades, och likaså blir det under 2015. Men nästa år är det dags för en större avtalsrörelse igen. Då kommer även frågan om de fortfarande så stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner, som är allra störst bland tjänstemän i privat sektor, att hamna i skottgluggen igen. Medlingsinstitutet har fått nytt uppdrag av regeringen att sätta fokus på jämställdhetsområdet under 2015, men uppmanar också parterna att ta sitt ansvar i frågan.
- När det gäller löneskillnaden mellan kvinnor och män är det viktigt att parterna söker ett svar på hur den frågan ska tacklas, säger Claes Stråht.
Sifferlösa avtal innebär kollektivavtal som saknar centralt bestämda nivåer för löneökningar. Lönebildningen sker istället lokalt på företaget eller individuellt.
Det första sifferlösa avtalet tecknades 1992 mellan Almega och Ledarna.
Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Vill inte kommentera
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
Gränsdragning
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Möjlighet att strejka
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.